Kyrkofrid instiftades enligt svensk historisk tradition av Birger jarl tillsammans med övriga så kallade fridslagar, kvinnofrid, hemfrid och tingsfrid. Dessa bekräftades sedan i Alsnö stadga från 1280.
Kyrkofriden innebar att ingen fick gripas eller anfallas i en kyrka. Enligt artikel 2 skulle den som dräpte eller sårade någon i kyrkan dömas biltog i hela riket.
Kyrkofriden ansågs under 1980-talet ha upphört att gälla i Sverige, vilket även konstaterats i förarbeten och utlåtanden från justitiekanslern.https://data.riksdagen.se/fil/E05A3F34-B119-4876-907C-BB0A1615AC86https://databas.infosoc.se/loggain Efter en rad uppmärksammade ingripanden av polis i kyrkolokaler och kloster motionerade ledamöter för Miljöpartiet år 1990 och 1996 till Sveriges riksdag om att lagen om kyrkofrid skulle återupprättas. I det senare fallet stöddes motionen av f.d. språkröret Eva Goës.https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/kyrkofrid_gd02ju715/https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/kyrkofriden-m-m_gd02ju720/https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/kyrkofrid_gk02ju809/ Även Alf Svensson, då invald för Centern, framförde ett sådant förslag 1988 och två ledamöter för dåvarande Folkpartiet 1989.https://data.riksdagen.se/fil/C396BEE5-CB9C-41D1-995E-5AC2FC71D759https://data.riksdagen.se/fil/D431174C-610E-4A0B-9302-0AD685764340
Se även Kyrkoasyl Störande av förrättning
Källor
Fotnoter
Kategori:Svensk rättshistoria Kategori:Katolska kyrkan i Sveriges historia Kategori:Edsöre