Reichsheer (Rikshären) var namnet på Tysklands armé 1919 till 1935 då den bytte namn till Heer under nazisttiden. Det var en del av riksvärnet, den tyska Weimarrepublikens krigsmakt. Oftast hänsyftar man dock på rikshären, när man använder termen riksvärnet.
Styrka
På grund av Versaillesfredens villkor efter första världskriget förbjöds värnplikt och lantstridskrafternas storlek begränsades till 100 000 yrkesmilitärer. För att inte reservstyrkor skulle kunna skapas genom att soldater anställdes, utbildades och avskedades, föreskrevs att officerare måste förplikta sig till 25 års anställning från datum för officersutnämningen och underofficerare och manskap till 12 års anställning från datum för rekrytskolans påbörjande. Rudolf Absalon, Die Wehrmacht im Dritten Reich: 30. Januar 1933 bis 2. August 1934 (Oldenbourg Wissenschaftsverlag 1966), s. 180 ff.2013-03-23.
Personalkategori Antal Officerare 4 000 Underofficerare 20 000 Underbefäl 38 000 Manskap 38 000 Tabellens källa: Rise of the beast - German secret armaments (1922-35) 2013-03-23.
Organisation
Rikspresidenten var riksvärnets högste befälhavare. Han utövade sin befälsmakt genom riksvärnsministeriet. Rikshären leddes av en arméchef (Chef der Heeresleitung), med underställda centrala stabsorgan och förvaltningsmyndigheter. Det fanns två armékårstaber, en i Berlin och en i Kassel, vilka ledde rikshärens sju infanteri- och tre kavalleridivisioner.Wikipedia: Reichswehr 2013-03-23. Varje infanteridivision bestod av tre infanteriregementen och ett artilleriregemente. Varje kavalleridivision bestod av sex kavalleriregementen.Reichswehr (1919-1935) 2013-03-23. Vid varje infanteridivision fanns även en pionjärbataljon, en signalbataljon, en trängbataljon och en sjukvårdsbataljon.Wikipedia: 4e division (Reichswehr) 2013-03-23. Militärterritoriellt var riksvärnet indelat i sju militärområden (Wehrkreise I-VII). Infanteridivisionscheferna var tillika militärområdesbefälhavare.Wikipedia: Wehrkreis 2013-03-23.
Infanteriregementen 1. (Preuß.) Infanterie-Regiment 2. (Preuß.) Infanterie-Regiment 3. (Preuß.) Infanterie-Regiment 4. (Preuß.) Infanterie-Regiment 5. (Preuß.) Infanterie-Regiment 6. Infanterie-Regiment 7. (Preuß.) Infanterie-Regiment 8. (Preuß.) Infanterie-Regiment 9. (Preuß.) Infanterie-Regiment 10. (Sächs.) Infanterie-Regiment 11. (Sächs.) Infanterie-Regiment 12. Infanterie-Regiment 13. (Württ.) Infanterie-Regiment 14. (Bad.) Infanterie-Regiment 15. Infanterie-Regiment 16. Infanterie-Regiment 17. Infanterie-Regiment 18. Infanterie-Regiment 19. (Bayer.) Infanterie-Regiment 20. (Bayer.) Infanterie-Regiment 21. (Bayer.) Infanterie-Regiment
Preuß. = Preussen; Sächs. = Sachsen; Württ. = Württemberg; Bad. = Baden; Bayer. = Bayern
Källa: Infanterie-Regimenter der Reichswehr 2013-03-23.
Grader och löner
Lönegrad Grundlön i riksmarkutan bostadstillägg Grad eller befattning C1 24 000 Chefen för armén General C2 19 000 Generallöjtnant Generalöverstabsläkare C3 16 000 GeneralmajorGeneralstabsläkareGeneralstabsveterinär C4 12 600 Överste Generalläkare Generalveterinär C5 9 700 Överstelöjtnant Generalöverläkare Generalöverveterinär C6 7 700 - 8 400 MajorÖverstabsläkareÖverstabsveterinär C7 4 800 - 6 000 - 6 900 KaptenStabsläkare Stabsveterinär C8 2 400 -2 700 - 3 100 - 3 400 - 3 800 - 4 200 Löjtnant Underlöjtnant C9 3 400 - 3 800 - 4 200ÖverläkareÖverveterinärAssistentläkareVeterinär C10 3 400 - 3 600 - 3 800 - 4 000 Övermusikmästare C11 2 500 -2 700 - 2 850 - 3 050 - 3 250 - 3 400 - 3 600 Hovslagarläromästare C12 .. endast Reichsmarine C13 2 400 - 2 600 -3 000 Musikmästare C14 2 200 - 2 400 - 2 600 - 2 800 Undervapenmästare C15 2 400 ÖverfältväbelUnderläkareUnderveterinär C16 2 340 Fältväbel C17 2 040 - 2 160 Underfältväbel C18 1 920 Sergeant (Unteroffizier) Överfurir (Stabsgefreiter) C19 1 680 - 1 740 - 1 800 Furir (Obergefreiter) C20 1 410 Korpral (Gefreiter) C21 1 260 Vicekorpral (Oberschütze) C22 1 080 Menig (Schütze) Tabellens källa: Reichsgesetzblatt Teil I 1927, s. 391 f.
Referenser
Kategori:Tysklands armé Kategori:Tysklands militärhistoria