KungsvråkSveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14 (Buteo regalis) är en nordamerikansk fågel i familjen hökar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11 Fågeln påträffas på prärier och slätter från södra Kanada till norra Mexiko. Där tros den öka i antal. Den är störst i sitt släkte.
Utseende och läten Kungsvråken är den största Buteo-vråken, med en kroppslängd på 50–66 cm och vingbredden 134–152 cm. Den har ett brett huvud, kraftig näbb, djupt gap, långa, rätt spetsiga vingar och likt fjällvråken befjädrade ben med stora fötter. I flykten har den rätt grunda och stela vingslag och kretsar med vingarna resta.White, C.M., Boesman, P. & Marks, J.S. (2020). Ferruginous Hawk (Buteo regalis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53143 29 februari 2020).
Fjäderdräkten är vanligen mycket ljus, med rostfärgad eller brunaktig ovansida och snövit undersida, runt benen mörkare rostrött, och ljus stjärt. En viss andel, cirka tio procent, är istället helmörka men har fortfarande mycket ljus stjärt och vita vingpennor. Lätet är en melankolisk vissling, i engelsk litteratur återgiven "k-hiiiiiw", mörkare och mjukare än andra vråkar.
thumb|right
Utbredning och systematik Kungsvråken förekommer på prärier och slätter från södra Kanada till norra Mexiko, från södra Alberta till sydästra Manitoba och söderut genom västcentrala USA till Arizona, New Mexico och nordvästra Texas, vintertid till norra Mexiko (Baja California, Sonora, Durango och Coahuila), oregelbundet även till centrala Mexiko. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt Fågeln hittas i arida gräsmarker och andra trädlösa områden där den olikt andra vråkar ofta sitter på marken. Den ses vanligen enstaka, jagande från luften eller en sittplats efter små däggdjur. Arten inleder häckningen mellan mars och maj, i Kanada cirka två veckor senare än längre söderut.
thumb|right|Boplattform. thumb|right|Kungsvråksungar i boet.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.Sauer, J. R., D. K. Niven, J. E. Hines, D. J. Ziolkowski Jr., K. L. Pardieck, J. E. Fallon, and W. A. Link (2017). The North American Breeding Bird Survey, Results and Analysis 1966–2015. Version 2.07.2017. USGS Patuxent Wildlife Research Center, Laurel, MD, USA. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till 80 000 häckande individer.Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.
Noter
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Vråkar Kategori:Fåglar i nearktiska regionen