Svarthuvad andBirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Heteronetta atricapilla) är en avvikande andfågel i familjen änder, närmast släkt med kopparänder.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11 Fågeln är unik bland änderna i att vara boparasit, det vill säga att den lägger sina ägg i andra fåglars bon. Den förekommer i södra Sydamerika. IUCN kategoriserar beståndet som livskraftigt.
Utseendee Svarthuvad and är en liten (35–43 cm) och mörk and, påminnande om simänder men med mer utdragen kropp, kort stjärt och litet huvud på kort och tjock hals. I själva verket är en nära släkt med kopparänderna i Oxyura, men saknar den styva stjärten och den uppsvullna näbben. Hanen är svart på huvud och mantel, med ljusare flanker och buk. Honan är genomgående ljusbrun.Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2020). Black-headed Duck (Heteronetta atricapilla). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52932 28 januari 2020).
Utbredning och systematik Fågeln förekommer på låglandet i södra Sydamerika. Den placeras i sitt släkte Heteronetta, systerart till kopparänder i släktena Nomonyx och Oxyura. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt Svarthvuad and hittas i träsk, sjöar och våtmarker där den födosöker bland växtligheten på ytan likt simänder. Den livnär sig av växtdelar och frön, men också vattenlevande ryggradslösa djur, framför allt mollusker.
Häckning Denna art är en boparasit, det vill säga att den lägger ägg i andra fåglars bon och bygger inget eget. Den har därför getts det engelska smeknamnet cuckoo duck, "gökand".David Attenborough, Nature of the Cuckoo Duck, The Life of Birds, BBC Episode 9, Som värdar väljer den framför allt pampasanden (Netta peposaca), men även andra änder, sothöns (Fulica) och ibland även måsfåglar som patagonienmås (Chroicocephalus maculipennis). Olikt gökar förstör vare sig adulta fåglar eller ungarna värdartens ägg och dödar inte heller dess ungar. Äggen kläcks efter 21 dagars ruvning och endast några timmar därefter är ungarna självständiga.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population. Beståndsutvecklingen är oklar, men den tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).
Noter
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Änder Kategori:Fåglar i neotropiska regionen