John Ronald Reuel Tolkien , född 3 januari 1892 i Bloemfontein, Oranjefristaten (i nuvarande Sydafrika), död 2 september 1973 i Bournemouth, Dorset, Storbritannien, var en brittisk författare, filolog och universitetsprofessor, mest känd som författare till fantasyromanerna The Lord of the Rings, på svenska mest kända som Sagan om ringen (i äldre svensk översättning Härskarringen, och i nyöversättning 2004–2005 Ringarnas Herre). Han skrev även Bilbo och Silmarillion. Tolkien var professor i fornengelska (anglosaxiska, Old English) vid universitetet i Oxford 1925–1945 och i English language and literature 1945–1959. Han var troende katolik och gick ofta i kyrkan. Tolkien var mycket nära vän med C.S. Lewis; de var båda medlemmar i den litterära diskussionsklubben The Inklings.

Tolkien föddes i Oranjefristaten (nuvarande Fristatsprovinsen i Sydafrika) år 1892. Föräldrarna, Arthur och Mabel, var båda från England men hade flyttat till Sydafrika eftersom fadern, som var bankanställd, såg möjligheterna till avancemang som större där. År 1895, när Ronald (som pojken kallades) var tre år, fick han en lillebror. Mabel födde då ännu en pojke som fick namnet Hilary Arthur Reuel. År 1895 reste han med sin mor Mabel och sin yngre bror Hilary till England för att hälsa på släktingar i Birmingham. Fadern skulle komma efter senare, men dog den 15 februari 1896. Mabel och pojkarna åkte aldrig tillbaka till Sydafrika, utan stannade kvar i England. Som barn gick Tolkien på King Edward's School i Birmingham. Den 14 november 1904 dog Mabel. Då var Tolkien tolv år gammal.

Tolkien studerade engelska och engelsk litteratur vid universitetet i Oxford, med inriktning på filologi. Han var signalofficer med löjtnants grad i den brittiska armén under första världskriget, och deltog bland annat i slaget vid Somme. Han drabbades av skyttegravsfeber i slutet av 1916 och tillbringade återstoden av kriget i England. Under tiden på hemmafronten påbörjade han arbetet på sitt legendarium, som skulle komma att se tryck först fyra år efter hans död, i boken Silmarillion år 1977.

År 1924 blev Tolkien utnämnd till docent i engelska vid universitetet i Leeds, och år 1925 blev han professor i anglosaxiska i Oxford. Han var nära vän med författaren C.S. Lewis. I början av 1930-talet började han skriva på berättelsen Bilbo – En hobbits äventyr. Berättelsen upptäcktes av förlaget Allen & Unwin, som publicerade den år 1937. Samma år påbörjade han arbetet med en uppföljare till Bilbo. År 1945 blev Tolkien professor i engelska och i engelsk litteratur vid Merton College i Oxford. Uppföljaren till Bilbo fick namnet Sagan om ringen och publicerades i tre delar av Allen & Unwin mellan 1954 och 1955. Sagan om ringen blev en succé och något av en kultbok på amerikanska college under 1960-talet.

År 1972 utnämndes Tolkien till hedersprofessor i litteratur vid Oxfords universitet för sina bidrag på filologins område, och år 1973 tilldelades han Brittiska imperieorden. J.R.R. Tolkien avled av akut blödande magsår den 2 september 1973, vid 81 års ålder.

Efter hans död publicerade Tolkiens son Christopher en serie verk baserade på faderns omfattande anteckningar och opublicerade manuskript, däribland Silmarillion. Dessa, tillsammans med Bilbo och Sagan om ringen, bildade en sammanhängande samling berättelser, dikter, fiktiva historier, påhittade språk och litterära essäer om en fantasivärld vid namn Arda och Midgård"Midgård" (engelska Middle-earth) kommer från en angliserad form av fornnordiska Miðgarðr, landet som bebos av människor i nordisk mytologi. i den. Mellan 1951 och 1955 använde Tolkien benämningen legendarium för merparten av dessa skrifter.Letters, nos. 131, 153, 154, 163.

Medan många andra författare hade publicerat fantasyverk före Tolkien, Författaren betonar inverkan, inte bara av Tolkien utan även av William Morris, George MacDonald, Robert E. Howard och E. R. Eddison. ledde den stora framgången med Bilbo och Sagan om ringen när de publicerades i pocket i USA, direkt till en populärt återuppvaknande av genren. Detta har orsakat att Tolkien populärt identifieras som "fadern" av den moderna fantasylitteraturen – eller, mer exakt, av high fantasy. Tolkiens skrifter har inspirerat många andra fantasyverk och har haft en bestående effekt på hela området.The Oxoford companion to English Literateure kallar honom "det största inflytandet inom fantasy-genren. (Sjätte utgåvan, 2000, s. 352. Ed. Margaret Drabble.) År 2008 rankade The Times honom på en sjätte plats över listan över "de 50 största brittiska författarna sedan 1945". Forbes rankade honom den 5:e mest inkomstbringande döda kändisen år 2009.

Biografi Bakgrund Tolkien var engelsman och betraktade sig själv som sådan.Carpenter (1981), Letter 190 Hans närmaste manliga förfäder var medelklasshantverkare som tillverkade och sålde klockor och pianon i London. Släkten Tolkien härstammar från staden Kreuzburg i Ostpreussen nära Königsberg, där den tidigast kända anfadern Michel Tolkien föddes omkring 1620. Släkten Tolkien immigrerade emellertid till England under första hälften av 1700-talet, och blev snabbt "intensivt engelsk".Carpenter (1981), Letter 165 År 1792 tog John Benjamin Tolkien och William Gravell över urtillverkaren Erdley Norton, som därefter drevs under namnet Gravell & Tolkien. Fler tyska släktingar anslöt sig till familjen i London, och i dag finns personer med efternamnet Tolkien eller liknande stavning i norra Tyskland, många som ättlingar till flyktingar från Ostpreussen 1945. Enligt Ryszard Derdziński har efternamnet preussiskt ursprung och betyder troligen "ättling till Tolk". Tolkien trodde själv felaktigt att namnet kom av tyskans "tollkühn" ("dumdristig"), och använde en ordagrann översättning i en skämtsam rollfigur vid namn Rashbold i hans novell The Notion Club Papers. Trots sin kännedom om släktens tyska ursprung hade han begränsad kunskap om familjens egen historia, eftersom han tidigt kom att stå långt från sin avlidne fars släkt.

Tolkiens farfar, John Benjamin Tolkien (1807–1896)Carpenter (1977), ”Släkttavla”, försörjde sig som pianotillverkare i Birmingham, men hans firma gick i konkurs. Tolkiens far, Arthur Reuel Tolkien (1857–1896), måste därför hitta någon annan försörjning. Han jobbade på Lloyds bank i Birmingham, men hade svårt att göra karriär där. När han fick ett erbjudande om arbete i Bank of Africa i Sydafrika tackade han därför ja och flyttade dit.Carpenter (1977), ”Bloemfontein” Tolkiens mor var Mabel Suffield (1870–1904). Familjen Suffield har sina rötter i staden Evesham i Worcestershire. Mabels far, John Suffield (1833–1930), ägde en manufakturaffär i Birmingham. Firman gick dock i konkurs, och John försörjde sig resten av livet som kringresande försäljare för Jeyes desinfektionsmedel. Sitt efternamn till trots identifierade Tolkien sig mer med släkten Suffield och dess hemlandskap, Worcestershire.Carpenter (1981), Letter 44 Arthur Tolkien och Mabel Suffield förlovades när Mabel var arton år gammal. I slutet av år 1890 fick Arthur tjänsten som bankdirektör vid Bank of Africas kontor i Bloemfontein i Oranjefristaten (nuvarande Fristatsprovinsen). Mabel kom till Sydafrika i april 1891, och Arthur och Mabel gifte sig i katedralen i Kapstaden den 16 april.

Barndom thumb|Familjen Tolkien i Bloemfontein 1892. Från vänster: Arthur, en tjänare, Mabel (sittande), Isaac, barnsköterskan och Ronald. Julkort skickat till släktingar i Birmingham, England. John Ronald Reuel Tolkien föddes i Bloemfontein den 3 januari 1892. Namnen John och Reuel fanns i Tolkiensläkten sedan tidigare, medan Ronald var nytt och Mabels förslag. Hans släktingar (och senare hans hustru) kallade honom Ronald. Några av hans nära vänner och skolkamrater kallade honom John Ronald, och hans vänner vid vuxen ålder nämnde honom (som brukligt var) vid efternamn, eller med smeknamnet Tollers. Tolkiens yngre bror Hilary Arthur Reuel föddes den 17 februari 1894.

En dag kidnappade familjens mörkhyade tjänare Isaac den nyfödde Tolkien för att visa upp honom för sin kraal. Uppståndelsen i huset blev stor, men Isaac blev inte avskedad. Av tacksamhet för detta gav han sin nyfödde son namnet Isaak Mister Tolkien Victor (Victor efter drottning Victoria). En annan gång blev Tolkien biten av en tarantel. Tolkien trivdes inte i det varma klimatet, och var ofta sjuk. I april 1895 reste Mabel och hennes två söner till Storbritannien; Arthur var tvungen att arbeta, men skulle komma efter senare. Mabel och barnen bodde hos hennes föräldrar, och klimatombytet gjorde Tolkien gott. Arthur drabbades dock av reumatisk feber på hösten, och dog i Bloemfontein den 17 februari 1896. thumb|Sarehole Mill Mabel bodde kvar i England med sina två söner. Sommaren 1896 flyttade de till den lilla byn Sarehole, en dryg kilometer söder om Birmingham. Tolkien utforskade Warwickshires landsbygd tillsammans med sin lillebror. De fascinerades av kvarnen Sarehole Mill, där man malt säd i trehundra år. Han blev jagad av en arg bonde som upptäckte honom när han plockade svamp på bondens ägor. Tolkien undervisades hemma av sin mor, som tidigt lärde honom grunderna i latin, vilket intresserade honom. Franska var däremot inte lika intressant. Mabel försökte också lära Tolkien att spela piano, men utan större framgång; däremot tecknade han bra. Han läste många sagoböcker: han gillade inte Skattkammarön, Råttfångaren i Hameln och H.C. Andersens sagor. Han tyckte däremot om Alice i Underlandet, indianböcker, George MacDonalds Curdie-böcker och i synnerhet Andrew Langs sagoböcker, särskilt Den röda sagoboken.Carpenter (1977), ”Birmingham”

Hösten 1899 sökte Tolkien in till skolan King Edward's School i Birmingham, men kom inte in. Nästa år sökte han igen, och kom in. En farbror betalade skolavgiften, och Tolkien började skolan i september 1900. Till en början trivdes han dåligt i King Edward's School och var ofta sjuk, men efter ett tag vande han sig vid skolan och trivdes bättre. I juni 1900 konverterade Mabel till katolicismen. Detta förargade stora delar av släkten. Mabels svåger Walter Incledon hade tidigare hjälpt Mabel med visst ekonomiskt stöd, men detta stöd upphörde vid hennes konvertering. Fördömandena från släktingar och de osäkra ekonomiska förhållandena tog hårt på Mabel och hennes hälsa.

När Tolkien började i skolan inne i staden kunde familjen inte längre bo kvar på landet. I slutet av 1900 flyttade de till ett litet hus i Birminghams förstad Moseley. Tolkien tyckte att Moseley var avskyvärt. Året därpåCarpenter (1977), ”Kronologi” flyttade de till ett hus vid järnvägsstationen King's Heath Station; i närheten låg den katolska kyrkan St Dunstan. På de tågvagnar som passerade King's Heath kunde Tolkien läsa namn på orter i Wales, och han blev nyfiken på det walesiska språket. Senare i hans barndom reste han till Wales, och tyckte att namnen på stationerna som for förbi var spännande.

Mabel trivdes inte i huset vid King's Heath och i St Dunstans kyrka. I början av 1902 flyttade familjen till Oliver Road 26 i förstaden Edgbaston, där den katolska Oratoriekyrkan låg. Till kyrkan hörde skolan St Philip's, där Tolkien och hans bror började. Kyrkans församlingspräst hette Francis Xavier Morgan. Fader Francis blev med tiden en nära vän till familjen. Undervisningen i St Philip's höll en lägre nivå än den vid King Edward's. Hösten 1903 fick Tolkien ett stipendium och började åter på King Edward's. Nu fick han läsa grekiska, om vilket han senare skrev: ”Ledigheten i grekiska språket, framhävd av en fast grund under den glittrande ytan fängslade mig. Men lockelsen låg till en del i själva antiken och dess artfrämmande avstånd (från mig) : språket gick inte hem.” Han fick också läsa engelsk litteratur, däribland Shakespeares skådespel, som han inte gillade. Shakespeare blev dock senare en inspirationskälla till Tolkiens skapelse enterna: