Resan till Melonia är en svensk-norsk animerad film från 1989 i regi av Per Åhlin och med manus av Per Åhlin och Karl Rasmusson, fritt efter William Shakespeares Stormen.

Filmen handlar om Melonia, en magisk ö där trollkarlen Prospero, hans dotter Miranda och deras vänner bor. När Melonia hotas av de giriga fabriksägarna Slug och Slagg som vill exploatera ön, måste Prospero och hans vänner anstränga sig för att försvara och bevara sin värld. Karaktärerna i filmen spelades bland annat av Allan Edwall, Robyn, Tomas von Brömssen, Olle Sarri och Hans Alfredsson.

Resan till Melonia var Per Åhlins första helt animerade långfilm, då hans tidigare filmer I huvet på en gammal gubbe (1968) och Dunderklumpen (1974) båda var animerade filmer som var uppblandade med vanlig spelfilm. Resan till Melonia blev med sina 22,5 miljoner kronor i budget en av de dyraste svenska filmerna som gjorts, vid sin premiär 1989.

Filmen belönades med två Guldbaggar för Per Åhlins kreativa insatser och Björn Isfälts musik.Lysander (2012), s. 161

Handling Genom en fruktansvärd storm, till Jordens sista natursköna plats - ön Melonia - styr ett lastfartyg med en del till en stor maskin som ska exploatera öns rikedomar. På fartyget härskar den vresige kapten Julgransfot över sin besättning, rorsman och kockan. Med på fartyget är också Julgransfots uppdragsgivare, de giriga kapitalisterna Slug och Slagg, samt den unge fripassageraren Ferdinand, som rymt från slavarbete på Slugs och Slaggs vapenfabrik på den miljöförstörda ön Plutonia.

På uppdrag av Prospero, trollkarl och härskare över Melonia, sänker albatrossen Ariel lastfartyget för att hindra det från att nå sin destination. Dock räddar han Ferdinand och rorsman, vilka flyter iland på Melonia i en packlår och tas om hand av Prospero, dennes dotter Miranda, deras trädgårdsmästare Caliban och den poetiskt begåvade William. Samma kväll tar sig även Julgransfot, kockan, Slug och Slagg i land.

Medan Julgransfot och kockan njuter av en paradisisk tillvaro tillsammans och Ferdinand och rorsman får god mat och husrum hos Prospero, smider Slug och Slagg sina planer på att ta över ön. På natten får de syn på hur Caliban vattnar växterna med Prosperos kraftfulla växtelixir, som får plantorna att växa enormt på kort tid, och beslutar sig för att lägga beslag på elixiret för egen del.

De lockar Caliban att dricka sig berusad på vin från en ilandfluten tunna för att sedan stänga in honom med elixiret i tunnan och segla iväg mot Plutonia.

Morgonen därpå, när de andra får reda på vad som hänt, seglar de efter för att försöka rädda Melonia undan Slug och Slagg och befria Caliban och de slavarbetande barnen på Plutonia.

Väl framme på Plutonia har emellertid Prosperos och Ariels magiska krafter sinat, så det blir Miranda som får befria barnen genom att förtrolla dem till fåglar och föra dem till ett tillfälligt gömställe i en övergiven teater. Där har William hittat Shakespeares pjäs "Stormen", som han försöker iscensätta med katastrofalt resultat och till stora skrattsalvor från de återförvandlade barnen.

Under tiden har Caliban kastats i fängelse, men lyckats rymma genom att dricka elixiret och växa till en jättes storlek. Slug och Slagg försöker manipulera honom, men han vägrar bli deras tjänare och sänker i stället hela ön med hjälp av fabrikens stora borrmaskin.

Slug och Slagg försvinner i havsdjupet, men de andra klarar sig eftersom den gigantiske Caliban lyfter hela teatern ur vattnet. Under sång och skratt för Caliban sällskapet tillbaka till Melonia. Prospero tvingas dock avsäga sig makten över ön och dess invånare, och Caliban deklarerar att ingen ska härska över Melonia.

Röster

Allan Edwall – Prospero Robyn Carlsson – Miranda Olle Sarri – Ferdinand Tomas von Brömssen – Ariel Jan-Olof Strandberg – William Ingvar Kjellson – Kapten Julgransfot Ernst Günther – Caliban Eva Rydberg – Kockan Jan Blomberg – Slug Hans Alfredson – Slagg Nils Eklund – Rorsman Hanna Johansson - (Övrig dialog som Miranda)

Tillkomst och produktion

Enligt filmens regissör och manusförfattare Per Åhlin, hade han idéer till filmen redan 1976, men då höll han på med annat. Denna grundidén handlade främst om två öar som var varandras motsatser. Den ena var grön och paradisisk och den andra var en industriell, gjord av rostig plåt, inspirerat av ön från Jules Vernes roman Maskinön. På den paradisiska ön bodde tre karaktärer; Pastillen, en figur med en halsduk virad runt huvudet, skrotsamlaren Lösnos och storken Landberg. Dessa utvecklades senare till att bli karaktärerna William, Prospero och Ariel i filmen. I grundidén arbetade Pastillen hos Lösnos, och Lösnos bodde av någon anledning i spisen hos Pastillen. De sysselsatte sig själva om dagarna med att samla skrot från havsstranden och återvinna saker. Ända från början så hade berättelsen ett miljömedvetet tema.

Per Åhlin blev efter några år kontaktad av Helena Sandblad, som på den tiden var chef för TV2s barnredaktion. Hon var även svensk representant för Eurovisionens samarbetsgrupp för animationsutbyte. Där hade det kommit upp en förfrågan om det fanns förslag till en ny animerad långfilm. Sandblad tog med sig den frågan till Åhlin. Han lyfte då fram sin idé om de två öarna, även fast han själv tänkte att idén fortfarande var väldigt outvecklad. Men på grund av samtalet med Sandblad, började Åhlin utveckla filmidén mer på allvar. Relativt nyligen hade då Åhlin gjort bokomslag för William Shakespeare pjäs Stormen, och hade pjäsen relativt färsk i minnet. Han började då att hitta paralleller mellan sin filmidé och Stormen som kändes intressanta. Med detta i åtanke, började han skriva ett filmmanus tillsammans med den andre manusförfattaren, Karl Rasmusson. Andra inspirationskällor till manuset var Oliver Twist, Resan till landet Längesen och Robinson Crusoe. Böcker som Åhlin läst sedan han var liten.Lysander (2012), s. 147-148

Förberedelserna för filmarbetet kom igång under våren 1984 på Pennfilm Studio i Hököpinge. Efter ett par år med ett flertal olika manusutkast och utspridda finansieringar. Den officiella produktionen kom igång 1 oktober, ett halvår senare när finansieringen var klar. Sedan tog det ganska exakt fyra år innan tecknandet var klart. I början var det bara 4-5 personer som var inblandade i produktionen, men 1986 utökades teamet på allvar när studion flyttade till större lokaler. Sammanlagt var det som mest 30-35 personer som jobbade med filmen. Arbetsrollerna var bland annat animatörer, nyckeltecknare, mellantecknare och färgläggare. På denna tiden fanns inte många arbetserfarna animatörer i Sverige, den första svenska animationsutbildningen startades av Stig Lasseby i Eksjö 1996. Pennfilm blev därför förutom animationsstudio, på sätt och vis en plats där animatörer utbildades.Lysander (2012), s. 153-154 Filmen var för det mesta cellanimerad, men för vissa scener använde man andra medium. För havsscenerna i filmen utnyttjades landvinningar inom datorbaserad 3D-teknik. De böljande vågorna animerades digitalt på en dator, animationen skrevs sedan ut på papper och användes som förlaga, eller grund för animatörerna på Pennfilm.

Musik Musiken i Resan till Melonia komponerades av Björn Isfält och framfördes av Sveriges Radios Symfoniorkester, under ledning av dirigenten Gustaf Sjökvist. Tack vare TV2:s Ingrid Edström så kunde orkestern medverka kostnadsfritt, på grund av ett outnyttjat avtal som fanns med TV2. Björn Isfält ansvarade även för framförandet av klaviatur och för musikmixningen. Övriga musikaliska förmågor kom från Klas Widén på gitarr, Malou Meilink på flöjt och krumhornÅhlander (1997), s. 632, samt Musikskolans barnkör på Lidingö under körledning av Göran Swedrup. Dessutom användes Ray Noble and his Orchestras inspelning av Johann Strauss den yngres An der schönen blauen Donau (Blue Danube) från 1932 i filmen.Resan till Melonia, Studio S Entertainment, DVD 404378, 2020 Isfält blev senare belönad med en Guldbagge för filmmusiken.Lysander (2012), s. 160.

Avslutningslåten Längtan till Melonia sjöngs av Maritza Horn, med text av Mats Nörklit och arrangemang av Björn Isfält och Claes Wang. Det instrumentala framfördes av Isfält, Wang, Jan Schaffer och Bo Eriksson. Låten släpptes på singel, med ett instrumentalt musikstycke från filmen på B-sidan. Musiksagan Berättelsen ur Resan till Melonia släpptes på LP och kassettband. . Både singeln och musiksagan släpptes av skivbolaget Sonet 1989. Instrumentalmusik från Resan till Melonia kan bland annat höras på samlingsalbumet Filmmusik: Björn Isfält från 2000.

Visningar Resan till Melonia hade svensk biopremiär den 15 december 1989. Biopremiären ägde rum bland annat på biograferna Grand och Victoria i Stockholm, Biopalatset i Göteborg och Metropol i Malmö, och flera andra biografer ute i landet.Lysander (2012), s. 161 Filmen utkom 1990 på VHS-kassett av Sandrews Video.Resan till Melonia, Sandrew Video, VHS 79642, 1990. 2003 släpptes filmen första gången på DVD av Sandrew Metronome.Resan till Melonia, Sandrew Metronome, DVD 24289, 2003. 2020 släpptes en digitalt restaurerad version av filmen på DVD. I extramaterialen på DVD-utgåvan från 2020 finns bland annat Lajos Varhegyis dokumentär Under resan till Melonia från 1990 som handlar om arbetet med filmen. Utöver diverse utgåvor på VHS och DVD så har Resan till Melonia spelats på ett antal festivaler och biografer i olika städer runtom i Sverige ett flertal gånger sedan filmen hade sin premiär.

Teman I Per Åhlins filmatisering får Stormen även en miljömedveten dimension. Melonias utopiska naturparadis med sina oförgargliga invånare står i bjärt kontrast mot Plutonias robotarmé och den dystopiska öns ondskefulla ledare, Slug och Slagg. Centralt i filmens intrig är hotet att Plutonias rovgiriga industrialism ska erövra och utplåna Melonias oförstörda paradis. Litteraturprofessorn Chantal Zabus menar att däri även ligger en kritik mot följderna av ökad robotisering.

Distribution och mottagande Under sin första spelperiod på bio gick närmare 72 000 personer och såg Resan till Melonia, vilket innebar att filmen spelade in över tre miljoner kronor.Lysander (2012), s. 161-162 Filmens mottagande var överlag positivt och många kritiker jämförde filmen med amerikanska animerade filmer som hade premiär samma tid, men med en budget med helt andra proportioner (bland annat Disneyfilmen Oliver & Gänget och Don Bluths Landet för längesedan). Resan till Melonia blev den dittills dyraste animerade filmen i svensk filmhistoria, däremot drog filmen inte till sig någon större tillströmning av biopublik. Filmen skulle senare möta en större publik genom fler bio- och tevevisningar, men också genom video och DVD. Intäkterna för filmen utökades efter att det gjorts ett tjugotal försäljningar till utlandet. Däribland gjordes en dubbning av bolaget Miramax i USA, något som var unikt för en nordisk tecknad film.

Kritik

Utmärkelser och priser Utmärkelse/pris Kategori År (utdelning) Noter Guldbaggen (2 stycken) Kreativa insatser 1990 Till Per Åhlin - för Resan till Melonia och för hans unika insatser i svensk tecknad film.Till Björn Isfält - för hans personliga och medskapande filmmusik, senast i Resan till Melonia Grammisgalan Årets barnskiva 1990 Blandade artister - Resan till Melonia Deutsche Jugend-Video-Preis    1990 Sveriges Förenade Barnfilmstudios (SFBF) filmpris, Kristallen 1991 Distributionsbidrag från Eurimages 1991 Filmen erhöll medel från Europarådets stödfond Eurimages (inrättad 1988) i syfte att underlätta spridningen av filmen till andra europeiska länder.

Bearbetningar I december 2014 hade den första teateruppsättningen av Resan till Melonia premiär på Helsingborgs stadsteater.

Under våren 2015 hade en uppsättning premiär på Moomsteatern, som till stor del består av skådespelare med olika typer av intellektuella funktionsnedsättningar.

Referenser Noter

Källor

Externa länkar

"Nina Asarnoj om Resan till Melonia", sverigesradio.se, 6 september 2016. Åtkomst den 23 september 2016.