RasolärkaSveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14 (Alauda razae) är en akut hotad tätting i familjen lärkor som enbart förekommer på en mycket liten ö i ögruppen Kap Verdeöarna.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
Utseende och läte Rasolärkan är en 18 centimeter lång lärka med kraftig näbb som framför allt hos hanar verkar uppböjd. Fjäderdräkten är kraftigt streckad med gulbrunt och svart. På huvudet syns en liten tofs. Även bröstet är kraftigt streckat, men resten av undersidan är blekare. Lätet beskrivs som likt sånglärkan och avges både från marken och i sångflykt.
Utbredning Fågeln är endemisk för den lilla Kap Verdeön Raso, endast sju kvadratkilometer stor, även om subfossila fynd visar att den också förekom på öarna Santa Luzia, São Vicente och Santo Antão innan människan kom till ögruppen på 1400-talet, varefter dess utdöende på dessa öar tros ha gått fort.Mateo, J.A., López-Jurado, L.F. & Géniez, P. (2009) Historical distribution of Razo lark Alauda razae in the Cape Verde archipelago. Alauda, 77, 309–312. En observation av en individ på São Nicolau i mars 2009 är det enda fyndet i modern tid utanför Raso.Hazevoet, C. J. 2012. Seventh report on birds from the Cape Verde Islands, including records of nine taxa new to the archipelago. Zoologia Caboverdiana 3(1): 1-28.
Levnadssätt På Raso förekommer arten på plan vulkanjord nära små vegetationsytor utmed torrlagda vattendrag där den häckar och födosöker.Ratcliffe, N.; Monteiro, L. R.; Hazevoet, C. J. 1999. Status of Raso Lark Alauda razae with notes on threats and foraging behaviour. Bird Conservation International 9: 43-46. Flockar har också setts födosöka bland klippor nära havet.Donald, P. F.; Brooke, M.de L. 2006. An unlikely survivor: the peculiar natural history of the Raso Lark. British Birds 99: 420-430. Fåglarna gräver hål i den sandiga jorden på jakt efter de löklika rotknölarna hos Cyperus bulbosus eller Cyperus cadamosti. Häckning styrs av den oregelbundna nederbörden.Donald, R.F., de Ponte, M., Groz, M.J.P. and Taylor, R. 2003. Status, ecology, behaviour and conservation of Raso Lark Alauda razae. Bird Conservation International 13: 13-28. Överlevnaden hos arten är hög och den tros bli relativt långlivad.Brooke, M. de L.; Flower, T. P.; Campbell, E. M.; Mainwaring, M. C.; Davies, S.; Welbergen, J. A. 2012. Rainfall-related population growth and adult sex ratio change in the Critically Endangered Raso lark (Alauda razae). Animal Conservation DOI: 10.1111/j.1469-1795.2012.00535.x. Häckningsframgången kan dock ibland vara mycket liten på grund av predation från geckoödlan Tarentola gigas.
Status och hot Beståendet på Raso är i nuläget stabilt, men varierar beroende på nederbörd. Sedan 2004 har arten ökat kraftigt i antal, men det är osäkert om det är just en tillfällig variation eller ett tecken på att den ökar i antal. Populationen uppskattades till 1.558 individer i november 2011, men 855 2015. Det effektiva beståndet kan dock vara mindre eftersom könsfördelningen är mycket ojämn, med fler hanar än honor. Med tanke på det mycket begränsade utbredningsområdet, variationen i populationsbeståndet, den ökade risken för torka i samband med klimatförändringar samt artens sårbarhet som markhäckare för oavsiktlig införsel av predatorer kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som akut hotad (CR).
Bildgalleri
Referenser
Externa länkar
Bilder och filmer på Internet Bird Collection Läten på xeno-canto.org
Kategori:Lärkor Kategori:Fåglar i etiopiska regionen Kategori:Fåglar i palearktiska regionen Kategori:Endemiska fågelarter i Kap Verdeöarna