TibetlärkaBirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Melanocorypha maxima) är en asiatisk fågel i familjen lärkor inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11 Arten är relativt stor, störst av alla lärkor i Europa och Asien. Den förekommer vid höglänta våtmarker på tibetanska högplatån från Indien till Kina. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Utseende Tibetlärkan är en stor och långnäbbad lärka, med kropplängd på 21 centimeter störst av alla lärkor i Europa och Asien. Den har ett rätt enhetligt färgat huvud, en svart fläck vid sidan av bröstet, samt vit bakkant på stjärten och armpennorna. Hjässa, örontäckare och övergump kan vara färgade i rödbrunt.Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.
thumb|right
Läte Sången är långsam och tvekande. Bland lätena hörs ett "tchu lip".Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
Utbredning och systematik Tibetlärkan förekommer som namnet avslöjar på tibetanska platån från nordvästra Indien till centrala Kina. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
thumb|right|Tibetlärkans utbredningsområde.
Genetiska studier visar att tibetlärkans närmaste släkting är mongollärka (Melanocorypha mongolica), trots den senare artens avvikande utseende.Alström, P., K.N. Barnes, U. Olsson, F.K. Barker, P. Bloomer, A.A. Khan, M.A. Qureshi, A. Guillaumet, P.-A. Crochet, P.G. Ryan (2013), Multilocus phylogeny of the avian family Alaudidae (larks) reveals complex morphological evolution, non-monophyletic genera and hidden species diversity, Mol. Phylogenet. Evol. 69, 1043-1056.Alström, P., Mohammadi, Z., Enbody, E. D., Irestedt, M., Engelbrecht, D., Crochet, P.-A., Guillaumet, A., Rancilhac, L., Tieleman, B. I., Olsson, U., Donald, P. F., and Stervander, M. (2023). Systematics of the avian family Alaudidae using multilocus and genomic data. Avian Research 14:100095. https://doi.org/10.1016/j.avrs.2023.100095
Levnadssätt Rätt lite är känt om tibetlärkans levnadssätt, både vad gäller föda och häckningsbiologi. Fågeln förekommer vid våtmarker kring höglänta myrar, sjöar och floder mellan 3 200 och 4 600 meters höjd. Arten lägger två kullar per säsong som inleds i april och avslutas i juli eller början av augusti. Den födosöker på marken och har setts inta frön, färska löv, bär och ryggradslösa djur.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt vanlig.del Hoyo, J., Elliott, A. and Christie, D. 2004. Handbook of the Birds of the World, Vol. 9: Cotingas to Pipits and Wagtails. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
Namn Tibetlärkans vetenskapliga artnamn maxima är latin för "störst".James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London.
Noter
Externa länkar
Bilder och filmer på Internet Bird Collection Läten på xeno-canto.org
Kategori:Lärkor Kategori:Fåglar i palearktiska regionen