SinaloastorsvalaBirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Progne sinaloae) är en fågel i familjen svalor inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11 Den är endemisk för Mexiko där den häckar i bergskedjan Sierra Madre Occidental, men dess övervintringsområde är helt okänt. Arten är fåtalig och minskar i antal, så pass att den är upptagen på IUCN:s röda lista för hotade arter, listad som sårbar.
Utseende och läten Sinaloastorsvalan är som namnet avslöjar en relativt stor svala, med en kroppslängd på 17–18,5 cm.Howell, S. N. G. and S. Webb 1995. A guide to the birds of Mexico and northern Central America. Oxford University Press, New York, New York. Hanen är glansigt stålblå med vitt på nedre delen av bröstet och undre stjärttäckarna. Honan har ett liknande mönster, men är mer färglös med gråbrunt på strupen, övre delen av bröstet och huvudsidorna. Lätena tros vara lika andra storsvalor.Fang, E. D. and T. S. Schulenberg (2020). Sinaloa Martin (Progne sinaloae), version 1.0. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.sinmar1.01
Arten är i stort sett idenstisk med karibstorsvalan (Progne dominicensis). Möjligen är den något mindreRidgway, R. 1904. The birds of North and Middle America. Part III. Bulletin of the United States National Museum 50, part 3. med bredare vitt område på buken hos hanen.Zimmer, J. T. 1955. Studies of Peruvian birds. No. 66. The swallows (Hirundinidae). American Museum Novitates number 1723.Phillips, A. R. 1986. The known birds of North and Middle America. Part I. Hirundinidae to Mimidae; Certhiidae. Privately published, Denver, Colorado. Honan är även mycket lik gråbröstad storsvala (P. chalybea) och blå storsvala (P. subis). Sinaloastorsvalan är dock mörkare på strupen och övre delen av bröstet, mer kontrasterande mellan mörkt bröst och vit buk samt rent vitt på buk och undre stjärttäckare, ej fint sotstreckade. Hona blå storsvala skiljer sig ytterligare genom ljusare grått på panna och i en halskrage samt större storlek.Davis, J. and Miller, A.H. (1962). Further information on the Caribbean Martin in Mexico. Condor. 64(3): 237-239.Peterson, R. T. , and E. L. Chalif. 1973. A field guide to Mexican birds and adjacent Central America. Houghton Mifflin Company, Boston, Massachusetts.
Utbredning och systematik Fågeln häckar i Sierra Madre Occidental i västra Mexiko, från nordöstra Sonora söderut till Jalisco och Michoacán. Dess vinterkvarter är dock helt okända. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Arten har tidigare behandlats som underart till blå storsvala tillsammans med karibstorsvalan och kubastorsvala (P. cryptoleuca),Hellmayr, C. E. 1935. Catalogue of birds of the Americas. Part VIII. Field Museum of Natural History, Zoological Series, volume 13, part 8. tillsammans med de två senare som en egen artPeters, J. L. 1960. Family Hirundinidae. Pages 80-129 in E. Mayr and J. C. Greenway, Jr. (editors), Check-list of birds of the world. Volume IX. Museum of Comparative Zoology, Cambridge, Massachusetts.Turner, A., and C. Rose. 1989. Swallows & martins: An identification guide and handbook. Houghton Mifflin Company, Boston, Massachusetts. eller enbart tillsammans med karibstorsvalan. Genetiska studier av både mitokondrie- och kärn-DNA visar att sinaloastorsvalan dock istället är systerart till centralamerikanska populationen av gråbröstad storsvala.Moyle, R., B. Slikas, L. Whittingham, D. Winkler, and F. Sheldon. 2008. DNA sequence assessment of phylogenetic relationships among New World martins (Hirundinidae: Progne). Wilson Journal of Ornithology 120: 683-691.
Levnadssätt Sinaloastorsvalan hittas i rena tallskogar eller i blandskogar med tall och ek i halvöppen bergsterräng upp till 2000 meters höjd. Födan är okänd, men den antas vara insektsätare på samma sätt som andra storsvalor. Fågeln är närvarande på häckplatserna från mars till augusti, där den häckar i små kolonier.
Status och hot Sinaloastorsvalan har en liten världspopulation bestående av uppskattningsvis endast 2 500–10 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av habitatförlust. Fågeln är därför upptagen på internationella naturvårdsunionen IUCN:s röda lista över hotade arter, kategoriserad som sårbar (VU).
Noter
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Svalor Kategori:Fåglar i neotropiska regionen Kategori:Fåglar i nearktiska regionen Kategori:Endemiska fågelarter i Mexiko