TamarisksparvSveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14 (Passer moabiticus) är en tätting i familjen sparvfinkar som olikt andra arter i sitt släkte Passer inte är bunden till människan.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

Utseende och läten Tamarisksparven är en ovanligt liten sparvfink, endast tolv till 13 centimeter lång. Hanen är lätt att känna igen med grå hjässa, nacke och kind, svart haklapp, ljust beige ögonbrynsstreck och typisk gul halssida. Honan ser ut som gråsparvens, men är mycket blekare. Underarten yatii är genomgående ljusgul även på undersidan och är överlag blekare.

Lätena är lika gråsparvens men spädare. Locket i flykten är ett tvåstavigt "tji-vit", medan sångeb en serie rullande "trirp-trirp-trirp-trirp".

Utbredning och systematik Tamarisksparv delas in i tre underarter: Passer moabiticus moabiticus – förekommer på Cypern samt från södra södra Turkiet till Israel och Jordanien och österut till Irak och sydvästra Iran; överlag stannfågel men vissa övervintrar söderut till Egypten och Förenade Arabemiraten. Passer moabiticus yatii – förekommer i Iran och angränsande sydvästra Afghanistan

Populationen på Cypern är möjligen utdöd.

Underarten yatii urskiljs ibland som den egna arten "sistansparv".Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

Ekologi Tamarisksparven är till skillnad från många sparvfinkar inte bunden till människan och trivs mest i torra låglänta områden med tillgång till öppet vatten och buskage som just tamarisk. Den lever huvudsakligen av små frön från gräs, säv, buskar och träd.

Fågeln häckar mellan mars och juli och kan lägga upp till tre kullar. Den häckar i lösa kolonier om tio till hundra par. Boet är stort och äggformat, 30 centimeter i diameter med en öppning ovantill, byggt av döda kvistar och placerat i ett träd, gärna döda träd som står i vatten. Honan lägger tre till fem ägg som hon själv ruvar i tolv dagar. Ungarna matas sedan i ytterligare 14-15 dagar, också huvudsakligen av honan.Summers-Smith, D. (2017). Dead Sea Sparrow (Passer moabiticus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60932 28 december 2017).

Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde, med stabil populationsutveckling globalt. IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till mellan 20 000 och 60 000 vuxna individer.

Namn Arten har på svenska även kallats dödahavssparv.

Bilder

Referenser

Externa länkar

Läten på xeno-canto.org

Kategori:Sparvfinkar Kategori:Fåglar i orientaliska regionen Kategori:Fåglar i palearktiska regionen