BergalkippaBirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Alcippe peracensis) är en fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025
Utseende Bergalkippan är en medelstor (14–16,5 cm) medlem av familjen alkippor. Den har grått på mantel och hjässa och en svart linje som börjar som ett ögonbrynsstreck men som sträcker sig bakåt som ett hjässband ända till nacken. Ovansidan är brun, undersidan är vitaktig. Den skiljer sig från liknande taiwanalkippa genom mörkare skiffergrå hjässa, kraftigare hjässband, mer färglös ovansida och vitare undersida.
Utbredning och systematik Bergalkippa delas in i två underarter: Alcippe peracensis annamensis – södra Laos (Bolavenplatån), södra Annam och angränsande Cochinchina Alcippe peracensis peracensis – höglänta områden på Malackahalvön (från norra Perak till södra Selangor och Pahang)
Indokinesisk alkippa (A. grotei) behandlades tidigare som underart till bergalkippan.
Släktes- och familjetillhörighet Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till flera olika familjer.Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651. Arterna till Alcippe har urskilts som egen familj, Alcippeidae, men utgör systergrupp till fnittertrastarna (Leiothrichidae)Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356. och inkluderas allt oftare däri.
Levnadssätt Bergalkippan hittas i bergsbelägen städsegrön skog och ungskog. Där utbredningsområdet överlappar med indokinesisk alkippa hittas bergalkippan över 900 meters höjd, medan indokinesisk alkippa förekommer i låglänta områden. Fågeln ses vanligen i par eller i smågrupper om upp till sju individer, ofta tillsammans med andra arter, födosökande efter insekter.
Häckning Häckningssäsongen skiljer sig geografiskt. Det lilla skålformade boee av döda löv och mossa placeras i en buske, ett sly eller i en ormbunke. Därilägger den två ägg.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).
Namn Alkippa (grek. Ἀλκίππη), vilket betyder "stridshäst", var namnet på flera gestalter i grekisk mytologi. Alkippa var bland annat en nymf som var dotter till jätten Alkyoneus och hade sex systrar; Phosthonia, Methone, Anthe, Pallene, Drimo och Asterie. När deras far blev dödad av Herakles, sörjde de så mycket att de kastade sig i havet. Amfitrite kände medlidande med dem och förvandlade dem till "kungsfiskar". Artens vetenskapliga namn peracensis är en latinisering av delstaten Perak i västra Malaysia.
Referenser Tryckta källor del Hoyo, J., Elliott, A. and Christie, D.A. eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Vol. 12. Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. Noter
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Alkippor Kategori:Fåglar i orientaliska regionen