IzusångareSveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter , läst 2016-02-10 (Phylloscopus ijimae) är en fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar,Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11 enbart häckande i en liten ögrupp i Japan.

Fältkännetecken Utseende Izusångaren är en liten (10-12 cm) men kompakt lövsångare. Ovansidan är lysande olivgrön, undersidan vit med citrongul anstrykning på undergumpen. På huvudet syns ett långt, vitaktigt ögonbrynsstreck, citrongult i mitten, samt en vit ögonring som genomskärs av olivgrönt ögonstreck och dito färgad tygel. Örontäckare och kinder är lätt fläckade. De flesta individer har ett vitaktigt vingband. Ben och fötter är skäraktiga, näbben mörk ovan, gul under. På bröstsidorna och flankerna syns en svag gråaktig anstrykning.

Läte Sången är en kort, silvrig ramsa sui-sui-sui-sui, ibland tvåstavigt su-i-su-i-su-i. Lätet är ett nedåtkrökt hui.

Utbredning och systematik Fågeln förekommer endast i Izuöarna (södra Japanska arkipelagen). Vintertid flyttar den till norra Filippinerna. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet Izusångaren är nära släkt med östlig kronsångare. DNA-studier visar att dessa arter står närmare ett antal östasiatiska och sydostasiatiska arter än exempelvis lövsångarenJohansson, U.S., P. Alström, U. Olsson, P.G.P. Ericson, P. Sundberg, and T.D. Price (2007a), Build-Up of the Himalayan Avifauna through Immigration: A Biogeographical Analysis of the Phylloscopus and Seicercus Warblers, Evolution 61, 324-333. och förs därför av vissa till ett annat släkte, Seicercus.Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

Familjetillhörighet Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157. Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettior (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Levnadssätt Izusångaren förekommer huvudsakligen i trädkronor i löv-, bland- och städsegrön subtropisk skog, men även i snåriga buskafe, alsnår och buskmarker nära bebyggelse. Flyttfåglar på Osumihalvön på södra Kyushu har setts i barrskogar på 850-930 meters höjd. Den anländer Izuöarna i slutet av mars eller början av april och flyttar i slutet av september till oktober.

Status och hot Izusångaren har ett mycket litet och fragmenterat utbredningsområde. Den lilla världspopulationen på mellan 3.270 och 10.750 vuxna individer minskar dessutom på grund av habitatförlust både på häckplats och i övervintringsområde. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som sårbar.

This species is estimated to have a small population size comprising fewer than 10,000 mature individuals. In response to habitat loss in both the breeding and non-breeding grounds (but particularly the latter), it is inferred to be declining. Accordingly it is listed as Vulnerable.

Namn Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Isao Ijima (1861-1921), japansk zoolog, samlare av specimen och japanska ornitologiska föreningens förste president 1912.Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Noter

Externa länkar

Läten på xeno-canto.org

Kategori:Lövsångare Kategori:Fåglar i palearktiska regionen Kategori:Endemiska fågelarter i Japan