Långstjärtad glansstareSveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14 (Lamprotornis caudatus) är en fågel i familjen starar inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
Utseende och läte Långstjärtad glansstare är en stor stare med som namnet avslöjar påtagligt lång stjärt. Fjäderdräkten är mörk och glänsande i blågrönt, med purpurfärgad buk och stjärt. Arten liknar blågrön glansstare, men har längre stjärt och är generellt mer blågrön. Lätena är högljudda och komplexa, med en blandning av skallriga, gnissliga och genomträngande visslingar.Craig, A. J. F. and C. J. Feare (2020). Long-tailed Glossy Starling (Lamprotornis caudatus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.ltgsta1.01
Utbredning och systematik Långstjärtad glansstare förekommer från sydligaste Mauretanien till norra Guinea österut till södra Sudan och nordvästra Sydsudan. Fågeln har även påträffats i Kanarieöarna samt i Spanien där den även konstaterats häcka, men det anses osannolikt att den nått dit på naturlig väg.Lista över införda fåglar i Europa, sammanställt av spanska SEO/BirdLife, läst 2019-02-25. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt Långstjärtad glansstare hittas i en rad olika savannmiljöer, men även i jordbruksmarker. Den påträffas ofta på marken, vanligen i små flockar.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i de flesta områden.Feare, C.; Craig, A. 1998. Starlings and Mynas. Christopher Helm, London.
Referenser
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Starar Kategori:Fåglar i etiopiska regionen