miniatyr|Mihajlo Obrenović III. Mihajlo Obrenović III, född 16 september 1823, död 10 juni 1868, var furste av Serbien under åren 1839–1842 och 1860–1868.
Mihajlo blev 1839 efter sin bror Milans död kallad till furste och tillträdde regeringen 1840, efter att ha erhållit Osmanska rikets erkännande, men blev redan 1842 fördriven genom en av senatorn Toma Vučić-Perišić ledd resning. Efter Alexander Karađorđevićs störtande återvände han med sin far och omedelbart efter dennes död, 26 september 1860, utropades han i kraft av arvsrätt till furste.
Mihajlo hade västerländsk bildning, som han förkovrat under resor i Europa och hans styrelse betecknade ett betydande framsteg i laglighet och humanitet framför faderns despotiska regemente. Genom en författningsändring 1861 ökades furstens maktställning i jämförelse med 1838 års grundlag, och armén förstärktes genom en ny härordning. Med Osmanska riket förekom ständiga konflikter, i vilka Serbien tack vare stormakternas understöd vann betydande framgångar; den viktigaste var osmanernas utrymning av citadellet i Belgrad och övriga fästningar 1867.
Mikaels äktenskap med den sköna och intelligenta Julia Hunyadi, som under resor i Västeuropa lyckats utöva ett visst inflytande till Serbiens förmån, var barnlöst och i hopp att grundlägga en dynasti skilde han sig från henne och förlovade sig med sin släkting Katarina Konstantinović. Hans framtidsplaner korsades emellertid, i det han lönnmördades under en promenad med sin fästmö i parken vid Topcider; dådet begicks av några anhängare till huset Karađorđević.
Källor
Kategori:Serbiens regenter Kategori:Huset Obrenović Kategori:Personer i Serbien under 1800-talet Kategori:Personer från Kragujevac Kategori:Födda 1823 Kategori:Avlidna 1868 Kategori:Kungligheter som blivit mördade Kategori:Personer som blivit mördade i Serbien Kategori:Män