Den logiska kvadraten, även kallad oppositionskvadraten, härrör från den aristoteliska logiken och åskådliggör på ett remarkabelt sätt, ett flertal samband mellan de fyra kategoriska påståenden, som i denna betecknas med bokstäverna A, E, I och O.
En kategorisk utsaga, eller enkel sats, förbinder med ordet "är" två begrepp, subjektsbegreppet S, och predikatsbegreppet P. Formellt uttrycks de kategoriska satserna enligt följande:
A: Alla S är P. Universellt jakande. E: Inga S är P. Universellt nekande. I: Några S är P. Partikulärt jakande. O: Några S är inte P. Partikulärt nekande.
Exempel. A: Alla svanar är vackra. E: Inga svanar är vackra. I: Några svanar är vackra. O: Några svanar är inte vackra.
A och O samt E och I är kontradiktoriska. Båda kan inte vara sanna och ej heller båda falska. A och E är konträra. Båda kan inte vara sanna, men båda vara falska. I och O är subkonträra. Båda kan vara sanna, men båda inte vara falska. A och I respektive E och O kallas subalternata satser.
Se även Konträra satser Kontradiktion Syllogism Satslogik Predikatlogik
Källor Geoffrey Hunter, Metalogic, An Introduction to the Metatheory of Standard First-Order Logic, MacMillan, London 1971. Howard Kahane, Logic and Philosophy, Wadsworth 1969. Göran Hermerén, Logik, Studentlitteratur, Lund 1967.
Kategori:Logik