'Abu l-Wafa Muhammad ibn Muhammad ibn Yahya ibn Isma'il ibn al-'Abbas al-Buzdschani (persiska : ابو الوفا بوژگانی , arabiska: ابو الوفا بوزجانی ) född 10 juni 940, död 15 juli 998, var en persisk astronom och matematiker som arbetade i Bagdad. Han gjorde viktiga innovationer inom sfärisk trigonometri, och hans arbete om aritmetik för affärsmän innehåller det första exemplet på användning av negativa tal i en medeltida islamisk text.

Han är också känd för att ha sammanställt tabeller över sinuser och tangenter med 15-bågminutsintervall. Han introducerade även sekant- och kosekantfunktionerna, samt studerade sambanden mellan de sex trigonometriska linjerna som är förknippade med en båge. Hans Almagest lästes flitigt av medeltida arabiska astronomer under århundradena efter hans död. Han är känd för att ha skrivit flera andra böcker som inte har bevarats.

Biografi Abu l-Wafa föddes i Buzhgan (nuvarande Torbat-e Jam) i Khorasan (i dagens Iran). Vid 19 års ålder, år 959, flyttade han till Bagdad och stannade där till sin död år 998. Han var samtida med de framstående vetenskapsmännen Abū Sahl al-Qūhī och al-Sijzi som befann sig i Bagdad vid den tiden och andra som Abu Nasr Mansur, Abu-Mahmud Khojandi, Kushyar Gilani och al-Biruni. I Bagdad fick han beskydd av medlemmar i Buyid-hovet.

Astronomi Abu al-Wafa' var den förste som byggde en väggkvadrant för att observera himlen. Det har föreslagits att han var influerad av al-Battanis verk, eftersom den senare beskrev ett kvadrantinstrument i sin Kitāb az-Zīj. Hans användning av tangentbegreppet hjälpte till att lösa problem med rätvinkliga sfäriska trianglar. Han utvecklade en ny teknik för att beräkna sinusvärden, vilket gjorde det möjligt för honom att konstruera mer exakta tabeller än sina föregångare.

År 997 deltog han i ett experiment för att fastställa skillnaden i lokal tid mellan hans plats, Bagdad, och al-Birunis (som bodde i Kath, numera en del av Uzbekistan ). Resultatet låg mycket nära dagens beräkningar och visade en skillnad på ungefär 1 timme mellan de två longituderna. Abu al-Wafa är också känd för att ha arbetat med Abū Sahl al-Qūhī, som var en berömd tillverkare av astronomiska instrument. Även om det som finns bevarat från hans verk saknar teoretisk innovation, användes hans observationsdata av många senare astronomer, inklusive al-Biruni.

Abu l-Wafa ansågs av några franska astronomer på 1800-talet ha upptäckt den så kallade variationen i månens rörelse före dess upptäckt genom Tycho Brahe, vilket dock John Louis Emil Dreyer senare visade vara ett misstag.

Almagest

Abu l-Wafa författade Almagestum sive systema astronomicum en på egna observationer grundad undersökning av Ptolemaios system, men av denna finns endast de första sju avhandlingarna bevarade. Verket täcker ett flertal ämnen inom plan- och sfärisk trigonometri, planetteori och lösningar för att bestämma Qiblas riktning.

Matematik Abu l-Wafa definierade tangentfunktionen och etablerade flera trigonometriska identiteter i deras moderna form, där de antika grekiska matematikerna hade uttryckt de ekvivalenta identiteterna i termer av ackord. De trigonometriska identiteter han introducerade var:

Han har upptäckt tangentlagen och kan ha upptäckt sinuslagen för sfäriska trianglar, men andra forskare som Abu-Mahmud Khojandi har tillskrivits den senare prestationen:

där är triangelns sidor (mätta i radianer på enhetssfären) och är de motstående vinklarna.

Vissa källor menar att han introducerade tangentfunktionen, även om andra källor ger al-Marwazi äran för denna innovation.

Arbeten Almagest (Kitāb al-Majisṭī). En bok av zij som heter Zīj al-wāḍiḥ finns inte längre kvar. "En bok om de geometriska konstruktioner som är nödvändiga för en hantverkare", ( Kitāb fī mā yaḥtāj ilayh al-ṣāniʿ min al-aʿmāl al-handasiyya ). Denna text innehåller över hundra geometriska konstruktioner, inklusive för en regelbunden heptagon , vilka har granskats och jämförts med andra matematiska avhandlingar. Textens arv i Latineuropa debatteras fortfarande. "En bok om vad som är nödvändigt inom aritmetikens vetenskap för skrivare och affärsmän" (Kitāb fī mā yaḥtāj ilayh al-kuttāb wa'l-ʿummāl min ʾilm al-ḥisāb). Detta är den första boken där negativa tal har använts i medeltida islamiska texter.

Han skrev också översättningar och kommentarer till Diofantos algebraiska verk, al-Khwārizmī och Euklides Elementen.

Eftermäle Nedslagskratern Abul Wáfa på månen är uppkallad efter honom. Den 10 juni 2015 ändrade Google sin logotyp till minne av Abu al-Wafa' Buzjani.

Referenser

Carlquist, Gunnar (red.) (1929). Svensk uppslagsbok. Malmö: Baltiska förlaget, band 1 s. 89.

() (PDF version)

Noter

Externa länkar

Kategori:Persiska astronomer Kategori:Födda 940 Kategori:Avlidna 998 Kategori:Män Kategori:Astronomer under 900-talet Kategori:Personer i Iran under 900-talet