Se Riksdagshuset i Stockholm#Interiör för andrakammarsalen.
miniatyr|Andrakammarsalen i Riksdagshuset i Stockholm under en prisutdelning i december 2009. I taket syns Axel Törnemans freskomålningar.
Andra kammaren (AK) var det direktvalda underhuset av tvåkammarriksdagen som Sverige hade åren 1867–1970. Kammaren hade vid sitt avskaffande 233 ledamöter, vilka valdes för fyraåriga mandatperioder med d’Hondts metod. De båda kamrarna hade samma befogenheter. Vid sista valet till andra kammaren, andrakammarvalet 1968, fick Socialdemokraterna mer än hälften av rösterna (50,1 %).
Tidigare regler om andra kammaren Andra kammaren bestod tidigare (till exempel år 1916) av 230 ledamöter som valdes proportionellt. Valet gällde för tre år och förrättades i september året före treårsperiodens början, utom vid kammarupplösning, då det skedde genast. Ledamotskap av kammaren, som erhållits under en treårsperiod, gällde till periodens slut.
Valrätt och valbarhet För rösträtt till andra kammaren år 1916 krävdes att man: var en man. hade uppnått 24 års ålder innan valåret. var ej under konkurs. ställd välfrejdad (besatt gott renommé) bodde inom valkretsen. ej häftade för fattigunderstöd från löpande eller näst förflutna kalenderåret. hade erlagt sina under de tre sistförflutna kalenderåren till betalning förfallna skulder till stat och kommun hade fullgjort sina till och med utgången av nästförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.
Valrätten till andra kammaren var inte inskränkt genom någon förmögenhetscensus. Den utövades omedelbart genom personlig inställelse, och varje valman hade en röst (lika valrätt). Valbarhetsvillkoren var desamma som för valrätt, och valbarheten till andra kammaren var inskränkt till dem, som hade valrätt inom valkretsen. Förändrade bostadsförhållanden medförde likväl ej förlust av riksdagsmannauppdraget under pågående period. Ledamot av andra kammaren fick inte avsäga sig riksdagsmannauppdraget, såvida han inte hade förfall, vars giltighet godkändes av konungens befallningshavande (länsstyrelsen).
I Sverige infördes kvinnlig rösträtt för val till riksdagens andra kammare 1921. Rösträtt till andra kammaren hade den svenska medborgare som fyllt 23 år året före valåret.
Plenisalar 1867–1904 miniatyr|Session i andra kammaren år 1904. Under dessa år höll riksdagen till på Riddarholmen i Gamla riksdagshuset, där andra kammaren förfogade över en egen plenisal.
1905–1970
1905 flyttade kammaren in i en egen plenisal i det då nybyggda riksdagshuset på Helgeandsholmen.
Sekreterare i andra kammaren Följande personer hade uppdraget som sekreterare i andra kammaren.1973 års riksdag: Översikt på uppdrag av Riksdagens förvaltningsstyrelse utarbetad av Torsten Bjerlöw. 1867–1875: H. Husberg 1876–1878: G. Westdahl 1879–1885: H.A. Kolmodin 1886–1891: A.E.J. Johansson 1892–1894: Hjalmar Nehrman 1895–1901: Ernst Nathorst-Böös 1902–1908: Herman Palmgren 1909–1937: Per Cronvall 1938–1945: Sune Norrman 1946–1958: Gunnar Britth 1959–1970: Sune K. Johansson
Se även Första kammaren Lista över talmän i Sveriges riksdag :Kategori:Ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare
Källor
Externa länkar
Kategori:Sveriges politiska historia Kategori:Ej längre existerande underhus Kategori:Sveriges tvåkammarriksdag Kategori:Svensk rättshistoria