Kristiina Kolehmainen, född 21 november 1956 i Kotka, död 27 mars 2012 i Stockholm, var en finsk-svensk bibliotekarie. Hon var chef för Serieteket, Sveriges första seriebibliotek, som hon grundade 1996. Hon deltog i och ansvarade för serierelaterade verksamheter, bland annat vad som från 2012 är Stockholms internationella seriefestival. Kolehmainen arbetade även som översättare, utställningsproducent och festivalgeneral.

Biografi Kristiina Kolehmainen föddes 1956 i Kotka. I sin ungdom var hon en inte oäven tävlingssimmare.Ola Hellsten: "Kristiina från Kotka", text i hyllningsboken Kristiina från Kotka, diverse förlag, 2012 Hennes serieintresse gick tillbaka till tidigt 1970-tal då den finska kulturen var undergroundbetonad. Robert Crumb, Gilbert Shelton och Hunt Emerson fanns på finska.

Kolehmainen flyttade till Sverige 1985 och hamnade sedermera på katalogavdelningen vid Stockholms stadsbibliotek. 1995 åkte hon till Angoulême och dess internationella seriefestival professionellt; totalt besökte hon Angoulême-festivalen vid 18 tillfällen och bidrog bland annat till den svenska serieutställningen på 2012 års festival. Besöket på seriecentret Centre national de la bande dessinée et de l'image (CNBDI) och dess seriebibliotek, inte minst mötet med bibliotekschefen Thierry Groensteen, blev avgörande. Tillbaka i Stockholm kontaktade hon Stadsbibliotekets barn- och ungdomskonsulent Larry Lempert, som lanserat idén om ett seriebibliotek redan 1994. Men först 1996 paketerade de gemensamt förslaget på ett sätt som tilltalade Stockholms politiker.

Den 18 november 1996 öppnade Serieteket på Kocksgatan i Stockholm och med Kolehmainen vid rodret. Sedan 1999 har biblioteket huserat i Kulturhuset vid Sergels torg. Verksamheten har från början stått på tre ben: ett bestånd av serieböcker för utlån, ett fack-/referensbestånd för studier och en omfattande programverksamhet. Under 15 års tid satte hon upp mellan 30 och 40 serieutställningar. Hennes andra stora skapelse var Stockholms internationella seriefestival. 1999 började den som en liten fanzinmarknad men har därefter utvidgats med en ständigt växande marknad och ett digert program.

miniatyr|Kristiina Kolehmainen och Dmitrij Jakovlev i samspråk under 2012 års seriefestival i Angoulême. Kolehmainen besökte 2007 den första upplagan av Boomfest, seriefestivalen i Sankt Petersburg, där hon återknöt kontakten med festivalarrangörenVoitachewski (2012-12): "Dmitry Yakovlev, organisateur du Boomfest". Du9.org. Läst 15 oktober 2013. Dmitrij Jakovlev. Med Serieteket som förebild grundades den norska motsvarigheten i Oslo."Nordisk Serietek -portalens grafisk design". Nordiskkulturfond.org. Läst 15 oktober 2013.

I mars 2012 avled hon i långvarig cancer. Stockholms internationella seriefestival 2012 blev hennes sista projekt; den tillägnades henne postumt och inleddes med en hyllningsstund. Serietecknaren Sara Olausson målade ett porträtt av Kolehmainen strax efter hennes död och föreslog på Facebook att serieskapare och konstnärer som ville hylla hennes gärning skulle skicka bilder till Serieteket. Detta utmynnade i en utställning med ett 70-tal porträtt, som förevisades i samband med seriefestivalen. Kartagos förläggare Rolf Classon kläckte idén att samla alla bilder och några kondoleanstexter i boken Kristiina från Kotka 2012.

Olaussons porträtt pryder också prisplaketten för Kolehmainenpriset, som började delas ut 2022.

2024 samlade Stockholms kvinnohistoriska in material om Kolehmainen, som en del av det nystartade projektet Hyllmeter åt kvinnorna. Syftet är att årligen samla material om minnesvärda kvinnor i Stockholms länsmuseums arkiv, så att det bevaras för framtiden. Utifrån allmänhetens 250 nomineringar, valdes Kolehmainen ut och beskrevs som "pionjären som förändrade serievärlden".

Produktioner (urval) Utställningar 1997 – "New Wave in France comics": L'Association, Amok, le Dernier Cri 1997 – "Cap au Nord", nordisk serieutställning i 11 nordiska städer samt Berlin, hösten 1998 – "KB Goes Comics", ("Cap au Nord" på Kungliga Biblioteket, Stockholm), Kulturhuvudstadsåret 1998 – "Comics power": serieskapare från Kenya och Tanzania 1998 – "Drawn & Quarterly" : Kanadensiska alternativserier 2000 – "Livet är en dröm, drömmen är sann!", verk av Max Cabanes 2002 – "En riktig norgehistoria", Jason och Frode Øverli 2001–2003 – "Passion": 14 svenska serietecknare om passion (uppsatt i Paris, Ljubljana, Stockholm, Bergen, Oslo, Reykjavik, Helsingfors och flera städer i Sverige) 2003 – "Stentrollens olösta gåta" En installation av Peter Johansson och Björn Larsson, 10/1 - 23/3 2003 2003 – "Nemi/Lise" 2003 – "Stripburek": serier från det andra Europa 2003 – "Georges Wolinski om de mänskliga rättigheterna", maj 2003 – "Bjarni Hinriksson – isländsk drömmare" 2003 – "Bryan Talbot", sommaren 2004 – "Jarmo Mäkilä – dagdrömmare" 2004 – "Jan Berglin", sommaren 2004 – "T&T" (Tony Romano och Tyler Brett om konst och design) 2005 – "Nollberga runt", Ulf Lundkvist, 2005 2006 – "Honey Talks", i samarbete med Stripburger 2007 – "Jazz i serier", bilder av Loustal

Festivaler 1997–2012 – Producent och festivalgeneral för Small Press Expo/Stockholms internationella seriefestival, Stockholm 2001, 2003 – Producent för science fiction- och fantasyfestivalen Fantastika, somrarna

Boksamarbeten 1997 – Gare du Nord

Översättningar Charlie Christensen: Aarne Ankka (Arne Anka) (översatt tillsammans med Merja Höijer, Jalava, 1998) Charlie Christensen: Aarne Ankka. Osa II (Arne Anka. Del 2) (översatt tillsammans med Merja Höijer, Jalava, 1998) Charlie Christensen: Aarne Ankka. Osa III (Arne Anka. Del 3) (översatt tillsammans med Merja Höijer, Jalava, 1999) Sanomalehtisarjakuvat = Strippar i Norden (översatt tillsammans med Heikki Jokinen, Arktinen banaani, 1999) Åsa Grennvall: Seitsemäs kerros (Sjunde våningen) (översatt tillsammans med Mikko Huusko, Sarjamania, 2003) Amanda Vähämäki: Bullefältet (Campo di baba) (Kulturhuset-Serieteket, 2007)

Skrivet om serier (urval) 2005 – Kapitel om serier på bibliotek i Seriebiblioteket, BTJ Förlag, Lund.

Kolehmainenpriset Instiftat till minne av hennes gärning, delar Serieteket sedan 2022 ut ett pris till Kristiina Kolehmainens minne, till "strävande serieskapare". Det skänks till oetablerade serieskapare som producerat intressanta fanzine. Priset delas ut på Stockholms internationella seriefestival. Flera av de tilldelade har också ställts ut på Kulturhuset i samband med Seriefestivalen. Mottagare 2022 - Jenny Hannula och Adrian Malmgren 2023 - Stefan Petrini 2024 - Saskia Gullstrand 2025 - Mikael Hammarberg

Övrigt 1999–2000 – Jurymedlem i Kemi Seriefestivals internationella tävlingsjury 2000–2002 – Styrelseledamot för Serieskolan i Hofors 2001–2002 – Medlem i Statens Kulturråds arbetsgrupp för barnböcker och tecknade serier 2004 – Rådgivare på Helsingfors Seriefestival 2004–? – Projektledare för webbportalen Nordicomics 2005–? – Expertrådgivare för Stockholms Stads Kulturstipendium Ledamot av Urhundenjuryn under flera års tid Ledamot av av juryn för Serie-Finlandia

Referenser

Noter

Vidare läsning Jenny Holmlund: "Porträtt: Serietekets chef Kristiina Kolehmainen" (Bild & Bubbla nr 1/2001, s. 22–23) Ola Hellsten: "Serieteket jubilerar – femton år i seriernas tjänst" (Bild & Bubbla nr 190, 2012, s. 20–25) Ola Hellsten: "Kristiina är död" (Bild & Bubbla nr 192, 2012, s. 21–25) Ville Hänninen: "Banbrytare för de svenska serierna" (Bild & Bubbla nr 192, 2012, s. 26–27) Fredrik och Hanna Strömberg: "Kristiina mon amour" (serie i Bild & Bubbla nr 192, 2012, s. 28–29) "Kristiina från Kotka" (minnesbok), utgiven av Albumförlaget, Apart Förlag, Babian, C'est bon kultur, Ekholm & Tegebjer, Epix Förlag, Galago Förlag, Kartago Förlag, Kolik Förlag, Nattserier, Optimal Press, Sanatorium, Seriefrämjandet & Wibom Books 2012 Magister- och kandidatuppsatser Viklund, Sonja (2000): "Rännstensläsning eller etablerad konstform?" – Att skapa värde hos enskilda verk bland tecknade serier och hos mediet som helhet. Exemplet Serieteket i Stockholm Svanbrink, Lina (2002): "SEKVENSKONST ELLER SKRÄP?" – Bibliotekariers inställning till tecknade serier för vuxna på Malmös och Lunds stadsbibliotek Johansson, Emma/Wårfors, Isabelle (2004): "Tecknade serier i bokhyllan" – En studie i hantering och förvaring av tecknade serier på svenska folkbibliotek Johansson, Sarah (2006): "Tecknade serier och film på svenska bibliotek, i dagspress och inom akademin" – en jämförande studie Åberg, Sofie (2007): ”Seriously seeking comics” – Ämnesbestämning, klassifikation och indexering av tecknade serier Andersson, Charlotte (2007): "Manga på folkbiblioteket?" – Sju folkbibliotekarier intervjuas om sin syn på manga

Externa länkar Serieteket Kristiina Kolehmainen (1956–2012) – Minnesruna på Serieteketbloggen. Mer om Kristiina. Här finns många av kondoleanstexterna i boken Kristiina från Kotka. Kristiina Kolehmainen på Seriewikin

Kategori:Födda 1956 Kategori:Svenska bibliotekarier Kategori:Svenska översättare Kategori:Översättare från finska Kategori:Översättare från svenska Kategori:Sverigefinländare Kategori:Kvinnor Kategori:Avlidna 2012 Kategori:Personer från Kotka