Moldavien ( Moldavien på NE.se och historiskt MoldauSvensk uppslagsbok, Malmö 1934), officiellt Republiken Moldavien (), är en republik i Östeuropa som gränsar till Rumänien och Ukraina.
I landet bor 4 miljoner invånare (inkl. Transnistrien) (2021). Huvudstaden heter Chișinău.
Moldavien gör försök att närma sig Europeiska unionen (EU), men det politiska läget är instabilt. Beslut om att bevilja Moldavien kandidatstatus till EU togs sommaren 2022.
Historia
Förhistoria och antiken Sedan stenåldern har det område som idag utgör Moldavien bebotts av många olika folk, däribland thraker, kelter, goter och hunner. På 400-talet invandrade grupper med slaver till Moldavien, som senare blev en del av det Första bulgariska riket. Under en senare period kom även magyarer och mongoler till det som är dagens Moldavien.
Medeltiden På medeltiden var Moldavien en central del av regionen Bessarabien, som fick sitt namn på 1300-talet. Bessarabiens kärna gick mellan floderna Dnestr och Prut, vilket är huvuddelen av nuvarande Moldavien.
Omkring 1349 uppstod furstendömet Moldova som ett självständigt rike. På 1400-talet inkorporerades Bessarabien i Moldova, i det som är dagens Rumänien. Osmanska riket anföll landet på 1500-talet och tvingade under mitten av seklet furstendömet att bli en tributskyldig vasallstat till Osmanska riket, samtidigt som Moldova behöll väsentliga delar av sitt självstyre.
Under de nästkommande tre seklerna fortsatte Moldova i huvudsak vara underställda osmanerna, bortsett från kortare perioder av uppror. Några sådana uppror skedde framför allt under sena 1500-talet och tidiga 1600-talet, till exempel under Johan den förskräcklige som regerade 1572-74 och Mikael den tappre - furste över Valakiet - som år 1600 enade furstendömena Valakiet, Moldova och Transylvanien. Upproren fick dock inga större konsekvenser och regionen fortsatte under osmansk överhöghet.
Osmanska riket dominerade både ekonomiskt genom sin handel och politiskt genom att man ofta påverkade vem som skulle bli furste över Moldova. På 1700-talet övergick Moldovas furstedynasti från den inhemska dynastin och istället kom furstarna från fanarioterna, en grekiskspråkig grupp med väsentlig ekonomisk och politisk makt inom det Osmanska riket.
Landet fick behålla sin politiska autonomi, från 1513 och fram till 1812, då området kom under rysk överhöghet som Guvernementet Bessarabien. Furstendömet kom att bestå fram till 1859, då Moldova, undantaget dess nordöstra del, vilken kom att stå kvar under rysk överhöghet, gick samman med grannstaten Valakiet och år 1861 utropade nationalstaten Rumänien.
Dagens Moldavien grundas Efter den ryska revolutionen utropades Bessarabien, som omfattade dagens Moldavien och en mindre del av Ukraina, till en självständig stat den 2 december 1917. I slutet av första världskriget tillföll detta Rumänien. År 1918 tog kommunisterna makten i Bessarabien, vilket föranledde en rumänsk militär invasion. Den 27 mars 1918 röstades en förening med Rumänien igenom i ett underbemannat bessarabiskt parlament, med 86 ja-röster, 3 nej-röster och 36 blanka röster.http://depts.washington.edu/cartah/text_archive/clark/bc_17.shtml#bc_17 Enligt vissa vittnesmål bemöttes beslutet om anslutning med hurrarop och glädje ute på gatorna.
Andra världskriget I enlighet med Molotov-Ribbentroppaktens hemliga tilläggsprotokoll tillföll Bessarabien Sovjet och den 2 augusti 1940 ockuperades Moldavien av sovjetiska styrkor och regionen Transnistrien införlivades i Moldavien. Med stöd från Tyskland kunde Rumänien driva tillbaka de sovjetiska styrkorna i juni 1941. Efter andra världskrigets slut blev Moldavien del av Sovjetunionen; 86 % av de styrande ersattes med icke-rumäner (ryssar). Under Stalin deporterades ett stort antal moldavier till Sibirien och Kazakstan, medan ryssar samtidigt deporterades till Moldavien.
Självständighet från Sovjet Landet var en av delrepublikerna i Sovjetunionen, Moldaviska SSR, 1940–1941 samt från 1945 till 1991. Den 27 augusti 1991 förklarade sig Moldavien självständigt från Sovjet. I december 1991 förklarade Transnistrien sin självständighet från Moldavien, vilket ledde till ett kort men blodigt inbördeskrig. Efter intervention av den ryska 14:e armén uppnåddes en vapenvila som i praktiken innebär ett dödläge. Konflikten är således än idag inte löst och Moldavien är fortfarande ett delat land.
Efter Sovjetunionens fall styrdes Moldavien först av icke-kommunister, men mellan 2001 och 2009 åter av en kommunistisk president och ett kommunistiskt parlament. Valen ses överlag som grundläggande fria och demokratiska av världssamfundet, även om landet uppvisar brister vad gäller mediefrihet och mänskliga rättigheter. Till en början stödde folkopinionen planer på en återförening med Rumänien, men i en folkomröstning 1994 röstade en stor majoritet mot detta (endast tio procent röstade för).
Separatism och rysk påverkan Ryskspråkiga separatister har i Transnistrien utropat en självständig stat, och i söder har gagauzerna, ett kristet turkspråkigt folk, erhållit autonomi. I och med att den serbiska provinsen Kosovo fick internationellt erkännande som självständig stat, anser man i Transnistrien att ett nytt folkrättsligt prejudikat bildats, enligt vilket även andra europeiska utbrytarstater, exempelvis Transnistrien, har rätt att hävda nationell självständighet.
September 2014 kom rapporter att "små gröna män" ägnat sig åt hemliga värvningskampanjer bland Moldaviens ungdomar."Зелені чоловічки" з'явилися на території Молдови - РНБО". Unian.ua, 2014-09-08. Läst 12 oktober 2014. InfoTag (2014-09-05): "LITTLE GREEN MEN" RECRUIT AND TRAIN YOUNG PEOPLE FROM MOLDOVA, TOO – EX-DEPUTY MINISTER".. Infotag.md. Läst 12 oktober 2014. Liknande neutralt klädda paramilitärer syntes flitigt på Krim i mars 2014 i samband med Krimkrisen då Ryska federationen annekterade Krim, varvid Vladimir Putin utdelade medaljer åt dessa efter annekteringen.Luhn, Alec (2014-09-05): "Pro-Kremlin journalists win medals for 'objective' coverage of Crimea". Theguardian.com. Läst 12 oktober 2014.
Geografi miniatyr|stående|Engelskspråkig karta över Moldavien. miniatyr|Landskap längs floden Dnjestr.
Moldavien är beläget nordöst om Balkanhalvön i sydöstra Europa, nordöst om bergsområdet Karpaterna och nordväst om Svarta havet, i utkanten av det ukrainska slättlandet som breder ut sig åt nordöst. Landet gränsar i väster till Rumänien och i öster, norr och söder till Ukraina. Moldavien sträcker sig drygt 350 kilometer i nord–sydlig riktning, drygt 150 kilometer i öst–västlig och har en yta på 33 843 km².
Topografi Landskapet är mestadels låglänt, flackt och böljande. I norr och söder finns stäpp. Den norra delen av landet är kuperat. Moldaviens högsta berg är Dealul Bălănești, 429 meter högt. Den lägsta punkten är floden Dnjestr, som ligger två meter över havet. Moldaviens bördiga jord, framför allt svartjorden på stäppen i söder, och dess kontinentala klimat har gjort landet till en av de mest produktiva jordbruksregionerna i området, med storodling av frukt och vin.
Hydrografi Större delen av landet ligger mellan floderna Dnjestr och Prut. Landets västgräns utgörs av den senare, som sedan förenar sig med Donau innan den mynnar ut i Svarta havet. I nordöst är Dnjestr huvudfloden; denna genomkorsar landet från norr till söder och skiljer regionen Transnistrien (cirka 12 % av landets yta) på dess östra strand från övriga Moldavien på dess västra. Mindre floder är Răut (Reut), Kogolnik, Bîc och Botna. I norr gränsar landet till den podoliska platån (Podolien) i västra Ukraina. Landet har ingen kust då en smal ukrainsk landremsa skiljer det från det närbelägna Svarta havet.
Klimat Moldavien har ett torrt, tempererat kontinentalt klimat med varma somrar och milda vintrar. I landets norra och västra delar råder snarast kustklimat, medan torrare förhållanden är förhärskande i de södra och östra delarna. I september och oktober ökar nederbörden, men antalet soldagar är fortfarande betydande. November och december innebär större mängder dimma och regn. Vintern varar ungefär från mitten av december in i april och är i öster och söder, till följd av den östliga vinden, relativt sträng med mycket snöfall. Under den långa, varma sommarperioden stiger temperaturen till över 25 °C och under vintern dalar den snabbt ner till under 0 °C. I bergen är det minusgrader cirka 130 dagar om året. Den genomsnittliga temperaturen i juli är 20 °C; i januari varierar genomsnittet regionalt från −1 °C till −6 °C.
Den högsta temperatur som registrerats i Moldavien är +41,5 °C i Camenca och den lägsta −35,5 °C i Brătușeni.
Växt- och djurliv Drygt tre fjärdedelar av marken är uppodlad. Skog täcker endast cirka sju procent av landets yta, mestadels björk- och ekskog i landets centrala del, kallad Codrii (”skogarna”). Bland den inhemska faunan märks rådjur, vildsvin, hare, räv, vessla, iller, lodjur och gnagare.
Naturskydd Orhei nationalpark Codrii National Park Naturreservat Plaiul Fagului Naturreservat Prutul de Jos Naturreservat Pădurea Domnească Naturreservat Iagorlîc
Styre och politik
Författning och styre
Moldavien är en parlamentarisk republik. Parlamentet har en kammare med 101 ledamöter som väljs i allmänna val vart fjärde år.
Mellan 2001 och 2015 valde parlamentet, genom sluten omröstning, president som fungerar som statschef. Därvid krävdes (enligt den konstitutionella reformen år 2000) en majoritet på tre femtedelar av de 101 ledamöternas röster, dvs sextioen röster. Efter ett domstolsbeslut 2016 ändrades valordningen så att direkta val av president sker vart fjärde år med, om så behövs, två valomgångar.
Presidenten utser en premiärminister som i sin tur bildar regering. För båda krävs parlamentets godkännande.
Administrativ indelning miniatyr|stående|Karta över den administrativa indelningen (notera att Transnistrien ej är utsatt som autonomt såsom Gagauzien är).
Moldavien är indelat i 32 distrikt (rajoner), tre städer (municipii) Bălți, Bender (Tighina), Chișinău med administrativ status likvärdig landets rajoner och två halvautonoma regioner (Gagauzien och det separatistiska Transnistrien med staden Bender, vars status fortfarande är omstridd: Transnistrien är de jure en del av Moldavien, då dess självständighet inte erkänts av någon stat, men de facto styrs det inte av den moldaviska regeringen).
Moldaviens distrikt:
Anenii Noi Basarabeasca Briceni Cahul Cantemir Călărași Căușeni Cimișlia Criuleni Dondușeni Drochia Dubăsari Edineț Fălești Florești Glodeni Hîncești Ialoveni Leova Nisporeni Ocnița Orhei Rezina Rîșcani Sîngerei Soroca Strășeni Șoldănești Ștefan Vodă Taraclia Telenești Ungheni
Politik Kommunistpartiet, som var proryskt och förespråkade bättre relationer med Ryssland vid tiden för valet 2001, gjorde efter Rysslands svala bemötande en helomvändning till valet den 6 mars 2005 och blev proeuropeiskt. Kommunistpartiet fick i det valet 46 procent av rösterna och intog således 56 av de 101 sätena i parlamentet. Det näst största partiet är det demokratiska blocket, som fick 28,5 % av rösterna och 34 säten; detta block är en koalition bestående av tre partier: "Alliansen vårt Moldavien" under ledning av Serafim Urechean, borgmästaren i Chișinău, Demokratiska partiet under ledning av Dumitru Diacov, tidigare talman i parlamentet, och det Socialliberala partiet under ledning av nationalekonomen Oleg Serebrian. Det kristdemokratiska högerpartiet under ledning av Iurie Rosca fick 9,1 % av rösterna och intog 11 säten.