Charles Robert Darwin, född 12 februari 1809 i Shrewsbury, Shropshire, död 19 april 1882 i Downe, Kent, var den brittiske biolog, zoolog, geolog, teolog och forskare som upptäckte och framlade övertygande belägg för att alla arter av liv har utvecklats över tiden från ett gemensamt ursprung genom den process som han kallade naturligt urval. Det faktum att evolution sker, blev accepterat av den vetenskapliga världen och stora delar av allmänheten under hans livstid, medan hans teori om naturligt urval i stor utsträckning kom att ses som den främsta förklaringen till evolutionsprocessen på 1930-talet, och nu bildar basen till modern evolutionslära. I modifierad form är Darwins vetenskapliga upptäckt den förenande teorin i biologin och ger en logisk förklaring till livets mångfald.The Complete Works of Darwin Online – Biography. darwin-online.org.uk. Hämtad 2006-12-15
Vid Edinburghs universitet försummade Darwin sina medicinstudier för att undersöka havslevande ryggradslösa djur och sedan uppmuntrade University of Cambridge honom att utveckla en passion för naturvetenskap. Hans femåriga resa på etablerade honom som framstående geolog vars observationer och teorier stödde Charles Lyells aktualistiska idéer och publiceringen av hans dagbok från resan gjorde honom känd som populärförfattare. Darwin förbryllades av den geografiska spridningen av naturliv och fossil som han samlade på resan, undersökte arternas transmutation och kom på sin teori om naturligt urval 1838. Han diskuterade sina idéer med flera naturforskare, men behövde tid för utförliga efterforskningar och prioriterade sitt geologiska arbete. Han höll på att utarbeta sin teori 1858 när Alfred Russel Wallace skickade honom en essä som beskrev samma idé, vilket ledde till att de omedelbart publicerade båda sina teorier gemensamt.Darwin – At last. American Museum of Natural History. Hämtad 2007-03-21
Hans bok Om arternas uppkomst från 1859 etablerade evolutionär härstamning med modifiering som den dominerande vetenskapliga förklaringen av mångfalden i naturen. Han undersökte människans utveckling och sexuellt urval i Människans härledning och könsurvalet, följd av Känslouttryck hos människor och djur. Hans forskning om växter publicerades i en serie böcker och i hans sista bok undersökte han daggmaskar och deras effekt på jorden.
Som ett erkännande av Darwins betydelse blev han en av de fem icke-kungliga personer i Storbritannien under 1800-talet som hedrades med en statsbegravning, och begravdes i Westminster Abbey, nära John Herschel och Isaac Newton.
Biografi Barndom och utbildning miniatyr|vänster|Den sjuårige Charles Darwin 1816.
Charles Robert Darwin föddes och växte upp i en välbeställd familj i Shrewsbury med två systrar och en äldre bror. Han föddes 12 februari 1809 i familjens hem, the Mount. Han var det femte av sex barn till den välbärgade societetsdoktorn och finansmannen Robert Darwin, och Susannah Darwin, född Wedgwood. Han var sonson till Erasmus Darwin och dotterson till Josiah Wedgwood. Båda familjerna var till stor del unitarier, men Wedgwoods antog anglikanism. Robert Darwin, som själv i tysthet var fritänkare, lät döpa Charles i den anglikanska kyrkan, men Charles och hans syskon gick i det unitariska kapellet med sin mor. Den åttaårige Charles hade redan smak för naturhistoria och samlande när han gick med i den dagskola som drevs av kapellets predikant 1817. I juli det året dog hans mor. Han uppfostrades därefter av sina äldre systrar. Från september 1818 anslöt han sig till sin storebror Erasmus och gick på den närbelägna anglikanska internatskolan Shrewsbury School.
Darwin tillbringade sommaren 1825 som läkarlärling, och hjälpte sin far att behandla de fattiga i Shropshire, innan han åkte med Erasmus till Edinburghs universitet. Han tyckte att föreläsningar var tråkiga och kirurgi uppskakande, så han försummade sina medicinstudier. Han lärde sig taxidermi av John Edmonstone, en frigiven svart slav som hade åtföljt Charles Waterton i Sydamerikas regnskog, och satt ofta med denna "mycket trevlige och intelligente man"."very pleasant and intelligent man".
Under Darwins andra år gick han med i Plinian Society, en naturhistoriegrupp bland studenter, vars debatter rörde sig in i radikal materialism. Han bistod vid Robert Edmond Grants undersökningar av anatomi och livscykeln hos havslevande ryggradslösa djur i Firth of Forth, och presenterade i mars 1827 i Plinian Society sin egen upptäckt att svarta sporer som hittats i ostronskal var ägg från en rockigel. En dag prisade Grant Lamarcks idéer om evolution. Darwin blev förbluffad, men hade nyligen läst sin farfar Erasmus likartade idéer och förblev indifferent. Darwin var ganska uttråkad av Robert Jamesons kurs i naturhistoria som täckte geologi, däribland debatten neptunism och plutonism. Han lärde sig klassificering av växter och bistod med arbete på samlingarna i University Museum, ett av de största museerna i dåtidens Europa.
Denna försummelse av medicinstudier förargade hans far, som listigt skickade honom till Christ’s College i Cambridge, för en Bachelor of Arts-examen som första steg mot att bli anglikansk präst. Darwin började där i januari 1828, men föredrog ridning och skytte framför studierna. Hans kusin William Darwin Fox introducerade honom till den populära hobbyn att samla skalbaggar, vilket han ägnade sig åt med entusiasm, och fick några av sina fynd publicerade i James Francis Stephens Illustrations of British entomology. Han blev nära vän och lärjunge till botanikprofessorn John Stevens Henslow och mötte andra ledande naturalister som såg vetenskapligt arbete som naturlig religion, och blev känd för dessa universitetslärare som "mannen som går med Henslow".“the man who walks with Henslow”. När tiden närmade sig för slutproven fokuserade Darwin på sina studier och blev förtjust av språket och logiken i William Paleys Evidences of Christianity. I slutprovet i januari 1831 gick det bra för Darwin, som kom på tionde plats av de 178 som blev godkända.
Darwin var tvungen att stanna i Cambridge till juni. Han studerade Paleys Natural Theology som framförde ett argument för gudomlig utformning i naturen, och förklara adaptation som att Gud verkade genom naturens lagar. Han läste John Herschels nya bok som beskrev naturfilosofins högsta mål som att förstå sådana lagar genom induktion baserat på observation, och Alexander von Humboldts berättelse om vetenskapliga expeditioner. Inspirerad med "en brinnande entusiasm""a burning zeal" att bidra planerade Darwin att besöka Teneriffa med några klasskamrater efter examen för att studera naturhistoria i tropikerna. Som förberedelse gick han med i Adam Sedgwicks geologikurs och åkte sedan med honom på sommaren och kartlade geologiska skikt i Wales. Efter två veckor med studentvänner i Barmouth återvände han hem. Väl hemma fann han ett brev från Henslow i vilket denne föreslog Darwin som en lämplig (om än ofullbordad) naturalist-gentleman, och lämplig kandidat för en självfinansierad plats med kapten Robert FitzRoy på , mer som kompanjon än bara samlare, vilken skulle avresa fyra veckor senare på en expedition med syfte att kartlägga Sydamerikas kustlinje. Hans far motsatte sig den planerade tvååriga resan, och såg den som bortkastad tid, men övertalades av sin svåger, Josiah Wedgwood, att godkänna sin sons medverkan.
Resan med Beagle miniatyr|400px|Resan med Beagle Resan med Beagle varade i nästan fem år och tog Darwin jorden runt. Under resan började Darwin att fundera över hur arterna utvecklats ur varandra. Darwin tillbringade, som FitzRoy hade avsett, större delen av tiden på land med att undersöka geologi och göra naturhistoriska samlingar, medan Beagle kartlade kuster. Han förde noggranna anteckningar om sina observationer och teoretiska spekulationer, och då och då under resan skickades hans prover till Cambridge tillsammans med brev, däribland en kopia av hans dagbok, till hans familj. Han hade viss expertis inom geologi, skalbaggssamlande och dissektion av havslevande ryggradslösa djur, men på alla andra områden var han en novis och samlade skickligt prover för expertutlåtanden. Trots att han vid upprepade tillfällen led svårt av sjösjuka på havet handlar de flesta av hans anteckningar om havslevande ryggradslösa djur, med början med plankton som samlats in under en lugn period.
På deras första anhalt i land på St Jago fann Darwin att ett vitt band högt upp i de vulkaniska klipporna innehöll snäckskal. FitzRoy hade givit honom första bandet av Charles Lyells Principles of Geology som lade fram aktualistiska tankar om att land långsamt höjer sig eller sänker sig under mycket långa perioder, och Darwin såg saker på Lyells sätt. Han bildade teorier och funderade på att skriva en bok om geologi. I Brasilien blev Darwin förtjust i den tropiska skogen, men avskydde åsynen av slaveri.
Vid Punta Alta nära Buenos Aires gjorde han en viktig upptäckt av fossil av stora utdöda däggdjur i klippor jämte moderna snäckskal, vilket tydde på nyligt utdöende utan tecken på klimatförändring eller katastrof. Han identifierade den föga kända Megatherium, med benpansar som till en början för honom verkade som en jätteversion av bepansringen på lokala bältdjur. Fynden väckte stort intresse när de nådde England. Med mål att utforska geologi i området och samla fler fossil red Darwin tillsammans med gauchos in i inlandet. Där fick han sociala, politiska och antropologiska insikter i både infödda och koloniala folk vid en revolutionär tid, och fick reda på att två sorters nanduer hade åtskilda men överlappande territorier. Längre söderut såg han trappformiga fält med klappersten och snäckskal som upphöjda stränder. Dessa visade en på att en serie landhöjningar ägt rum. Han läste Lyells andra band och accepterade dess syn på arters "skapelsecentrum" (“centres of creation”), men hans upptäckter och teorier utmanade Lyells idéer om lugn kontinuitet och om arters utdöende.
miniatyr|vänster|Medan HMS Beagle kartlade Sydamerikas kuster teoretiserade Darwin om geologi och jättelika däggdjurs utdöende. miniatyr|vänster|Minnestavla över Charles Darwin i La Campaña nationalpark, Quillota, Chile.
Tre eldsländare ombord, vilka hade tagits till fånga under Beagles första resa och hade tillbringat ett år i England, fördes tillbaka till Eldslandet som missionärer. Darwin tyckte att de var vänliga och civiliserade, men deras släktingar tycktes vara “misserabla, fördärva vildar”, lika annorlunda som vilda djur från tama djur.På engelska: "miserable, degraded savages" För Darwin visade skillnaden kulturella framsteg, inte rasmässig underlägsenhet. Till skillnad från sina forskarvänner ansåg han nu att det inte fanns något oöverbryggbart avstånd mellan människor och djur. Eldsländaren som de hade kallat Jemmy Button levde som de andra infödda, hade en fru, och hade ingen önskan att återvända till England.
Darwin upplevde en jordbävning i Chile och såg tecken på att landet just hade höjt sig, däribland musselbäddar som strandats över högvatten. Högt i Anderna såg han snäckskal, och flera fossilträd som hade växt på en sandstrand. Han teoretiserade om att när landet höjde sig sjönk havsöar, och korallrev belägna runt dem växte och bildade atoller.
Galapagosöarna gjorde särskilt stort intryck på honom och på de geologiskt nya Galápagosöarna letade Darwin efter bevis som knöt naturen till ett äldre "skapelsecentrum". Han hittade härmfåglar som var besläktade med dem i Chile men som skilde sig från ö till ö. Han hörde att små variationer i formen på sköldpaddsskal visade vilken ö de kom ifrån, men samlade inte in dem, ens efter att han ätit sköldpaddor som tagits ombord som mat. I Australien tycktes pungdjuret råttkänguru och näbbdjuret så avvikande att Darwin tänkte att det nästan var som om två skilda Skapare hade varit verksamma. Han fann aboriginerna "good-humoured & pleasant", och noterade att de drabbades av den europeiska koloniseringen.