Riksdagsvalet i Sverige 1994 hölls den 18 september 1994. Resultatet av valet var att Sverige efter tre år med en borgerlig koalitionsregering åter fick en socialdemokratisk regering. Miljöpartiet gjorde comeback i riksdagen, medan Ny demokrati föll ur riksdagen. Med start i detta val återgick Sverige till de fyraåriga mandatperioder som använts mellan 1924 och 1968.
Det är det senaste val där Socialdemokraterna (eller något parti överhuvudtaget) fått över 40 % av rösterna, och det senaste val där något parti fallit ur riksdagen.
Valkampanjen Regeringen Under stora delar av mandatperioden 1991–1994 drogs regeringen med en negativ ekonomisk utveckling. Fram till 1993 hade både statens budgetunderskott och arbetslösheten ökat till 13%, Sveriges BNP hade minskat flera år i rad. Bara 1992 hade drygt 21 000 företag gått i konkurs. Hösten 1992 drabbades Sverige dessutom av en valutakris med konsekvensen att styrräntan ökade till 500% och att riksbanken tvingades överge kronans fasta växelkurs och att istället låta kronan flyta.Sandén, Weje, Lindbeck fick sin vilja igenom, Privata Affärer 30/8 2018, sid. 50-51 Kronans rörliga valutakurs sedan hösten 1992 hade inneburit goda tider för exportindustrin, skogsindustrin och bilförsäljningen men detta hade ännu inte betytt minskad arbetslöshet.Sundberg, Robert, Alla dessa kriser och nu även coronans kris. 50 års finansministrar, budgetar och kriser, Aftonbladet 21/9 2020, sid. 2 Regeringen tillsatte den så kallade Lindbeckkommissionen som skulle föreslå åtgärder för att föra Sverige ut ur krisen. Kommissionens förslag, som presenterades våren 1993, innehöll en rad åtgärder så som sänkt bolagsskatt, sänkta ersättningar för människor som inte jobbade, sänkta ingångslöner, att göra det lättare att avskeda respektive anställa folk, att tillåta privata alternativ i den offentliga sektorn, mm. Förslagen vållade häftiga reaktioner, socialdemokratiska tidningen Dagbladet pratade om "Assars statskupp", andra kommentatorer kallade förslagen för "svältkuren" och även fackförbunden TCO och LO var starkt kritiska. Förespråkare för kommissionens förslag pratade om "beska, men nödvändiga piller". Uppskattningsvis hälften eller två tredjedelar av Lindbeckkommissionens förslag genomfördes.Sandén, sid. 51-52
Vid årsskiftet 1993/1994 var 600 000 personer öppet arbetslösa eller deltog i någon arbetsmarknadsåtgärd. Den 10 januari lade finansminister Anne Wibble fram årets statsbudget som visade på ett budgetunderskott på 170 miljarder kronor.
Inför valrörelsen 1994 presenterade Wibble Natalieplanen (så kallad efter Wibbles barnbarn) som huvudsakligen innehöll besparingar på 100 miljarder kronor.Bråk, avhopp och få långliggare. Ovanligt att finansministern har mer makt än statsministern, Fokus 13/4 2012, sid. 2 Den 1 juli förklarade Skandias chef Björn Wolrath i en intervju i Dagens Industri att Skandia sedan en vecka hade slutat köpa svenska statsobligationer och uppmanade regeringen att göra krafttag mot underskotten i statsbudgeten.
Den försämrade svenska ekonomin missgynnade de borgerliga partierna som fick allt sämre opinionssiffror 1992 och 1993.Hadenius, Stig, Svensk politik under 1900-talet. Konflikt och samförstånd, Hjalmarson & Högberg: Lund 2002, sid. 214 Under valkampanjen försökte de positionera sina egna partier gentemot de andra partierna i regeringen. Något gemensamt valprogram presenterades inte av regeringspartierna.
Folkpartiet under Bengt Westerberg intog en oklar hållning i regeringsfrågan och förklarade att man kunde sitta både i en borgerlig och en socialdemokratisk regering, ett alternativ som socialdemokraterna dock snabbt avfärdade eftersom man såg Folkpartiet och dess finansminister Anne Wibble som en symbol för "systemskiftet" som hade förts under Carl Bildts regering.Hadenius, sid. 216-217
I juni avgick miljöminister Olof Johansson ur den borgerliga fyrpartiregeringen efter beslutet att låta bygga Öresundsbron eftersom han tyckte att den skulle leda till ökad biltrafik. Centerpartiets övriga statsråd satt dock kvar i regeringen.Hadenius, sid. 214
Kristdemokratiska samhällspartiet var nära att åka ur riksdagen efter att blivit utsatta för, som de såg det, en smutsig valkampanj från socialdemokratiska grupper. Stödröster från framförallt moderata sympatisörer tros ha räddat Kristdemokratiska samhällspartiet kvar i riksdagen.
Socialdemokraterna Vid en presskonferens den 29 juni 1994 förklarade Moderaternas partisekreterare Gunnar Hökmark att socialdemokraterna tänkte höja skatterna med 80 miljarder om de vann valet. Socialdemokraterna förnekade detta och hänvisade till partiets ekonomiska vårmotion där det endast förutskickades skattehöjningar på 3,7 miljarder.
Socialdemokraterna väntade länge med att lägga fram ett ekonomiskt program, först efter påtryckningar presenterade partiets ekonomiska talesman Göran Persson åtgärder för att förbättra statens budget.Hadenius, sid. 217 Perssonplanen hade som syfte att sanera statsfinanserna samtidigt som slagordet "Den som är satt i skuld är icke fri" myntades.Akinder, Peter, Vart är du på väg, Stefan Löfven?, Nyheterna 5/2 2015, sid. 2 Den 19 augusti presenterade (S) planen där de presenterade inkomstförstärkningar i statsbudgeten med sammanlagt 61 miljarder kronor.
Även om opinionssiffrorna gick neråt på grund av Perssonplanen så stod det dock klart att det skulle bli regeringsskifte efter valet '94. Den 4 september presenterade SIFO en opinionsundersökning som gav Socialdemokraterna ett stöd på 47,4 procent, en nära 10 procentenheter stor ökning jämfört med föregående val. Samtidigt gick opinionssiffrorna uppåt för Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Samma dag debatterade den socialdemokratiske partiledaren Ingvar Carlsson mot statsminister Carl Bildt i Gnosjö där Bildt myntade uttrycket "rödgröna röra": "[...] därför då ökar också risken för att vi skulle få den rödgröna röra som nu avtecknar sig. Där du sannolikat inte kommer få någon egen majoritet. Utan där du ska sitta i fru Schymans knä eller herr Schlaugs knä [...]".
Ny demokrati Ny demokratis tid under mandatperioden 1991–1994 var en turbulent period för det nyinvalda partiet. Till en början gick det bra för partiet som fick tolv procent i opinionsmätningarna i början av 1992, men vändpunkten blev den ökande invandringen samma år som ledde till att Ny demokratis invandringskritiska retorik betonades allt mer där invandrare konstant kopplades ihop med kriminalitet. Mediernas attityd gentemot Ny demokrati blev allt mer negativ, samtidigt som Bert Karlsson ville fälla regeringen under valutakrisen 1992 för att få uppmärksamhet. Partiet fick allt sämre siffror i opinionsmätningarna samtidigt som den invandringskritiska retoriken blev allt starkare.Häger, Björn, Tvillingssjälar, Filter 22/3 2021, sid. 83-85 Även Bert Karlsson gjorde flera kritiserade uttalanden, till exempel sa han om invandringen: "Vi importerar kriminalitet i stort format". Partiet krävde att alla invandrare skulle testas för HIV. Bert Karlsson menar också att det fanns en nazist inom partiet.Skeppar, Sandra, Partiet pekades ut som rasister - men Karlsson ångrar inget, Jönköpings-Posten 12/2 2021, sid. 6-7 Därtill kom kontroversiella uttalanden, till exempel sa ledamoten John Bouvin under en riksdagsdebatt att homosexuellt samlag är onaturligt och utropade vid ett annat tillfälle: "Riksdagen kan dra åt helvete". Ett annat problem för partiet var att flera medlemmar ägnade sig åt kriminella aktiviteter så som bankrån, förskingring och svindleri vilket resulterade i att partiet uteslöt ett stort antal medlemmar.Häger, sid. 82
Under våren 1994 förstärktes Ny demokratis interna problem. Bert Karlsson och Ian Wachtmeister hade blivit osams och de olika falangerna inom partiet försökte ta makten. Enligt Karlsson fanns det en splittring inom Ny demokrati mellan Wachtmeister och resten av partiet. Enligt Stig Hadenius gick splittringen tvärs igenom riksdagsgruppen i flera olika frågor. Wachtmeister meddelade att han skulle avgå under våren och en intern maktstrid utbröt inom riksdagsgruppen med upprepade partikongresser som resultat.Hadenius, sid. 215 Harriet Colliander valdes till ny partiledare under våren men enligt Bert Karlsson avsattes Colliander snabbt eftersom hon gick emot partiets förslag. De interna stridigheterna fortsatte och i juni avsattes hon vid en extrainkallad partistämma och ersattes av Vivianne Franzén. Franzén uppmärksammades för mycket kritiska uttalanden om islam och invandring till Sverige, till exempel att barnen snart skulle "tvingas vända sina huvuden mot Mecka för att be." Ny demokrati spelade en sista avgörande roll i riksdagen när de hjälpte regeringen att få igenom vårdnadsbidraget för barn under tre år.
Vänsterpartiet I valet 1991 hade Vänsterpartiet svårigheter att klara fyraprocentsspärren och under de efterföljande åren utbröt interna stridigheter som ledde till att flera riksdagsledamöter lämnade partiet. Den mångårige partiledaren Lars Werner avgick 1993 och ersattes av Gudrun Schyman som inte hade någon koppling till de mer kommunistiskt orienterad grupperna inom partiet.Hadenius, sid. 216
Miljöpartiet Miljöpartiet gick till val främst på sänkt arbetstid, grön skatteväxling, krav på att "tygla marknaden" samt sitt motstånd mot ett eventuellt svenskt medlemskap i EU. Folkomröstningen om EU skulle hållas den 13 november samma år.
Miljöpartiet hade fått 3,4 % i riksdagsvalet 1991 och hade därmed inte varit representerat under den gångna mandatperioden. Enligt historikern Torbjörn Nilsson hjälptes partiet dock av att det var representerat i många kommuner och landsting runtom i landet och att det således fanns många aktiva medlemmar. Enligt Stig Hadenius kunde partiets språkrör Birger Schlaug utnyttja faktumet att väljarna litade varken på socialdemokraterna eller de borgerliga när det gällde välfärds- och miljöfrågor.
Partiernas valaffischer För ett mänskligare samhälle. – Kristdemokratiska samhällspartiet
Valresultat För mer detaljerade resultat se resultatartikeln på engelska Wikipedia.
PartiPartiledareRösterMandatfördelningAntal% +− %Antal+− SocialdemokraternaIngvar Carlsson2 513 905Valresultat från SCB:s statistikdatabas "Riksdagsval - valresultat i riket efter parti mm. Valår 1973-2006"45,25+7,54161+23 Moderata samlingspartietCarl Bildt1 243 25322,38+0,4680+−0 CenterpartietOlof Johansson425 1537,65−0,8527−4 Folkpartiet liberalernaBengt Westerberg399 5567,19−1,9326−7 VänsterpartietGudrun Schyman342 9886,16+1,6522+6 Miljöpartiet de grönaMarianne Samuelsson och Birger Schlaug279 0425,02+1,6418+18 Kristdemokratiska samhällspartietAlf Svensson225 9744,07−3,0715−11 Ny demokratiVivianne Franzén68 6631,24−5,490−25 SverigedemokraternaAnders Klarström13 9540,25 +0,120+−0Sjöbopartiet Sven-Olle Olsson8 647Gilljam, Mikael och Holmberg, Sören (1995). Väljarnas val , s, 14.0,16-0,350+−0 Socialistiska partiet(uppgift saknas)7 8270,14 +0,140+−0Ny FramtidSune Lyxell4 960Idling, Lillemor. Göteborgs-Posten 10 maj 1998, "Små partier satsar på nytt".0,09+0,090+−0 Sveriges pensionärers intresseparti(uppgift saknas)2 7770,05—0+−0 Enhet(uppgift saknas)2 003http://enhet.se/enhets-historia/ läst 2016-02-26Okänt parti hoppas på ökat väljarstöd Norrköpings Tidningar läst 2016-02-26 0,04+0,020+−0 Övriga partier—19 615Ursprungligen är det 57 006 röster på övriga partier men om man räknar bort: Sverigedemokraterna, Sjöbopartiet, Socialistiska partiet, Ny framtid och Enhets valresultat blir det 19 615 röster på övriga partier0,35Ursprungligen är det 1,03 procent på övriga partier men om man räknar bort: Sverigedemokraterna, Sjöbopartiet, Socialistiska partiet, Ny framtid och Enhets valresultat blir det cirka 0,35 procent på övriga partier——— Röda blocket (s, v)–2 856 89351,41 +9,19183+26 Borgerliga blocket (m, fp, kd, c)–2 293 93641,29−5,39148−22Antal giltiga röster5 555 540100,00 349 Blanka röster— Ogiltiga röster84 853Totalt5 640 393