Sid Meier's Civilization III är ett turordningsbaserat strategidatorspel utvecklat av Firaxis Games. Det är uppföljare till Sid Meier's Civilization II och kallas också kort för Civ 3 eller Civ III. Spelet är det tredje i serien Civilization.
Till skillnad från det första spelet i serien, Sid Meier's Civilization, designades Civilization III inte av Sid Meier själv, utan av Jeff Briggs, en datorspelsdesigner, och Soren Johnson, en datorspelsprogrammerare.
Spelets gång Civilization III handlar, liksom de övriga Civilization-spelen, om uppbyggnaden av en civilisation, ett imperium, från förhistorisk tid in i framtiden. För att lyckas bra i spelet måste man bygga infrastruktur, utnyttja resurser, vinna fördelar genom diplomati och handel, driva teknologisk utveckling, sköta om städer, bygga upp en kultur och inte minst med militära medel se till att man åtminstone inte blir förintad av motståndarna.
Samtidigt som man själv kämpar med sitt eget imperium, byggs automatiskt datorstyrda motståndarimperier upp i omgivningen. Den av alla imperierna, det egna eller ett av de datorstyrda, som först uppfyller vissa kriterier, har vunnit. Datorstyrningen av motståndarna kallas ofta oegentligt artificiell intelligens. Men motståndarna är inte bara en försvårande faktor. Man kan också dra nytta av dem genom bland annat handel och militära allianser. Med expansionssatsen Play the World kan också flera mänskliga spelare spela mot varandra.
Varje civilisation byggs upp kring en kärna av städer belägna runt en huvudstad. Genom att tillhandahålla nödvändiga resurser får man städerna att växa. Bestämda fördelar får man genom att uppföra byggnadsverk i städerna, antingen vanliga stadsförbättringar eller stora och små underverk (jämför världens sju underverk). Man kan också välja att i stället för byggnader producera civila och militära enheter i städerna. På liknande sätt kan städernas kommersiella produktion fördelas mellan rikedom och teknologisk utveckling. Man måste också avsätta resurser till att hålla medborgarna tillfreds, annars gör de revolution.
Inställningar vid spelets början När ett nytt spel påbörjas, kan flera inställningar göras som påverkar hur spelet sedan ter sig. För kartan kan man välja storlek, landmassornas fördelning i världshaven, storleksförhållandet mellan hav och land, övergripande klimatförhållanden samt geologisk ålder, vilket påverkar hur jämnt geologiska formationer och naturresurser är fördelade. Utöver detta kan man välja mängden barbarer och bonushyddor som skall förekomma, den egna civilisationen, vilka och hur många civilisationer som skall datorstyras, dessa civilisationers aggressivitet, spelets svårighetsgrad samt tillåtna vinstkriterier. De flesta inställningarna kan överlämnas åt slumpen.
Svårighetsgrader För varje spel kan man fritt välja en av sex svårighetsgrader, där den högsta som traditionen bjuder heter gudom (på engelska deity). Skillnaderna mellan de olika svårighetsgraderna är kvantitativa. De datorstyrda civilisationerna har i de högre svårighetsgraderna fler enheter vid spelets start och betalar mindre underhåll för sin armé. Beroende på svårighetsgrad går produktionen av enheter och byggnader långsammare, lika snabbt eller snabbare än för den mänskliga spelaren. För alla spelare anpassas hur fort den tekniska utvecklingen går. Barbarer blir allt svårare att besegra och för bonushyddorna sänks sannolikheten för positiva utfall ju högre svårighetsgrad som väljs.
Civilisationer I spelet finns det sexton olika civilisationer eller stammar att välja mellan. De två expansionssatserna tillför ytterligare stammar: Play the World åtta och Conquests sju. Varje civilisation har två karaktärsdrag, som ger dem speciella fördelar gentemot andra civilisationer. Karaktärsdragen avgör vilka två teknologier civilisationen börjar med och vilka underverk som kan inleda en guldålder, men ger stammen även speciella egenskaper som påverkar spelets gång i motsvarande riktning. I Conquests tillkommer två nya karaktärsdrag. Till varje civilisation hör också en unik militär enhet som dels har bättre prestanda än motsvarande normala enhet (som de andra stammarna får nöja sig med), dels inleder en guldålder när den vinner en strid.
Barbarer Barbarerna kan i Civilization III inte erövra eller bygga städer eller befordras militärt. Inte heller följer de med i den tekniska utvecklingen. Från början finns bara enkla krigare som barbarer. Senare tillkommer dels galärer längs med kusterna, dels ryttare på land. Varje gång när två civilisationer inträtt i en ny tidsålder mångfaldigas antalet beridna barbarer så att de uppträder i regelrätta horder.
Bonushyddor Bonushyddor finns spridda i landskapet vid spelets början och representerar stammar som ännu inte blivit civiliserade. När en enhet beträder en spelruta där en hydda står, försvinner hyddan och ersätts antingen av ett antal barbarer eller av något fördelaktigt såsom en teknologi, en krigare eller pengar.
Vetenskaplig forskning En viktig del av spelet är utforskandet av nya teknologier. Teknologier kan utöka spelarens möjligheter (till exempel att kunna bedriva handel över oceaner), ge existerande enheter nya förmågor (till exempel att kunna plantera skogar), tillåta ny sorters (bättre) enheter eller nya stadsförbättringar, frigöra tidigare okända resurser och möjliggöra nya regeringsformer. Vetenskapliga byggnader, till exempel bibliotek, kan användas för att påskynda forskningen.
Teknologierna är inordnade i ett teknologi-träd som beskriver vilka teknologier man måste behärska för att kunna utforska nästa. Det är indelat i fyra tidsåldrar: antiken, medeltiden, den industriella epoken och nutiden. För att komma vidare till en ny tidsålder måste man utforska alla icke valfria teknologier i den föregående tidsåldern.
Man kan handla med teknologier med främmande civilisationer och byta dem mot till exempel pengar, resurser eller andra teknologier.
Kultur Kultur är ett nytt inslag i spelet som inte fanns med i tidigare delar av serien. Varje stad i spelet har ett kulturvärde som avgör hur långt bort från staden rikets gränser förlöper.
I en nygrundad stad är kulturvärdet noll. Vissa byggnader i staden kan tillföra en viss mängd kultur varje runda, och när stadens kulturvärde uppnår vissa tröskelvärden (10, 100, 1000 och så vidare) expanderar gränserna en ruta runt om staden. Man kan förstås också utöka sitt rike genom att helt enkelt bygga fler städer.
Det samlade kulturvärdet från alla städer används i jämförelser mellan olika civilisationer. En främmande stad kan med viss sannolikhet ansluta sig till det egna riket på grund av kulturellt inflytande. Sannolikheten beror bland annat på förhållandet mellan de två civilisationernas sammanlagda kulturvärde, men också på lokala förhållanden. Man riskerar ofta att erövrade städer med högt eget kulturvärde återansluter sig till sin ursprungliga civilisation.
Strid För att skydda städer och gränser mot andra civilisationer samt barbarer som kan dyka upp från outforskade delar av kartan tränas militära enheter som sedan skyddar den ruta de placeras i. Militära enheter kan både skydda städer och civila enheter som placerats någonstans på kartan. Generellt finns tre typer av militära enheter: enheter som är ämnade till försvar, attack respektive bombardemang. Den första och svagaste landenheten som kan skapas är krigare och den sista och starkaste är modern stridsvagn. Den första och svagaste bombardemangenheten är katapulten och bland de bästa är bombplan och radarartillerikanoner.
Stora ledare En stor ledare kan skapas när en elitenhet vinner en strid. Den stora ledaren är en enhet med speciella egenskaper. Han kan grunda en armé eller skynda på produktionen av det som byggs i en stad. När han fullgjort en av dessa uppgifter försvinner han igen. Man kan ha bara en stor ledare i taget.
Naturresurser I spelet finns tre sorters resurser. Varje slags resurs kan endast finnas på en särskild sorts terräng och kan ge bonusar till en stads sköldar, mat och handel. Bonusresurser existerar särskilt för det här syftet, medan lyx- och strategiska resurser ger andra fördelar också. Lyx- och strategiska resurser kan användas som handelsgods, till skillnad från bonusresurser.
Lyxresurser gör befolkningen lyckligare när de förs in i en stad via väg eller järnväg. Varje lyxresurs gör minst en nöjd invånare lycklig. Effekterna av lyx kan inte samlas ihop. Om en stad till exempel har två vinresurser anslutna till den, så kommer endast en av dem att ge en bonus; den andra blir däremot tillgänglig som handelsgods.
Strategiska resurser är resurser som krävs för att träna särskilda enheter, eller för att bygga särskilda stadsförbättringar eller underverk. En särskild teknologi krävs för att hitta respektive resurs på kartan. Den kanske viktigaste resursen är järn, som är användbar från förhistorisk till modern tid, då den krävs för byggandet av allt från vapen till järnväg. Liksom lyxresurser kan strategiska resurser inte samlas på hög.
Underverk Liksom i tidigare delar av serien kan man bygga underverk. Dessa medför bestämda fördelar för staden, för städer på samma kontinent eller för ett helt imperium. Underverken bidrar också med höga kulturvärden till staden de har byggts i. Har en civilisation byggt ett visst underverk är detta inte längre tillgängligt för någon annan civilisation. Detta leder ibland till så kallade kaskader där en civilisation efter en annan byter produktionsmål från ett dyrt, just färdigställt underverk till ett billigare som då genast färdigställs.
Bygger man underverk, ett eller flera, som är klassificerade för den egna stammens båda karaktärsdrag, inleds en guldålder. Man kan också tillgodoräkna sig karaktärsdrag från erövrade underverk. Om man erövrar ett underverk får man de speciella fördelar som hör ihop med underverket, men inte kulturvärdet. I expansionssatsen Conquests genererar uråldriga underverk inkomster från turism.
I Civilization III finns det också små underverk, som kan byggas en gång av varje civilisation. För att kunna bygga små underverk krävs det ofta att det finns ett antal byggnader av en annan sort. För att bygga Wall Street, till exempel, krävs det att spelaren först har byggt fem banker.
Guldålder En guldålder varar i 20 rundor. Under denna tid åtnjuter man förhöjd produktion av stadsförbättringar, enheter, forskning, rikedom och underhållning. I varje spel kan de deltagande civilisationerna uppleva högst en guldålder vardera. Guldåldern inleds antingen genom att ens speciella militära enhet vinner en strid eller genom att man färdigställer ett passande underverk.
Poängsättning Poängen man uppnår vid spelets slut består av två huvudkomponenter: en grundpoäng som utgör den genomsnittliga poängen per runda och en vinstbonus. Vinstbonusen beror på hur snabbt man har vunnit. Poängen per runda beror på hur stort territorium man behärskar och hur många och hur lyckliga ens medborgare är. Utöver detta kommer ett minimalt tillskott från utforskandet av framtidsteknologier, det vill säga identitets- och innehållslösa teknologier som man kan utforska sedan alla andra teknologier redan har upptäckts. Slutligen multipliceras poängen med ett tal mellan ett och sex som beror på svårighetsgraden. Ju högre svårighetsgrad, desto större tal.
Vinst och förlust Det finns åtta sätt som man kan vinna spelet på: Erövring Dominans Diplomati Rymdskepp Sammanlagd kultur Kulturellt centrum Underverk Poäng