miniatyr|stående|100px|. Jämtlands flygflottilj eller F 4 Frösön var en flygflottilj inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1926–2004. Förbandsledningen var förlagd i Östersunds garnison vid Frösö flygplats.Braunstein (2005), s. 55-58 Beslut om nedläggning av flottiljen skedde i Försvarsbeslutet 2004.
Historik Genom 1925 års försvarsbeslut beslutade riksdagen att Flygvapnet skulle bildas, jämte Armén och Marinen, som en självständig försvarsgren. Totalt skulle fyra flygkårer och en flygskola organiseras från och med den 1 juli 1926. Personalen kom i huvudsak ifrån Tredje flygkåren, och bestod av åtta officerare, åtta underofficerare, 16 underbefäl och 60 värnpliktiga.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 24 Till en början beväpnades kåren med fyra spaningsflygplan av typen Dront, samt två Junkers F 13 som fungerade som sjuktransportflygplan. Flottiljen hade huvudansvar för sjuktransporter över bland annat Jämtland på grund av de dåliga vägförbindelserna under vintertid.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 22 År 1928 beslutade Flygvapnet att ersätta de omoderna Drontarna, med licenstillverkade Fokker C.V, som i Flygvapnet fick beteckningen S 6. De började 1929 att tillföras flygkåren. År 1934 påbörjade kåren försök med störtbombfällning med flygplanet Hawker Hart.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 32 Genom 1936 års försvarsbeslut fastställde riksdagen att flygkårerna skulle omorganiseras till flygflottiljer, samt att Flygvapnet skulle utökas till att omfatta två medeltunga bombflottiljer, två lätta bombflottiljer, en jaktflottilj och två spaningsflottiljer.
Den 1 juli 1936 bytte Fjärde flygkåren namn till Kungliga Jämtlands flygflottilj, och blev en av de två lätta bombflottiljerna.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 41 År 1937 tillfördes flottiljen licenstillverkade Hawker Hart, tillverkade vid Centrala Flygverkstaden Malmslätt. Vintern 1938 deltog flottiljen i sin första stora flygvapenövning, vilken var förlagd till Frösön. Från maj samma år till hösten kom hela flottiljen att ombaseras till Västgöta flygflottilj (F 6) i Karlsborg, allt på grund av rn om- och tillbyggnad som pågick i Frösön. Under tiden i Karlsborg tilldelades flottiljen sin första egna fana.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 43
I samband med krigsutbrottet 1939 baserades två divisioner ur flottiljen återigen till Karlsborg, fast då krigsorganiserade och ingående i Flygeskadern. Senare under kriget kom flottiljen i samband med eskader- och flygvapenövningar att ombaseras till olika flygbaser, i regel söderut, bland annat Tierp flygbas. År 1942 kom flottiljen att ingå i Första flygeskadern med en bombdivision. År 1944 kom flottiljen att omskolas till det svensktillverkade Saab 17 eller B 17 som det benämndes i Flygvapnet.
Efter krigsslutet beslutades hösten 1946 att flottiljen skulle omorganiseras till jaktflottilj, och samtidigt började flottiljen med förberedelser inför omskolningen till P-51 Mustang. I januari 1947 påbörjade flottiljen sin omskolning vid 163. jaktflygdivisionen (Petter Gul) vid Upplands flygflottilj (F 16). Den 16 juni 1947 markerades epokskiftet med att dåvarande flottiljchefen Björn Bjuggren eskorterades till länsgräsen av en division B 17. Den 1 juli 1947 efterträddes han av Carl Otto Hugosson, och den 24 september samma år landade de 16 första Mustangerna på Frösön. I samband med att flottiljen omorganiserades till en jaktflottilj, överfördes den till Andra flygeskadern (E 2).Jämtlands flygflottilj (1996), s. 57
Våren 1952 pågick förberedelser med att omskola flottiljen till det jetdrivna flygplanet J 28B Vampire. Flottiljens första samt tredje division förlades till Björka flygbas och andra divisionen till Skånska flygflottiljen (F 10) för omskolning till det nya flygplanet.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 103 I slutet av september 1952 återkom andra divisionen, som varit först ut med sin omskolning, och flottiljen hade gått in i den så kallade jetåldern.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 105
Jämtlands flygflottilj blev 1956 den sista jaktflottiljen som beväpnades med J 29 Tunnan.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 114 År 1958 överfördes flottiljen till Fjärde flygeskadern (E 4), och stod för jaktrollen, medan Norrbottens flygflottilj och Södermanlands flygflottilj stod för spaningen i eskadern. År 1966 upplöstes eskadern, och samma år började flottiljen med att övergå till J 32B Lansen. Omskolningen av flottiljen gjorde i två grupper, den tekniska omskolningen gjordes vid Kalmar flygflottilj (F 12), och flygtjänsten vid Västmanlands flygflottilj (F 1).Jämtlands flygflottilj (1996), s. 151 Den 27 oktober 1966 landade de fyra första individerna märkta F 4 på Frösön.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 155 Flottiljen blev med det den sista att omskolas till Lansensystemet inom Flygvapnet.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 158 Systemet blev dock inte långvarigt på Frösön, då Chefen för Flygvapnet beslutade 1968 att det från och med 1969 skulle börja ersättas vid flottiljen av J 35D Draken. Omskolningen och ombeväpningen påbörjades i slutet av 1968, bland annat genom projektering av en ny hangar samt ny simulatorbyggnad.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 174
Efter att en instruktörsgrupp omskolats vid Östgöta flygflottilj (F 3) tiden 1 juni till 26 oktober 1969, hämtades den 16 juni 1969 flottiljens första J 35D från Skånska flygflottiljen (F 10).Jämtlands flygflottilj (1996), s. 175 Flottiljens övertaliga J 32B Lansen lämnade flottiljen 1970, för att skrotas eller överföras till Målflygdivisionen (MFD). Dit även två fältflygare som inte ville sluta flyga med Lansen övergick till. Flottiljen blev därmed den sista ordinarie att omskolas från Lansen. Blekinge flygflottilj blev den sista att omskolas till Draken, då den 1975 övertog rollen som jaktflottilj efter att Östgöta flygflottilj avvecklades 1974.
I Regeringen Palmes proposition 1975:75 föreslogs en avveckling av två flottiljadministrationer, Södermanlands flygflottilj (F 11) i Nyköping och Kalmar flygflottilj (F 12). Inför propositionen hade en avvägning gjorts att istället avveckla Blekinge flygflottilj (F 17), till förmån för F 12. Utredningen och underlaget till propositionen kom från Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU), vilka även hade tittat på en avveckling av Jämtlands flygflottilj (F 4), Hälsinge flygflottilj (F 15) och Norrbottens flygflottilj (F 21). FFU ansåg dock att dessa tre flottiljer låg inom det regionala stödområdet, och operativa och regionalpolitiska skäl ansågs så pass starka att ingen av dessa borde avvecklas.Regeringens proposition 1975:75 År 1978 reducerades dock antalet divisioner vid flottiljen, då 43. jaktflygdivisionen med tillhörande baskompani avvecklades. Detta som en följd av 1977 års försvarsbeslut.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 178–179
Hösten 1984 avvecklades Drakensystemet vid flottiljen, för att ersättas av Viggensystemet. De 24 kvarvarande J 35D köptes tillbaka av Saab, som efter modifiering sålde dom vidare till Österrike.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 181 Omskolningen till Viggen började projekteras redan i slutet av 1970-talet. Flottiljens andra division med tillhörande baskompani var först ut med sin omskolning, vilken påbörjades i augusti 1983.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 191 I slutet av september samma år mottog flottiljen sin första JA 37 Viggen.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 189 I januari 1985 påbörjade flottiljens andra division sin omskolning, och från årsskiftet 1985/1986 var de båda divisionerna krigsplacerade med JA 37.Jämtlands flygflottilj (1996), s. 192
När Hälsinge flygflottilj avvecklades den 30 juni 1998, som ett led i försvarsbeslutet 1996 överfördes dess traditioner och fana till F 4. I samma försvarsbeslutet hade det beslutats att även Krigsflygskolan (F 5) skulle avvecklas den 30 juni 1998. I samband med denna avveckling blev F 4 Sveriges äldsta aktiva flygflottilj.
Inför försvarsbeslutet 2000 var det första gången sedan 1975 som flottiljen nämndes i ett försvarsbeslut. Det vill säga nämndes i den omfattning att det varit föremål utredning om en avveckling. Dock så konstaterades det i regeringens utredning att Östersunds garnison hade bättre förutsättningar för en fortsatt utveckling, jämfört med andra garnisoner i nedre Norrland. Där flottiljen låg till en stor grund för att förbanden i garnisonen klarade sig från en avveckling. Flottiljens geografiska läge spelade även en stor roll, då regeringens övergripande dimensioneringen såg ett behov av fem flottiljer. Där två flottiljer var lokaliserade till södra Sverige, medan de övriga var geografiskt spridda över landet. Vidare togs det även hänsyn till att flottiljen hade miljötillstånd för tre divisioner, och hade mycket goda övningsbetingelser.Regeringens proposition 1999/2000:30
Våren 2004 genomförde flottiljen med sina två jaktdivisioner sin sista övning med JA 37 vid sin krigsflygbas vid Färila flygbas. Flottiljen var vid denna tidpunkt den sista flottiljen som flög JA 37. Och flottiljens två Viggendivisionerna hade flugit totalt 62 400 flygtimmar, fördelat på drygt 100 flygförare på de 36 individer JA 37 som tilldelades flottiljen. Samtidigt som att JA 37 planerades att tas ur tjänst, kom även den transportabla radargruppcentralen (Rrgc/T) tas ur drift.
Den 16 september 2004 klockan 14.15 landade flottiljens första JAS 39A. Flygföraren Arildsson eskorterades av fyra JA 37. Den första flygningen med JAS 39 Gripen var planerad till att starta den 27 september 2004. Vidare kom flottiljen tillföras fler individer av Gripen under hösten 2004.
Dock kom flottiljen aldrig att bli helt omskolad då riksdagen, genom försvarsbeslutet 2004, beslutade att flottiljen skulle avvecklades den 31 december 2004. I propositionen inför försvarsbeslutet fanns det fyra flygflottiljer inom Flygvapnet och en skulle avvecklas. Då den övergripande dimensioneringen av grundorganisationen angav att Flygvapnet borde bestå av tre flygflottiljer. Regeringen ansåg att både F 7 och F 17 skulle bibehållas, och ställde F 4 och F 21 mot varandra. Dock så ansåg regeringen att F 4 skulle avvecklas, då F 21 hade bättre förutsättningar i form av bättre övningsbetingelser med en närhet till flygövningsområden, miljötillstånd för tre divisioner och tillgång till egen flygverkstad med kompetens för JAS 39 Gripen. Visserligen ansågs det att F 4 även de hade en närhet till sin flygövningsområden, men till flygövningsområden över hav, var det cirka 20 minuters flygtid enkel väg. Och med det miljötillstånd som flottiljen hade för tre divisioner, menade man skulle skapa begränsningar gällande skjutmål i flottiljens närhet. Därför ansåg regeringen att F 4 var den flygflottilj som skulle avvecklas,Regeringens proposition 2004/05:5 vilket riksdagen omröstade och beslutade om den 16 december 2004.
I februari 2005 genomförde flottiljen sin sista högvakt vid Stockholms slott. Den 23 mars 2005 tillträdde överste Hans Hansson chefskapet för flygflottiljen. Den 24 april 2005 landade en JA 37 Viggen för sista gången i Jämtland, då överlöjtnant Claes Bernander överlämnade JA 37 (37412) till Flyg- och Lottamuseet vid Optands flygplats. Den 13 maj 2005 muckade den sista större värnpliktomgång från flottiljen. Kvar återstod ett antal värnpliktiga vid bevakningsplutonen.
Den 31 december 2004 avvecklades flottiljen, från och med 1 januari 2005 övergick flottiljen till en avvecklingsorganisation fram till dess att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 30 juni 2006. Den 17 juni 2005 genomfördes en gemensam avvecklingsceremoni för de förband och skolor i Östersund som berördes av försvarsbeslutet, ceremonin hölls i Österängsparken i Östersund. Där garnisonens förband överlämnade sina fanor till sitt traditionsbevarande förband. För Jämtlands flygflottilj blev Norrbottens flygflottilj traditionsbevarande förband. Och Jämtlands flygflottiljs fana överlämnades av Kung Carl XVI Gustaf till flottiljchefen för Norrbottens flygflottilj, som efter avslutad ceremoni tog med den till Luleå.