Nicolaus Erici Emporagrius, född cirka 1567 i Torsåkers socken i Gästrikland, död 6 januari 1642 i Långtora socken i Uppsala län, var en svensk riksdagsman och kontraktsprost i Långtora pastorat.
Biografi 200px|miniatyr|Wittenbergs universitet 1600-tal. Nicolaus Emporagrius var son till kyrkoherde och riksdagsman Ericus Svenonius Emporagrius av prästsläkten Emporagrius. Han var elev på Gävle skola på 1580-talet där han senare var kollega i fem år. Emporagrius var magister på en avhandling om hörsel och lukt vid Greifswalds universitethttp://www.vasaakademi.se/Vasa_Akademi/1500-talet.html 1597 och studerade vid Wittenbergs universitetSamlaren: Tidskrift utgifven af Svenska litteratursällskapets arbetsutskott, vol. 20-25, 1899 1600. Emporagrius fick fullmakt på Långtora pastorat 1604, ett ämbete som han innehade fram till sin död 1642. Nicolaus Emporagrius var riksdagsman vid Riksdagen 1610 som hölls i Örebro. Han efterträddes som kyrkoherde i Långtora socken av sonen Ericus Nicolai Emporagrius.
Barn Ericus Nicolai Emporagrius (1604–1672), kontraktsprost i Långtora, Christina Nilsdotter Emporagria (~1619–1710), gift med prost Michaël Erici Kolmodin. Israel Nicolai Emporagrius (död 1657), kyrkoherde i Sigtuna. Nils Nilsson Emporagrius (1607–1681), rådman i Stockholm.
Källor Emporagrius, släkt, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2012-08-19. Köhler Wikingskiöld, Bitte (2011). Järnrötter och kråkfötter
Fotnoter
Kategori:Personer i Svenska kyrkan Kategori:Födda 1567 Kategori:Avlidna 1642 Kategori:Män Nicolaus_Erici Kategori:Svenska präster under 1600-talet