miniatyr|Urskog med europeisk bok i Biogradska Gora Nationalpark, Montenegro|290x290pxUrskog är även ett äldre namn på Aurskog
miniatyr|höger|200px|Exempel på urskog vid Norges västkust. miniatyr|höger|200px|Bild från Berge naturreservat i Jämtland. Urskog, även orörd skog, naturskog, klimaxskog eller primärskog, är en skog som uppnått väldigt hög ålder utan avsevärd mänsklig påverkan, och uppvisar därmed hög biologisk mångfald och säregna ekologiska drag. I Sverige talar man främst om naturskog, såsom barrnaturskog, lövnaturskog och ädellövnaturskog, medan FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) definierar urskog som skogar som naturligt uppkommit med inhemska arter utan synlig påverkan av mänsklig aktivitet och där ekologiska processer tillåts förbli ostördaFAO (2015). Global Forest Resources Assessment 2015. Terms and definitions. pp 7. FAO, Rome. https://www.fao.org/4/ap862e/ap862e00.pdf även om definitionen varierar från land till land. Cirka en tredjedel av världens skogar uppskattas vara urskog.
Urskogar och naturskogar är mycket värdefulla för ekosystemtjänsterna de bidrar med, vilket kan stå i motsats till skogsindustrin som önskar skörda virke av hög kvalitet medan somliga söker bevara skogarna i deras ofördärvade tillstånd för renande av vatten, flödeskontroll av regn och översvämning, bevarande av näringscykler (såsom kvävecykeln och fosforcykeln), kolsänkning, forskning, allmän hälsaCraig Beatty et al. (2022). "The Vitality of Forests: Illustrating the Evidence Connecting Forests and Human Health". World Wildlife Foundation (WWF)https://www.researchgate.net/publication/359399591_The_Vitality_of_Forests_Illustrating_the_Evidence_Connecting_Forests_and_Human_Health, luftkvalitet, friluftsliv, källor till genetisk mångfald, pollinering, ekoturism, jordkvalitet eller för naturens och den biologiska mångfaldens egenvärde. Urskogarna runtom i världen blir trots detta allt mer sällsynta på grund av skogsavverkning, expansion av djurhållning och jordbruk i tropiska områden driven särskilt av soja-och palmoljeodling, gruvdrift och urbaniseringCorney, P. M., Smithers, R. J., Kirby, J. S., Peterken, G. F., Le Duc, M. G., & Marrs, R. H. (2008). Impacts of nearby development on the ecology of ancient woodland. Woodland Trust. Retrieved from
https://www.woodlandtrust.org.uk/media/43620/impacts-of-nearby-development-on-the-ecology-of-ancient-woodland.pdf. Mellan 2003 - 2019 gjordes cirka en femtedel av alla kalavverkningar i Sverige i skog som aldrig tidigare avverkats, inklusive urskogar.Ahlström, A., Canadell, J. G., & Metcalfe, D. B. (2022). Widespread unquantified conversion of old boreal forests to plantations. Earth's Future, 10(11). https://doi.org/10.1029/2022EF003221
I Skandinavien finns mindre partier urskog kvar, främst i fjällområden. I Sverige utgörs cirka 0,3% av skogsarealen av urskog. Det rör sig oftast om fjällbjörkskog och fjällnära barrskog, men små nyckelbiotoper av äldre skogar finns utspridda i hela Sverige.
Viktiga kännetecken
I skandinaviska urskogar sparas ungefär 9,9 kg kol per kvadratmeter (publicerad i Science). Största delen sparas i grunden. I skogar med skogsbruk är värdet 78 till 89 procent mindre.
Träd och död ved Urskogar har generellt större strukturell komplexitet än andra skogarZenner, E. K. (2004). Does old-growth condition imply high live-tree structural complexity? Forest Ecology and Management, 195(1–2), 243–258. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2004.03.026, med stora trädHauck, M., Csapek, G., & Dulamsuren, C. (2023). The significance of large old trees and tree cavities for forest carbon estimates. Forest Ecology and Management, 546, 121319. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2023.121319, flerskiktade trädkronor och luckor i krontaket som resultat av att enskilda träd dörFranklin, J. F., & Van Pelt, R. (2004). Spatial aspects of structural complexity in old-growth forests. Journal of Forestry, 102, 22–28. https://doi.org/10.1093/jof/102.3.22, samt lågor, stående döda träd och död ved på markenLombardi, F., Lasserre, B., … Chirici, G. (2012). Deadwood occurrence and forest structure as indicators of old-growth forest conditions in Mediterranean mountainous ecosystems. Écoscience, 19(4), 344–355. https://doi.org/10.2980/19-4-3506Sandström, J., Bernes, C., Junninen, K., Lõhmus, A., Macdonald, E., Müller, J., & Jonsson, B. G. (2019). Impacts of dead wood manipulation on the biodiversity of temperate and boreal forests: A systematic review. Journal of Applied Ecology, 56(7), 1770–1781. https://doi.org/10.1111/1365-2664.13395. vänster|miniatyr|Exempel på en klen, senvuxen torraka av en tall i myrmark. Mossaträsk-Stormyrans naturreservat. I Sverige definierar skogsstyrelsen flera viktiga former av död ved som främst uppstår när äldre skogar tillåts självgallra:
Stående död ved: Många arter föredrar döda träd som står upp. Exempelvis hackar de olika arterna av hackspettar endast sina bohål i stående träd. Även flera insektsarter är beroende av stående död ved, och utgör en matkälla till flera fågelarter. Exempelvis vitryggig hackspett (CR)SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos). https://artfakta.se/taxa/100046 [2025-01-09], mindre hackspett (NT)SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: mindre hackspett (Dryobates minor). https://artfakta.se/taxa/100048 [2025-01-09] och den i Sverige utdöda mellanspetten (RE)SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: mellanspett (Dendrocoptes medius). https://artfakta.se/taxa/100047 [2025-01-09]. Torrakor: Är stående döda träd med särskilda kvaliteer. I Sverige avses främst tallar och även gran som är barklösa, solexponerade och vindpinade. Tack vare kådaimpregnering av barrträdens ved kan de stå kvar under mycket lång tid. Högstubbar: Träd där kronan brutits eller kapats av. Liggande död ved: Ved och trädstammar som lutar mer än 45 grader anses vara så kallade lågor. Dessa är viktiga för ett stort antal sällsynta och hotade arter, som vedtrappmossa (NT)SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: vedtrappmossa (Crossocalyx hellerianus). https://artfakta.se/taxa/53 [2025-01-09], liten kandelabersvamp (CR)SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: liten kandelabersvamp (Artomyces cristatus). https://artfakta.se/taxa/1975 [2025-01-09], storporig brandticka (CR)SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: storporig brandticka (Pycnoporellus alboluteus). https://artfakta.se/taxa/1338 [2025-01-09] och rökpipsvamp (EN)SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: rökpipsvamp (Urnula craterium). https://artfakta.se/taxa/1633 [2025-01-09]. Silverlågor, silverstubbar och brandstubbar: Silverlågor och silverstubbar är ofta resterna av torrakor som till slut fallit omkull. Brandstubbar är resterna av träd som brunnit upp. Gällande barrträd är dessa tre viktiga substrat både på kort sikt och lång sikt för flera arter, särskilt de som specialiserar sig på barrträd och kådarik ved. Kådan gör även att denna döda ved håller sig under lång tid. De hotade arterna kolflarnlav (NT)SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: kolflarnlav (Carbonicola anthracophila). https://artfakta.se/taxa/6446 [2025-01-09], vedflamlav (NT)SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: vedflamlav (Ramboldia elabens). https://artfakta.se/taxa/229821 [2025-01-09] och svart plattbagge (VU)SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: svart plattbagge (Laemophloeus muticus). https://artfakta.se/taxa/101164 [2025-01-09] är exempel på arter som gynnas av brända träd. Klen senvuxen död ved: Död ved som inte vuxit till större storlekar trots trädens ålder. Detta sker oftast bland barrträd när de växer i extremt näringsfattiga miljöer som myrkanter, berghällar, blockrik mark, klapperstenfält och skogar med stor intern konkurrens mellan träden. Dessa är ofta substrat för specialiserade, krävande arter. Den hotade arten grönhjon (NT) är ett exempel på en skalbagge som behöver klen, död granved för att överleva.SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: grönhjon (Callidium aeneum). https://artfakta.se/taxa/102204/information [2025-01-09] Död ved av lövträd: Det finns ett stort antal arter som är beroende av död lövved, och en mycket stor variation av specialiserade arter beroende på trädslag, nedbrytningsstadie, solexponering och storlek på veden. Exempelvis lever den hotade svamparten Prakttagging (VU) uteslutande på döda almarSLU Artdatabanken (2025). Artfakta: prakttagging (Steccherinum robustius). https://artfakta.se/taxa/1527/information [2025-01-09], ekgetingbock (NT) lever i nyligen död ved av klen ekSLU Artdatabanken (2025). Artfakta: ekgetingbock (Xylotrechus antilope). https://artfakta.se/taxa/102004/information [2025-01-09] och molnfläcksbock (NT) kräver död, klen ved av främst hasselSLU Artdatabanken (2025). Artfakta: molnfläcksbock (Mesosa nebulosa). https://artfakta.se/taxa/101312/information [2025-01-09].
miniatyr|Storporig brandticka (CR) på fallet barrträd. Träd i urskogar och äldre skog utvecklar ofta särskilda drag som skiljer dem både strukturellt och ekologiskt från sina yngre artfränder. Exempel på detta är mer komplexa strukturer som djupa skåror i barken och döda grenar som gynnar sällsynta och krävande arter av bland annat mossor och lavar.O. Pasques, S. Munné-Bosch, Ancient trees are essential elements for high-mountain forest conservation: Linking the longevity of trees to their ecological function, Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A.121 (7) e2317866121,
https://doi.org/10.1073/pnas.2317866121 (2024). Dessa egenskaper hinner träd inte utveckla när skogen avverkas. Stora träd större än 45 cm i bredd försvinner världen över, och i Sverige har de minskat från cirka 19 per hektar till 1 per hektar sedan historiska tider,Jönsson, M. T., Fraver, S., & Jonsson, B. G. (2009). Forest history and the development of old-growth characteristics in fragmented boreal forests. Journal of Vegetation Science, 20(1), 91–106. https://doi.org/10.1111/j.1654-1103.2009.05394.x efter de stora så kallade dimensionsavverkningarna som började i Sverige under 1800-talet där man främst högg träd efter deras storlek (dimension).Östlund, L. (1993). Exploitation and structural changes in the north Swedish boreal forest 1800-1992. Doktorsavhandling. Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå.Hedlund, Fredrik, 2011. Dimensionsavverkningens inverkan på natur och kulturvärden i fjällnära naturskog : en jämförelse av två områden inom Harrejaur naturreservat i Norrbotten . Second cycle, A1E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management. https://stud.epsilon.slu.se/2641/
Biologisk mångfald miniatyr|296x296px|Den hotade Nordliga Fläckugglan (Strix occidentalis caurina) lever i gamla skogar i västra nordamerika (Södra Kanada ner till södra Oregon, USA)