miniatyr|Karta över Gilbertöarna.
Gilbertöarna (även Tungaru) är en ögrupp i Mikronesien i västra Stilla havet. Ögruppen är en av huvuddelarna i landet Kiribati.
Historia Gilbertöarna beboddes av mikronesier långt innan de besöktes av européer. Butaritari nåddes av spanjoren Pedro Fernández de Quirós redan den 21 december 1605 och Nikunau den 2 juli 1765 av brittiske John Byron. Brittiske Thomas Gilbert och John Marshall seglade genom området 1788 och besökte ytterligare öar. 1820 namngav estnisk/ryske Adam Johann von Krusenstern öarna îles Gilbert. Gilbertöarna blev tillsammans med Elliceöarna slutligen ett brittiskt protektorat i oktober 1892, inom Western Pacific High Commissions ansvarsområdet. I januari 1916 blev protektoratet kolonin Gilbert- och Elliceöarna.
Under andra världskriget ockuperades öarna åren 1941 till 1944 av Japan. Den 20 november 1943 landsteg den amerikanska armén och 2. marinkårsdivisionen på Makin och Tarawa, och initierade striderna om Makin och Tarawa, där japanerna besegrades. Gilbertöarna användes sedan för att stödja invasionen av Marshallöarna i februari 1944. Efter kriget återgick öarna under brittisk överhöget. 1971 erhöll öarna autonomi och den 12 juli 1979 bildades den självständiga nationen Kiribati.
Geografi Gilbertöarna består av 11 korallatoller och fem öar med en sammanlagd areal om cirka 282 km². Ögruppen är ett av tre öområden i Kiribati och ligger cirka 3 300 km nordöst om Papua Nya Guinea och cirka 1 800 km nordväst om Phoenixöarna. Öarna är låga korallöar och atollerna är
Abaiang, cirka 16 km² Abemama, cirka 28 km² Aranuka, cirka 15 km² Arorae, cirka 7,6 km² Beru, cirka 15 km² Butaritari, cirka 14 km² Kuria, cirka 12,7 km² Maiana, cirka 17 km² Makin, cirka 6,7 km² Marakei, cirka 13 km² Nikunau, cirka 18,2 km² Nonouti, cirka 29 km² Onotoa, cirka 13 km² Tabiteuea, cirka 38 km² Tamana, cirka 4,8 km² Tarawa, huvudatollen, cirka 32 km²
Referenser
Kategori:Öar i Gilbertöarna Kategori:Kiribatis ögrupper Kategori:Mikronesien