Gustaf Håkan Jordan Ljunggren, född 6 mars 1823 i Lund, död 31 augusti 1905 i Lund, var en svensk litteraturhistoriker. Han var ledamot av Svenska Akademien 1865–1905 (stol nr 18).
Biografi Gustaf Ljunggren var son till stadskomministern, medicine doktorn och filosofie magistern Anton Magnus Ljunggren och Katarina Sofia Ljunggren, född Kröger. Han gifte sig 1857 med friherrinnan Adelaide Lovisa Christina Ehrensvärd (1829–1911), dotter till ryttmästare Frans Adolf Ehrensvärd och Julia Augusta Dufva.Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, band II (Stockholm 1926), sidan 487. Bland deras barn märks Carl August och Evald Ljunggren.
Ljunggren blev filosofie magister 1844, docent i estetik, var professor i estetik samt litteratur‐ och konsthistoria vid Lunds universitet 1859–1889 och universitetsrektor 1867–1868 och 1877–1885.
Ljunggren innehade utöver sin professur en mängd förtroendeuppdrag och var bland annat stadsfullmäktiges ordförande i Lund 1869–1877 och en tid ordförande i Malmöhus läns landsting. Han var även inspektor för Skånska nationen 1859–1889, ordförande för Akademiska Föreningen 1860–1868 samt ålderman i Sankt Knuts Gille i Lund 1876–1905 och Kulturens ordförande.
Gustaf Ljunggren blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1881.
Ljunggrens efterträdare på professuren, Henrik Schück, sade om honom att han var ”den man vilken varje ung litteraturhistoriker måste blicka upp till såsom en ledare”.
Ljunggren framträdde först som estetiker influerad av Friedrich Theodor Vischer, med verk som Framställning af de förnämsta esthetiska systemerna (2 band, 1856–60, ny upplaga 1869–83). Sin främsta insats gjorde han som litteraturhistoriker. Med Svenska dramat intill slutet av sjuttonde århundradet (1864) införde Ljunggren historisk metod i svensk litteraturforskning. Hans huvudverk, Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död (5 band, 1873–95) ger en bred, på ingående studier grundad framställning av den svenska litteraturen 1792–1821, tydligt präglad av Ljunggrens sympati för den akademiska riktning och hans aversion mot dennas motståndare Thomas Thorild och romantikerna. Bland Ljunggrens stora produktion märks vidare Skånska herregårdar (1852–63), Bellman och Fredmans epistlar (1867), Smärre skrifter (3 band, 1872–81), Minne af Eric Sjöberg (1875) och Svenska akademiens historia 1786–1886 (2 band, 1886).
Gustaf Ljunggren är begraven på Östra kyrkogården i Lund.
Bibliografi
– 3 delar.
Källor
Ord och bild / Fjortonde årgången (1905) Sveriges befolkning 1900, (CD‐ROM, version 1.02, databasdatum 2006‐08‐25) Sveriges Släktforskarförbund 2006 Karin Monié, Den etablerade vetenskapsmannen, Gustaf Ljunggren svensk litteraturhistoriker. Akad. avh. Carlsson 1985
Noter
Vidare läsning
Externa länkar
Kategori:Svenska professorer i estetik Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien Kategori:Rektorer vid Lunds universitet Kategori:Personer verksamma inom Akademiska Föreningen Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien Kategori:Svenska litteraturhistoriker Kategori:Ledamöter av Vitterhetsakademien Kategori:Gravsatta på Östra kyrkogården i Lund Kategori:Födda 1823 Kategori:Avlidna 1905 Kategori:Män Kategori:Personer från Lund Kategori:Ledamöter av Konstakademien