Gävle högre allmänna läroverk var ett läroverk som var verksamt i Gävle från 1850 till 1968.

Historia Skolan räknar sina anor tillbaka till 1557, då en prästskola inrättades i samband med att en ordinarius (underbiskop) placerades i Gävle på order av Gustav Vasa. Vasaskolan är därmed Norrlands äldsta skola. Skolverksamheten utökades 1668 då det beslutades att det år 1640 inrättade Stockholms gymnasium skulle flyttas till Gävle.

1820 genomfördes en skolreform som innebar att apologistklassen avskaffades och Trivialskolan fick en ny beteckning, lägre lärdomsskola samtidigt som gymnasiet fick beteckningen högre lärdomsskola. 1850 slogs trivialskolan samman med gymnasiet till ett (högre) elementarläroverk. Från 1878 var namnet Gävle högre allmänna läroverk.

1966 kommunaliserades skolan och fick då namnet Vasaskolan, redan 1914 föreslog dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderblom att skolan borde heta Vasaskolan. Studentexamen gavs från 1864 till 1968 och realexamen från 1907 till 1966.

Skolbyggnader Läroverket har under sin långa historia varit inrymd i en lång rad lokaler i staden. Från starten till 1569 låg skolan antingen vid kyrkan eller vid Smäckbron som var en bro till Alderholmen och som låg där Grand Hotel finns idag. 1569 brann Gävle ned och samma öde drabbade Vasaskolan. Den nya skolan byggdes öster om kyrkan där skolan inrymdes i en liten träbyggnad, närmast en stuga fram till 1669. Då Stockholms gymnasium flyttades till Gävle behövdes större lokaler som byggdes på samma plats och kunde 1671 invigas av ärkebiskop Stigzelius med en klangdikt av poeten och den f.d. eleven Lars Wennaesius. Byggnaden fick snart både glasfönster, kaminer i varje rum och ett torn med en klocka. Med tiden blev träbyggnaden mycket sliten och då riksdagen hölls i Gävle 1792 sammanträdde prästeståndet i gymnasiesalen och bondeståndet i Trivialskolans sal. Skolan var då ”ett uselt och förfallet trähus, fullt av drag och olidligt kallt”. Byggnaden finns fortfarande kvar då den såldes till en bonde i Hemlingby.

1816 flyttade skolan till en ny byggnad vid Gavleåns norra strand. Den ansågs väl anpassad för undervisningsbruk och förbättrades ständigt fram till 1869 då den stora stadsbranden slukade gymnasiebyggnaden.

Några år efter branden kunde man 1873 ta i bruk en byggnad på den plats skolan ligger idag vid Norra Kungsgatan. Den hade ritats av Mårten Albert Spiering. 1912–1914 byggdes skolan om enligt stadsarkitekt Erik Alfred Hedins ritningar, den breddades och fick ytterligare två våningar. Vid invigningen 1914 kom ärkebiskop Nathan Söderblom med förslaget att skolan borde heta Vasaskolan efter sin grundare.

1948 fick skolan en idrottslokal vid Norra skolan, ett tidstypiskt funkishus. Under utbildningsexplosionen under 1950- och 1960-talet behövde skolan nya lokaler en del av dem finns i nedanstående förteckning.

Byggnadskronologi i urval: –1569 Byggnad vid kyrkan eller Smäckbron 1569–1669 Trivialskola vid kyrkan 1671–1816 Gymnasiet och Trivialskolan i gemensam byggnad vid kyrkan 1816–1869 Gemensamma lokaler vid Gavleån 1869–1873 Provisoriska lokaler på söder, vid Navigationsskolan 1873–1912 Läroverksbyggnad vid Norra Kungsgatan 1912–1914 Provisoriska lokaler, bl.a. i nuvarande Borgarskolan 1914– Utvidgad byggnad med 1873 års läroverk som grund

Personal Inspektorer 1865–1876: Adolf Magnus Rydberg

Rektorer

1695–1725: Johannes Unonius 1725–1749: Petrus Johannis Gris 1749–1752: Matthias Olai Smaraeus 1752–1785: Eric Stenfelt 1786–1805: Petrus Boling 1806–1810: Johan Stenfelt 1810–1814: Carl Eric Nibelius 1814–1815: Lars Jäderlund 1816–1826: Lars Ulrik Utterström 1826–1833: Gustaf Winberg 1833–1837: Johan Gustaf Höjer 1838: Fredrik Otto Söderlund 1839–1850: Jonas Selggren 1850–1853: Carl Adolph Forssell 1853–1866: Jonas Selggren 1866–1884: Gustaf Klintberg 1885–1894: Rudolf Röding 1894–1906: August Nilson 1906: Elof Lindström 1907–1929: Josef Falk 1929–1934: Sven Norrbom 1934–1954: Emil Hammarström

Lektorer

1846–1872: Elias August Carlstén, filosofi 1847–1876: Carl Fredrik Wiberg, historia 1853–1866: Gustaf Klintberg, latin och litteratur 1853–1872: Thure Gustaf Sahlin, teologie 1859–1876: Christofer Isak Bernhard Berndtson, levande språk 1862–1876: Karl Peter Nordlund, matematik 1863–1876: Gustaf Gilljam, latin och grekiska 1864–1866: Hjalmar Fredrik August Säve, grekiska och latin 1867–1876: Sven Leonhard Törnquist, naturhistoria och kemi 1868–1872: Magnus Dalsjö, grekiska och latin 1874–1876: Wilhelm Knös, grekiska och latin 1874–1876: Paul Peter Waldenström, teologie 1874–1876: Hjalmar Kempff, svenska, engelska och tyska

Adjunkter

1844–1876: Robert Julius Ström 1846–1869: Gustaf Ström 1850–1872: Johan Tycho Ekström 1857–1876: Per August Svedlund 1857–1870: Olof Hjalmar Humble 1860–1876: Robert Vilhelm Hartman 1862–1876: Carl August Engström 1865–1876: Bror Ansgarius Björkman 1867–1876: Carl Hugo Norman 1868–1870: Claes Adolf Bernhard Molin 1869–1876: Carl Östergren 1870–1872: Julius Centerwall 1872–1876: Ernst Magnus Albert Walstedt 1873–1876: Erik Herman Enlund

Musiklärare 1783–1804: Carl Henrik de Brenner 1807–1813: Carl Johan Moberger 1814–1821: Johan Erik Nordblom 1859–1883: Anders Andersson 1912–1931: Ruben Liljefors 1931–1952: Gottfrid Berg 1952–1960: Mabel E. Schelin

Teckningslärare 1860–1870: Nils Ludvig Söderholm 1870–1876: Laura Maria Schmiedte

Gymnastiklärare 1860–1866: Oscar von Wolcker 1867–1876: Henrik Erland Ling

Alumner från Vasaskolan Abraham Angermannus 1558, ärkebiskop Johan Bure 1585, fornforskare, riksarkivarie, poet Hans Rizanesanders cirka 1590, matematiker, läroboksförfattare Jonas Hambraeus 1608, professor i orientaliska språk i Paris Abraham Bäck 1730, läkare, sjukvårdsreformator Johan Liljencrantz 1748, finansminister Erik Acharius 1773, Linnés siste lärjunge Olof af Wannquist 1780, polismästare, underståthållare Immanuel Nobel d.y. 1811, uppfinnare Jonas Offrell 1825, uppfinnare Göran Fredrik Göransson 1833, Sandviks grundare Christian Lundeberg 1858, statsminister Hans Forssell 1859, finansminister, akademiledamot Leonard Magnus Wærn 1864, filosof och skolman Victor Emanuel Lennstrand 1881, fritänkare Eliel Löfgren 1891, advokat, justitieminister, utrikesminister, partiledare Elisabet Petersson 1897, zoolog Paul Petter Waldenström 1904, lärare Gerda Boëthius 1910, konsthistoriker Bengt Westerlund 1939, astronomiprofessor Dagmar Lange 1940, lärare Ove Rainer 1944, justitieministerrra idrottshuset Inga-Britt Ahlenius 1958, generaldirektör Stephan Rössner 1961, professor Göran Sommardal 1966, författare, sinolog Gunnar Lund 1966, diplomat, ambassadör, minister Ove Joanson 1966, journalist, chef för SR Michael Johansson 1967, Tom & Mick & Maniacs Leif Walter 1968, Mora träsk

Referenser Lenner, Arne och Wikén, Erik. Gävle Gymnasiums matrikel 1669–1850. Gävle 1969 Lunden, G.E. Bidrag till Gävle skolors historia. Del 1. Läroverkets historia. Falun 1930 Uddholm, Alf. Gevalienses. Gävles Vasaskola och dess elever i fem sekler och sexton släktled. 1988 Rektorer på Vasa Akademi Lärare på Vasa Akademi

Noter

Kategori:läroverk och realskolor i Sverige Kategori:Gävles historia