Resteröds kyrka är en kyrkobyggnad sedan 2011 i Ljungskile församling (tidigare Resteröds församling) i Göteborgs stift. Den ligger i Resteröd i Uddevalla kommun, strax ovanför det vattendrag som sannolikt har givit socknen och kyrkan dess namn.

Kyrkobyggnaden Kyrkan är en långhuskyrka, vars äldsta del utgörs av det rektangulära långhuset, som är byggt under 1100-talet. Byggnaden är murad av gråsten i kalkbruk och saknar torn. Långhuset och det österorienterade koret skiljs åt av en triumfbåge, ett drag som är typiskt för romansk kyrkoarkitektur.

Kyrkan omnämns första gången i skrift år 1388 i Röde bog. Vid en inventering år 1830 anges kyrkans yttre mått till 28 alnar i längd och 14 alnar i bredd (16.7m x 8.3m). Prosten Åhlbottn uppgav då, med hänvisning till en äldre dansk räkenskapsbok, att kyrkan skulle vara byggd år 1520, men denna uppgift är felaktig med hänsyn till de källor som styrker att kyrkan tillkommit betydligt tidigare. Det råder ingen tvekan om att den nuvarande kyrkobyggnaden i huvudsak är densamma som funnits på platsen sedan medeltiden, även om ombyggnader och tillägg skett.

Under 1700-talet tillkom kyrkans strävpelare. Kyrkans ursprungliga ingång låg på den södra långsidan, men murades igen år 1869 och ersattes då av en västlig ingång. År 1920 uppfördes sakristia och vapenhus efter ritningar av arkitekten Anders Roland.

Takmålningar Kyrkan har ett platt innertak. I långhuset finns takmålningar som stilmässigt kan dateras till början av 1700-talet, även om exakta uppgifter saknar på grund av luckor i kyrkans räkenskaper för perioden 1702–1720. Målningarna kan inte knytas till någon känd målare. Under mitten av 1800-talet övermålades de med vit färg, men togs fram igen år 1929 av konservator Carl Otto Svensson.

Vid friläggningen konstaterades det att korets tak saknade äldre målningar. Svensson utförde därför nya målningar där i samma stil som långhusets. Takmålningarna konserverades år 1958 av Thorbjörn Engblad.

I långhusets tak avbildas bland annat en ängel med ett språkband med texten Herren ser till hjärtat. Därutöver förekommer två änglar svävande bland moln, hållande ett språkband med texten Helig, helig, helig är Herren Sebaoth! Hela iorden är full av Hans Äro. Korets takmålningar föreställer Gud sittande på en glob, omgiven av moln, änglar och änglahuvuden, målad 1920. I denna målning finns texten Ära ware Fadren och Sonen och den Helige Ande. Ett annat språkband läser HERren ser till hiertat I sam: 16.

Renoveringar Kyrkans tak var ursprungligen spåntäckt. År 1730 inköptes spån till taket, det skall ha kostat 45 daler, och arbetet utfördes under 24 dagsverken. Samma år ska även två nya fönsterhål gjorts. År 1733 har det tillkommit två nya kyrkportar, dock oklart om det är till kyrkdörrarna eller ingången genom kyrkogårdsmuren. År 1748 beslutas det att det skall ske en större reparation av byggnaden, troligtvis fick kyrkan ett helt nytt tak. Enligt fräkne härads dombok har det detta år genom häradsrätten och länets respektive befallningshavare ansökt av Alexander Simmingschiöld, Jöns Olsson, Lars Olsson, Halfvård Mårtensson, Olof Olsson, Hälge Mårtensson och Hans Hälgesson om att få hugga och skaffa följande material: +1 tolft 4 st

2tolfter

1 tolft

1 tolft

1 tolft

1 tolf14 alnars 16 alnars

16 alnars

12 alnars

12 alnars

10 alnars

1 1/2 tumsbjälkar till murband bjälkar till murband

timmer till resningsverk

timmer till koret

timmer till åsen

timmer till bindningsvirke

plank till vindskede och kammar300 stträläkten Det begärda blev beviljat.

Det dröjde dock ända till år 1751, för då inköptes st tegelpannor för 105 daler och kyrkan fick då sitt första tegeltak.

År 1826 skulle kyrkan återigen repareras. 500 nya takpannor skulle läggas upp, nya bräder skulle spikas. Vapenhuset rödfärgades och försågs med bänkar. Nya fönster sattes även in. Nytt golv lades och nya stolar tillverkades. Predikstolen flyttades från södra till norra sidan och målades vit. Kyrkans stolar, läktare och läktarstolar vitmålades. Vid hållen entreprenadauktion på arbetet inropades detta av Anders Mårtensson för 499 riksdaler.

År 1863 beslutades det att spika takpannorna som rasat in. Då planterade man även prydnadsträd runt kyrkogården. Varje hemman skulle släppa 2 st 3-4 alnar långa telningar (rotskott) av alm eller lind, som trädgårdsmästare planterade.

Vid renoveringar i början av 1900-talet fann man ett antal gravar under kyrkobyggnaden. Under altaret fanns en större grav av sten, i denna fanns rester av kistor och ben. Vid predikstolen låg en större stenhäll, möjligtvis för att täcka en grav. Under kyrkogolvet fanns sju väl bibehållna kistor av furu. På kistornas gavlar fanns plåtar med den dödes namn, födelse- och dödsår. På en av kistorna stod det "Torsten Greifve", på en annan stod det "Krigskommissarie Carl Fredrik Greifve" (1713–1795). Skeletten var bevarade men kropparna i stort sett förmultnade. Det är medlemmar av släkten Greifve som här haft sin begravningsplats, och de äldsta kända från släkten Greifve skall ha bott i Resteröd. Troligt är släkten Simmingschiöld, såväl som några andra släkter haft sin begravningsplats under kyrkans golv.

På en av kyrkstolarna finns texten Kristin Nels Daaters Stol i Backe (Kerstin Nilsdotters stol i Backe).

Inventarier

År 1862 skall det funnits 200 sittplatser i kyrkan.

Altartavlan består av två målningar, till vänster Moses med lagtavlorna och till höger Kristus, omgiven av en gloria. Över vänstra målningen finns texten :

5 Mos. 6:6, Et erunt Verba ista quae ego praecipio tibi hodie, in corde hic Eaq acute ingeres filiis tuis

och under den samma:

Ac loqveris de eisqvum Sedes domitae et qvum ambulas per Viam, qvum cubas et qvum surgis Demq inscribis ea postibus Domus tua.

Över målninger till höger står det:

Matt. 11:28, Venite ad me omnes qui fatigari etis et onerati et ego faciam ut requiescatis

och undertill denna:

Attollite Jugum meum in vos, et discite a me qvod lenis sum et summissus Corde et invenietis requiem Animabus vestris.

På fotlisten under målningarna står texten:

Templi Ristaröd Ornamentum Tabellam hanc sacrae aedis conficiendam pieturisq ornandam propries Sumtibus Curarunt viri humanissum et prudentissum Christiernus Biornonis de Anfasteröd et gener eus Torchillus Christierni de Risteness A:o 1681. Severinus Christierni Vandaleuus pinxit.

Med viss rättning i texten betyder det "Till Guds ära och Resteröds kyrkas prydnad ha två ädla och välförståndiga män, Christen Björnsson från Anfasteröd och hans måg Torkel Christensson från Restenäs på egen bekostnad låtit utförta och med målningar pryda denna altartavla år 1681. Sören Christensson Vandelin har målat den."

Enligt Bexell (Sven Peter Bexell?) ska predikstolen vara gjord år 1576. Under predikstolen ska det ha funnits en soffa med äldre målningar, redan år 1669 nämns en gammal brustol, år 1740 har ny brudstol blivit anskaffad för 1 daler och 16 öre.

Dopfunten av täljsten utfördes 1920 som en kopia av den ursprungliga dopfunten från 1100-talet. Den senare hade sålts till Göteborgs stadsmuseum. Den är i två delar och 67 cm hög. Cuppan är fyrkantig och nedåt något skrånande. På sidorna finns ornament i form av flätor, rutor och kryss samt därutöver figurfält med två drakar och slingor. Foten är fyrkantig, odekorerad och enkelt utformad. Uttömningshål i ena sidan av cuppans botten. Den anses vara tillverkad av dopfuntmästarna Sven stenhuggare och Torbjörn.

Kyrkans bibel ska vara tryckt år 1843.

Kyrkans första orgel skaffades år 1869, men den nuvarande skaffades 1963 av Magnussons orgelbyggeri i Göteborg och ersatte den tidigare från 1921.

Kyrkans klockstapel är byggd 1738 och 1769. I stapeln hänger en klocka med inskriften Anno 1663 Niclas Wilse me fecit in Lybeck ("År 1663 gjorde Niclas Wilse mig i Lübeck.").

Galleri

Referenser

Externa länkar

Ljungskile församling

Kategori:Kyrkobyggnader i Göteborgs stift Kategori:Kyrkobyggnader i Uddevalla kommun