miniatyr|Skrivmaskinen som användes i filmen, där Jack Torrance skriver "All work and no play makes Jack a dull boy". The Shining är en brittisk-amerikansk psykologisk skräckfilm från 1980 i regi av Stanley Kubrick, baserad på romanen Varsel från 1977 av Stephen King, fast det förekommer stora skillnader mellan boken och filmen. Filmen hade biopremiär i USA den 23 maj 1980. I huvudrollerna ses Jack Nicholson, Danny Lloyd, Shelley Duvall och Scatman Crothers. Nicholson spelar Jack Torrance, en författare och nykter alkoholist som tar sig an en ny anställning som vaktmästare på det för säsongen nedstängda Overlook Hotel. Lloyd spelar hans lille son Danny, som har psykiska förmågor ("varsel"), som han lär sig om av köksmästaren Dick Hallorann (Crothers). Dannys låtsasvän Tony varnar honom för att hotellet hemsöks, innan en vinterstorm lämnar familjen insnöad i Klippiga bergen i Colorado. Jacks förstånd försämras under påverkan av hotellet och dess invånare, och Danny och hans mor Wendy (Duvall) står inför dödlig fara.
Produktionen ägde rum nästan uteslutande på EMI Elstree Studios, med scenbyggen baserade på verkliga platser. Kubrick arbetade ofta med ett litet filmteam, vilket gjorde det möjligt för honom att göra många tagningar, ibland till skådespelarnas och personalens utmattning. Det nya Steadicam-fästet användes för att spela in flera scener, vilket gav filmen en innovativ och uppslukande känsla. Det har spekulerats mycket om betydelser och handlingar i filmen på grund av inkonsekvenser, tvetydigheter, symbolik och skillnader från boken.
Filmen hade premiär i USA den 23 maj 1980 och i Storbritannien den 2 oktober av Warner Bros. Det fanns flera versioner för biobruk, som var och en klipptes kortare än föregående klippning; cirka 27 minuter klipptes totalt. Reaktionerna på filmen vid tidpunkten för dess utgivning var blandade; Stephen King kritiserade filmen på grund av dess avvikelser från romanen. Filmen fick två kontroversiella nomineringar vid de första Razzies 1981 – sämsta regissör och sämsta skådespelerska – varav den senare upphävdes 2022 på grund av Kubricks behandling av Duvall vid inspelningen. Kritiken mot filmen har sedan dess blivit positiv.
År 2012 rankades The Shining som den 75:e bästa filmen genom tiderna i Sight & Sound-regissörernas omröstning. År 2018 valdes filmen ut för bevarande i United States National Film Registry av Library of Congress som "kulturellt, historiskt eller estetiskt betydelsefull". År 2013 publicerade King en uppföljarroman till originalboken (Doctor Sleep) och 2019, trettionio år efter originalfilmen, släpptes en uppföljare, Doctor Sleep.
Handling Jack Torrance (Jack Nicholson), en nykter alkoholist och en misslyckad författare, tar jobb som vaktmästare på ett avlägset hotell i Klippiga bergen över vintermånaderna medan hotellet hålls stängt. Han hoppas att avskildheten som hotellet erbjuder, då det årligen snöas in, skall ge honom den ro han behöver för att kunna skriva sin projekterade bok. Med till hotellet tar han sin fru Wendy (Shelley Duvall) och sin sexårige son Danny (Danny Lloyd).
Hotellet besitter onda krafter, vilket Danny uppfattar redan innan de anlänt till platsen. Danny har nämligen en förmåga att se in i framtiden (vilken kallas shining enligt hotellets köksmästare Dick Halloran (Scatman Crothers), som också besitter Dannys förmåga). Dannys syner förmedlas genom hans påhittade vän "Tony". Danny beskriver Tony som "den lille pojken som bor i min mun" för Halloran vid en förtrolig konversation mellan de två. Väl insnöade och bofasta på hotellet plågas Danny av syner av de mord som skedde år 1970 där den dåvarande vintervaktmästaren Delbert Grady (Philip Stone) mördade sin fru och två döttrar. Av hänsyn till sin far säger dock Danny inget om dessa syner till sin familj.
Så småningom går Jacks frustration, skrivkramp och bitterhet mot sin familj över i rent vansinne, och butlern på hotellet, spöket av Delbert, sätter allt galnare planer i huvudet på Jack. När Wendy uttrycker sin önskan om att lämna hotellet uppmanas Jack att "tillrättavisa" sin familj av Delbert. Danny, som förutsett att ondskan slutligen skulle vinna över hans far, kontaktar Halloran genom sin förmåga.
Halloran inser snabbt att något är fel och flyger tillbaka till Colorado där hotellet ligger. Samtidigt råkar Wendy se vad Jack har skrivit på sin skrivmaskin. Allt som står sida efter sida är "Bara arbete och ingen lek gör Jack till en tråkig pojke". Jack ser detta och frågar vad hon tycker om hans bok. Jack blir sedan hotfull men säger att han inte ska skada henne, han ska bara slå sönder skallen på henne. Hon lyckas slå honom medvetslös med ett basebollträ och drar honom till kökets stora skafferi där hon låser in honom. Wendy försöker fly men upptäcker att Jack har förstört såväl hjälpradion som deras snövessla. Jack pratar genom skafferidörren med Delbert som låser upp dörren utifrån och befriar honom.
När "Tony" samtidigt tar över Dannys kroppskontroll både skriker han "Redrum" och skriver detta med läppstift på badrumsdörren. Wendy får se detta i spegeln och inser att han skrivit "Murder" (Mord). Jack börjar hacka sig igenom dörren med en brandyxa in till familjens vardagsrum. Wendy och Danny låser in sig i badrummet och Wendy knuffar ut Danny genom badrumsfönstret men kan inte komma ut själv. Jack börjar hacka sönder badrumsdörren och skapar ett hål där han sticker in huvudet och skriker "Here's Johnny!" men ryggar tillbaka då Wendy hugger honom i handen med en kniv. Jack hör plötsligt ljudet av en snövessla och lämnar rummet för att undersöka saken. Det är Halloran som kommer. Jack hugger ihjäl Halloran i lobbyn och börjar jaga Danny i hotellets häcklabyrint. Wendy letar efter Danny men stöter istället på ett antal spöken och stora mängder blod som bland annat forsar ut från en av hotellets hissar. Under tiden lurar Danny Jack i labyrinten genom att gå baklänges i sina egna fotspår i snön. Danny springer tillbaka till sin mamma och därefter flyr de tillsammans i Hallorans snövessla medan Jack fryser ihjäl i labyrinten.
Filmen avslutas med en inzoomning på ett fotografi från 1921, året då hotellet öppnade, där Jack är med som vaktmästare. Han har alltså alltid varit hotellets vaktmästare, trots att han inte själv uppfattar det så.
Rollista (i urval)
I den europeiska versionen togs alla scener som involverade Jackson och Burton bort men eftertexterna förblev oförändrade. Dennen är med i filmen i alla versioner, om än i begränsad utsträckning (och utan dialog) i den europeiska klippningen.
Skådespelarna som spelade de mördade Grady-döttrarna, Lisa och Louise Burns, är enäggstvillingar; Karaktärerna i bok- och filmmanuset är dock bara systrar, inte tvillingar. I filmens dialog säger Ullman att han tror att de var "ungefär åtta och tio år gamla". Ändå kallas de ofta i diskussioner om filmen som "Grady-tvillingarna".
Likheten i iscensättningen av Grady-flickorna och "Twins"-fotografiet av Diane Arbus har noterats av Arbus biograf, Patricia Bosworth, Kubrick-assistenten som rollsatte och coachade dem, Leon Vitali, och av många Kubrick-kritiker. och andra. Även om Kubrick både träffade Arbus personligen och studerade fotografi av henne under sin tid som fotograf för tidningen Look, säger Kubricks änka att han inte medvetet modellerade Grady-flickorna på Arbus fotografi, trots stor uppmärksamhet på likheten.
Produktion thumb|Saint Mary Lake med Wild Goose Island visas under öppningsscenen till The Shining. Bakgrund Innan Kubrick gjorde The Shining regisserade han filmen Barry Lyndon (1975), en mycket visuell tidsfilm om en irländare som försöker ta sig in i den brittiska aristokratin. Trots sina tekniska prestationer var filmen inte en kassasuccé i USA och hånades av kritiker för att vara för lång och för långsam. Besviken över Barry Lyndons brist på framgång insåg Kubrick att han behövde göra en film som skulle vara kommersiellt gångbar såväl som konstnärligt tillfredsställande. Stephen King fick veta att Kubrick fick sin personal att ge honom travar med skräckböcker alltmedan han bosatte sig på sitt kontor för att läsa dem alla: "Kubricks sekreterare hörde ljudet av varje bok som träffade väggen när regissören kastade den i en refuseringshög efter att ha läst de första sidorna. Slutligen en dag märkte sekreteraren att det hade gått ett tag sedan hon hade hört dunsen från en annan författares arbete slå i väggen. Hon gick in för att kolla till sin chef och fann Kubrick djupt uppslukad av att läsa en kopia av manuskriptet till The Shining".
På tal om filmens tema konstaterade Kubrick att "det är något inneboende fel med den mänskliga personligheten. Det finns en ond sida av den. En av de saker som skräckhistorier kan göra är att visa oss arketyperna för det omedvetna; vi kan se den mörka sidan utan att behöva konfrontera den direkt".
Rollsättning thumb|left|upright=.5|Tidningsannons för rollen som Danny Torrance. Nicholson var Kubricks förstahandsval för rollen som Jack Torrance; andra skådespelare som övervägdes var Robert De Niro (som sa att filmen gav honom mardrömmar i en månad), Robin Williams och Harrison Ford, som alla möttes av Stephen Kings ogillande. Stephen King, å sin sida, avvisade Nicholson eftersom han trodde att eftersom han hade spelat i Gökboet, skulle tittaren tendera att betrakta honom som en instabil individ från början. Av denna anledning föredrog King Jon Voight, Michael Moriarty eller Martin Sheen för rollen, som mer troget skulle representera profilen för den vanliga individen som gradvis drivs till galenskap. I vilket fall som helst fick författaren från början veta att skådespelaren för huvudrollen "inte var förhandlingsbar".
Även om Jack Nicholson ursprungligen föreslog att Jessica Lange skulle passa bättre för Stephen Kings Wendy, visste Shelley Duvall tidigt att hon var den som fick rollen (Nicholson skulle arbeta med Lange i hans nästa film, Postmannen ringer alltid två gånger). Wendys karaktär i filmen skiljer sig särskilt från romanen, där hon verkar mer kapabel och mindre sårbar. Under hela inspelningen pressade Kubrick Duvall hårt. Det sägs att scenen där hon, beväpnad med basebollträet, går bakåt uppför trappan före sin mans attack (en av de mest omtagna scenerna i hela filmhistorien), inte representerade en livrädd kvinna; Shelley var bokstavligen "livrädd". Enligt "Guinness rekordbok" krävde Kubrick att scenen skulle tas om 127 gånger.
Regissörens förstaval att spela Torrances son var Cary Guffey (Närkontakt av tredje graden), men den unga skådespelarens föräldrar hindrade honom och hävdade att filmen var för hemsk för ett barn. I sitt sökande efter rätt skådespelare för att spela Danny skickade Kubrick ett man-och-fru-team, Leon (som porträtterade Lord Bullingdon i Barry Lyndon) och Kersti Vitali, till Chicago, Denver och Cincinnati för att skapa en intervjupool med 5 000 pojkar under en sexmånadersperiod. Dessa städer valdes eftersom Kubrick letade efter en pojke med en accent som föll mellan Jack Nicholsons och Shelley Duvalls talmönster, med Nicholson från New Jersey och Duvall från Texas.LoBrutto, s. 420 Under inspelningen skyddades den unga skådespelaren på ett speciellt sätt av Kubrick; pojken trodde hela tiden att han spelade in ett drama, inte en skräckfilm. Efter sin roll i filmen Will: G. Gordon Liddy från 1982 övergav Danny Lloyd sin skådespelarkarriär.
Filmning Huvudfotograferingen började i maj 1978 och avslutades i juli 1979, den ägde rum huvudsakligen i Elstree Studios, i södra England.
Interiörscener thumb|Ahwahnee Hotel inspirerade utseendet på lobbyn och loungen på Overlook Hotel som skapades på Elstree Studios.