Händelser Januari 7 januari – En konferens inleds i Karlstad mellan Sveriges, Norges och Danmarks försvars- stats- och utrikesministrar om det försvarspolitiska samarbetet. 22–24 januari – Ett skandinaviskt toppmöte angående gemensamt försvar hålls i Köpenhamn. 30 januari – Förhandlingarna om ett nordiskt försvarsförbund mellan Danmark, Norge och Sverige strandar vid ett möte i Oslo. Sverige vill inte ge upp neutraliteten och Danmark och Norge vill gå med i NATO.
Mars 23 mars – Sverige får en ny tryckfrihetsförordning.
April 1 april – Södra delen av ön Irland lämnar Brittiska samväldet och bildar Republiken Irland, medan Nordirland fortfarande tillhör Storbritannien. 4 april – Västförsvarspakten North Atlantic Treaty Organization (Nato) bildas i Washington, D.C. av USA, Kanada och 10 västeuropeiska stater.
Maj 5 maj – Europarådet bildas. 12 maj – Sovjetunionen häver Berlinblockaden, som har pågått sedan 1948. 14 maj – Den svenska riksdagen godkänner Sveriges anslutning till Unesco. 23 maj – De tre västliga ockupationszonerna i Tyskland slåss samman till Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) med Bonn som huvudstad.
Juni 1 juni - Storbritannien erkänner Cyrenaica.
Juli 19 juli – Laos blir en till Frankrike associerad stat (i praktiken ett protektorat).
Augusti 29 augusti – Sovjetunionen testar sin första atombomb.
Oktober 1 oktober – Folkrepubliken Kina utropas av Mao Zedong. 7 oktober – En andra tysk stat skapas då den sovjetiska ockupationszonen omvandlas till Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische Republik, DDR), i dagligt tal känd som Östtyskland, med Östberlin som huvudstad. 6 till 19 oktober – Amiralernas revolt i USA då flera höga sjöbefäl öppet kritiserade Harry S. Trumans försvarspolitik under kongressförhör.
December 8 december – Chiang Kai-sheks nationalistkinesiska regering flyr undan kommunisterna till Formosa och utropar ön som Republiken Kina (Taiwan). 13 december - Sidney Holland efterträder Peter Fraser som Nya Zeelands premiärminister. 27 december – Drottning Juliana av Nederländerna undertecknar en lag som gör Indonesien självständigt.
Val och folkomröstningar 14 augusti – Det första förbundsdagsvalet i Västtyskland. 10 oktober – Stortingsval i Norge. 23–24 oktober – Alltingsval på Island.
Organisationshändelser 20 juni – Gunnar Hedlund väljs till ny ordförande för det svenska politiska partiet "Bondeförbundet" (numera Centerpartiet) 30 juni – Nordkoreas och Sydkoreas arbetarparti går samman och bildar Koreas arbetarparti.
Födda 20 januari – Göran Persson, svensk politiker, Sveriges statsminister 1996–2006. 24 april – Kalkot Mataskelekele, vanuatisk politiker, Vanuatus president 2004–2009. 23 maj – Alan García Pérez, Perus president 1985–1990 och 2006–2011. 18 juni – Lech Kaczyński, polsk politiker, Polens president 2005–2010. 9 juli – Raoul Cédras, Haitis statschef 1991–1994. 15 juli – Carl Bildt, svensk politiker, Sveriges statsminister 1991–1994. 12 augusti – Fernando Collor de Mello, brasiliansk politiker, Brasiliens president 1990–1992. 9 september – Susilo Bambang Yudhoyono, indonesisk politiker, Indonesiens president 2004–2014.
Avlidna 6 januari – Ivar Lykke, Norges statsminister 1926–1928.
Referenser
Externa länkar