Bahamas

Bahamas, formellt Samväldet Bahamas, är en stat bestående av en kedja av ett stort antal öar i Västindien utspridda mellan Florida och Kuba, varav 30 är bebodda. Landet täcker en landyta på cirka 10 000 kvadratkilometer, och befolkningen uppgår till cirka 350 000 invånare år 2021. Bahamas ekonomi är till stor del beroende av turism, bland annat från det närliggande USA. Ögruppen är uppbyggd av sedimentära bergarter, och området har stora korallrev.

Etymologi Namnet Bahamas härrör troligen från språket taíno och uttrycket ba ha ma ("stort övre medelland"), vilket var ursprungsfolkets benämning på regionen. Möjligen kan namnet också härstamma från spanskans baja mar ("grunt vatten/hav" eller "lågvatten"), vilket skulle avspegla områdets grunda vatten. Ytterligare ett förslag är att Bahamas skulle härröra från Guanahani, ett namn med oklar betydelse.

Historia Européernas ankomst miniatyr|Målning över Columbus ankomst till Amerika, på Guanahani.

Bahamas var före européernas ankomst till öarna befolkade av taínos. Ursprungsbefolkningen hade kommit till öarna från Hispaniola på 800-talet. Den första ön som Christofer Columbus anträffade när han kom till Västindien 1492 var en av Bahamas öar. Man har tidigare antagit att det har rört sig om ön San Salvador, men numera pekas även Samana Cay ut som möjligt alternativ. Även om Columbus deklarerade att öarna var spanskt territorium, gjordes inga större försök att kolonisera dem inledningsvis. Istället förslavade man den inhemska befolkningen och flyttade mellan 1492 och 1508 cirka 40 000 människor till gruvor på Hispaniola. Öarna kom att bli avfolkade i mer än ett århundrade.

Brittisk kolonisering Det brittiska intresset för ögruppen började redan 1629. De första engelska bosättarna anlände till ögruppen 1648. Religiösa motsättningar bland engelska kolonialister på Bermuda som fick en grupp män att söka en religiös fristad på Bahamas. De etablerade den första permanenta europeiska bosättningen i Bahamas, på en ö de kallade "Eleuthera" efter det grekiska ordet för "frihet". Huvudnäringar på öarna kom att bli sjöröveri, smuggling och slavhandel, då marken inte lämpade sig för plantageodling. Bland annat Svartskägg använde Bahamas som utgångspunkt under en period. För att bekämpa sjöröveriet uppnådde öarna status som brittisk kronkoloni år 1717. Mellan åren 1775 och 1783 ankom många lojalister och deras slavar till öarna, efter att ha flytt under det nordamerikanska frihetskriget.

Självständighet och modern tid År 1964 fick Bahamas inre självstyre. Fullständig självständighet uppnåddes den 10 juli 1973, då man också fick medlemskap i Samväldet. Efter självständigheten har landets historia präglats av att bygga upp en stark ekonomi samt ett fungerande politiskt system. Progressive Liberal Party (PLP) styrde landet från 1967 till 1992 med Lynden O. Pindling som premiärminister. Under perioden fick landet en ekonomisk tillväxt, även om perioden också kännetecknas av korruption och narkotikasmuggling. Bahamas har länge anklagats för att låta penningtvätt äga rum i landets banker. Fortsatt är kriminaliteten ett stort problem, jämte illegal invandring.

Free National Movement (FNM) tog över regeringsmakten 1992 till och med 2002. Efter det har regeringsmakten i Bahamas växlat mellan partierna, PLP 2002–2007 samt 2012–2017 och FNM 2007–2012 samt sedan 2017.

Geografi miniatyr|Karta över Bahamas. miniatyr|Privatägda Blue Lagoon Island, strax utanför Nassau.

Bahamas utgörs av ett brett band om cirka 700 korallöar, som ligger utspridda under 800 kilometer mellan Florida och Haiti. Den totala landarealen är 10 010 kvadratkilometer. De tre största öarna till ytan är Andros (5 960 km²), Great Abaco (1 680 km²) och Grand Bahama (1 370 km²). Huvudstaden Nassau är belägen på ön New Providence. På Grand Bahama ligger landets andra största stad, Freeport. Ett 20-tal av de större öarna är bebodda. Bortsett från de cirka 700 öarna omfattar även öriket cirka 2 400 mindre rev och skär.

Majoriteten av öarna sträcker sig enbart ett fåtal meter över vattenytan, där den största ön, Andros, har sin högsta punkt 22 m ö.h. Den högsta punkten, Mount Alvernia, ligger 63 m ö.h. på Cat Island. Flera av öarna har längs den nordöstra sidan rader av sandkullar. Dessa har skapats av passadvindarna samt vågtransport och är särskilt omfattande på Long Island och Eleuthera.

I sydöst utgör Turks- och Caicosöarna en naturlig fortsättning av Bahamas, men tillhör inte statsbildningen.

Klimat På öarna råder ett subtropiskt klimat. Under vintern ligger medeltemperaturen på 21 °C och under sommaren 27 °C. Det är sällsynt att temperaturen faller under 16 °C eller stiger över 32 °C. I genomsnitt uppgår nederbörden till 1 400 mm per år, men tack vare en hög avdunstning i delar av landet medför det ändå en relativt torr miljö. Ögruppen får en svalkande effekt av ihållande vindar. Tropiska orkaner orsakar ofta stor förödelse på öarna under orkansäsongen från juni till november.

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Nassau:

+Genomsnittlig havstemperatur i NassauJanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec23,3 °C23,2 °C23,8 °C25,3 °C26,7 °C28,2 °C29,4 °C30,1 °C29,6 °C28,4 °C26,3 °C24,7 °C

Växt- och djurliv På den större nordvästliga öarna breder vidsträckta skogar av karibisk tall ut sig. Vegetationen består annars huvudsakligen av buskar och låga träd. Ej giftiga grodor, ödlor och ormar dominerar djurlivet i Bahamas. I grottor längs de mer klippiga kusterna lever fladdermöss, och bland större däggdjur finns en art agutier samt en art av tvättbjörnar. Alla ovan nämnda djurarter har minskat i antal. Öarnas nationalfågel är flamingon. Flera djurarter, främst får, hästar och annan boskap, har introducerats till öarna från Europa. Havet runt omkring är rikt på fisk och andra ätliga havsdjur, såsom trumpetsnäckor och languster.

Naturskydd Landet har tolv stycken nationalparker. De är främst avsedda att skydda nationalfågeln samt för att bevara marina miljöer, såsom korallrev.

Styre och politik Författning och styre Landet är en självständig medlem av Samväldet. Statsöverhuvud är den brittiska monarken som företräds av en bahamansk generalguvernör, som utses på förslag av premiärministern. Bahamas parlament består av en senat och ett representanthus. Senatens 16 ledamöter väljs av generalguvernören i samråd med premiärministern och oppositionsledaren, medan representanthusets 39 ledamöter väljs i allmänna val. Mandatperioderna är maximalt fem år. Rösträtt erhålls vid 18 års ålder.

Administrativ indelning miniatyr|Bahamas distrikt.

Landet delas in i 32 stycken distrikt, där alla har ett eget lokalt styre förutom New Providence som styrs direkt av centralregeringen.

Acklins Berry Islands Bimini Black Point Cat Island Central Abaco District Central Andros District Central Eleuthera District City of Freeport District Crooked Island East Grand Bahama District Exuma Grand Cay Harbour Island Hope Town Inagua Long Island Mangrove Cay Mayaguana Moore's Island New Providence North Abaco District North Andros North Eleuthera District Ragged Island Rum Cay San Salvador South Abaco District South Andros South Eleuthera Spanish Wells West Grand Bahama

Politik Politiken i Bahamas domineras fullständigt av två partier, Progressive Liberal Party (PLP) och Free National Movement (FNM). Bägge partierna kan placeras in i mitten på den politiska skalan. Landet styrdes till en början av PLP, med Lynden O. Pindling som premiärminister. År 1992 segrade istället FNM i valet och Hubert Ingraham ersatte Pindling. PLP kunde återta regeringsmakten 2002 med Perry Christie som partiledare, efter två mandatperioder i opposition. FNM och Ingram kunde återvända till regeringsmakten 2007 för att återigen förlora den till PLP och Christie 2012. År 2017 blev det återigen ett maktskifte, när FNM vann valet. Hubert Minnis blev då premiärminister. Vid valet 2017 valdes 5 kvinnor (13 procent) in i representanthuset.

Rättsväsen Rättsväsendet på Bahamas bygger i princip uteslutande på engelsk rätt. Domstolarna är organiserade i magistrates' courts och Supreme Court. För vissa grova brott kan dödsstraff utdömas.

Internationella relationer Utrikespolitiken präglas numera av nära relationer till USA, som dock tidigare riktat mycket hård kritik mot örikets hantering av penningtvätt och narkotikasmuggling. Man har även nära relationer till den tidigare kolonialmakten Storbritannien.

Försvar miniatyr|Bahamas örlogsflagga. Bahamas har ett försvar (Royal Bahamas Defense Force) som är uppbyggt på frivillighet och som främst fokuserar på kustbevakning, men även på att hjälpa till vid naturkatastrofer. År 2020 uppgick styrkan till cirka 1 500 personer. Större delen av utrustningen köps från Nederländerna. Guyana åtnjuter tillgång till en marinbas i landet.

Ekonomi och infrastruktur Landets centralbank (Central Bank of The Bahamas) grundades 1974. Valutan är bahamansk dollar, även om amerikanska dollar är vida accepterat på öarna.

Näringsliv Bahamas är en av de starkaste ekonomierna i Västindien. Landets välstånd kommer främst ifrån turism och finansverksamhet. Årligen besöker omkring 1,6 miljoner turister ögruppen. Många banker och företag har valt att etablera sig i landet, tack vare avsaknaden av direkta skatter och landets liberala valutapolitik. Landet har därmed blivit lite av regionens ledande skatteparadis samt ett internationellt finanscentrum. Servicesektorn utgör 90 procent av Bahamas bruttonationalprodukt.

Jordbruk Det saknas bra förutsättningar för jordbruk i landet. Man importerar omkring 80 procent av allt livsmedel. Fisket i Bahamas har fått en allt större betydelse, med de fisk- och hummerrika vatten som finns runt öarna samt odling av räkor. Landets export har i ökande grad kommit att baseras på det. Statliga initiativ för att öka landets industri, då främst syftande på jordbruk och fiske, har inte haft någon direkt framgång.

Energi och råvaror All elektricitet produceras av fossila bränslen såsom råolja. Naturtillgångar i landet är salt, aragonit och timmer.

Industri En viss övrig industri finns i öriket, i form av tillverkning av souvenirer, läkemedel, cement, sprit, salt och trävaror samt oljeraffinering. Tillsammans med skaldjur utgör dessa varor grundstommen i landets export.

Tjänster och turism Bank- och finansväsen sysselsätter 13 procent av bahamanerna, vilket är dubbelt så många som jordbruket och fisket sysselsätter tillsammans. Finanskrisen 2008–2009 slog hårt mot landet, i och med att de två viktigaste ekonomiska sektorerna drabbades av en stor tillbakagång.

Bahamas är regionens främsta turistland. Av de 1,6 miljoner turister som årligen besöker landet kommer merparten från USA, men även många kanadensare och britter besöker önationen. Normalt sett står turismen för omkring 60 procent av BNP. En stor andel är dock icke-övernattande turister som ankommer till landet med kryssningsfartyg. De 40 procent som väljer att övernatta har störst betydelse för landets ekonomi. Många lockas av öarnas behagliga klimat men även bad, dykning, vattensporter, fiske, golf samt öarnas historia med omfattande piratverksamhet lockar dit turisterna. Främst besöker människor ön New Providence och Nassau, där man precis norr om staden har exploaterat Paradise Island med omfattande turistanläggningar. Även ön Grand Bahama som ligger betydligt närmare USA:s kust (knappt 100 kilometer) har utvecklats till ett turistmål med hjälp av amerikanskt kapital, bland annat har kasinon och lyxhotell byggts där.

Handel