Benin (, uttalas /benɛ̃/), formellt Republiken Benin (), före 1975 Dahomey, är en stat i Västafrika. Landet gränsar till Togo i väster, Nigeria i öster och Burkina Faso och Niger i norr. Dess smala södra kust mot Beninbukten är där majoriteten av befolkningen lever.
Benin är ett tropiskt, subsahariskt land, starkt beroende av jordbruk, med betydande sysselsättning och inkomster som härrör från subsistensjordbruk.
Namn Landet blev självständigt 1960 under namnet Republiken Dahomey. År 1975 byttes namnet till Folkrepubliken Benin, efter Beninbukten, i samband med att staten förklarade sig marxist-leninistisk. I samband med att en ny författning antogs år 1990 byttes namnet till Republiken Benin.
Historia Från 1600-talet till 1800-talet var landet, i dag känt som Benin, styrt av Kungadömet Dahomey. Regionen blev känd som slavkusten under tidigt 1600-tal på grund av förekomsten av den transatlantiska slavhandeln. År 1892, med slavhandeln förbjuden och med minskad regional makt, tog Frankrike över området och döpte om det till Franska Dahomey. År 1960 gavs Dahomey full självständighet från Frankrike, med en demokratisk regering för de kommande 12 åren. Mellan 1972 och 1990 existerade en självutnämnd marxist-leninistisk diktatur kallad Folkrepubliken Benin, som inledde en period av förtryck som slutligen ledde till en ekonomisk kollaps. Bildandet av Republiken Benin skedde år 1991, vilket medförde flerpartival.
Dahomey
Under 1400-talet var dagens Benin ett framstående västafrikanskt kungadöme som hette Dahomey. Riket hade kontakter med bland annat Portugal. Dahomey hade högt utvecklat konsthantverk, särskilt gjutna bronsskulpturer, som befann sig på samma nivå som samtida europeiska produkter.
Kolonisation Området togs över av Frankrike 1892 och blev fransk koloni 1899 inom Franska Västafrika. Den siste kungen, "hajkungen" Béhanzin, förvisades då till Martinique. 1958 organiserade Charles de Gaulle en folkomröstning för autonomi i franska territorier söder om Sahara inom det nybildade Franska samväldet (Communauté française).
Självständighet
Landet blev självständigt 1 augusti 1960 som Republiken Dahomey och 1975 byttes namnet till Republiken Benin. Från utropandet av självständigheten styrdes landet av militärregeringar. Under de första självständighetsåren hade Benin en författning som innebar tre samtidigt sittande presidenter, varav en var "överpresident" under ett års tid. Denna position cirkulerade sedan under mandatperioden mellan de tre.
Efter en statskupp 1972 bildades en marxist-leninistisk militärt ledd regering under Mathieu Kérékou, med ett statsbärande parti. Kérékou var en fransktränad fallskärmsjägare. 1980 valdes Kérékou till president och omvändes till islam. Kérékou inledde samarbete med Libyen och styrde i islamisk politisk riktning.Bra böckers lexikon, band 2
I januari 1989 utvecklade sig ett studentuppror till allmän resning mot Kérékou. Anledningen var uteblivna löner till lärare och tjänstemän (upp till 12 månader) och havererad ekonomi till följd av systematisk plundring av landet av Kérékou och hans stab. Under 1988 kollapsade tre statsägda banker, samt ett antal nyskapade blufföretag, till följd av vidlyftiga osäkra lån till Kérékous inre cirkel, till ett värde av 500 miljoner US-dollar, allt enligt Världsbanken. Kérékous närmaste rådgivare, Amadou Mohammed Cissé, som var inblandad i många stora transaktioner, beräknas år 1988 ha ägt motsvarande 370 miljoner US-dollar i utländska banker. Cissé, från Mali, blev 1992 dömd till tio års fängelse för förskingring.Altapedia online, avsnitt MODERN HISTORY - WWII TO 1993 Därefter fortsatte han sin karriär i Mali där han blev han borgmästare i Timbuktu. För att kunna betala ut löner ansökte Kérékou förgäves om bistånd från I-länder. Kérékou tvingades då till eftergifter, där han december 1989 officiellt övergav marxismen-leninismen som statsbärande ideologi och utlovade reformer. En öppen dialog påbörjades i form av en nationell konferens — Conférence Nationale des Forces Vives — under ledning av ärkebiskopen Isodore de Souza. Konferensen upplöste landets konstitution och nationella församling samt utnämnde Världsbankens representant Nicéphore Soglo till premiärminister i en provisorisk regering. Den provisoriska regeringen anordnade 1991 landets första fria demokratiska representant- och presidentval sedan självständigheten. Soglo valdes till president med röstproportionen två mot en, med Kérékou som motkandidat i den andra valomgången.
Före detta bomullsmagnaten, president Patrice Talon, har lett landet sedan 2016 och anses sedan dess ha fört landet mot en allt mer auktoritär riktning.
Geografi Geografisk sammanställning Area: Högsta punkt: Lägsta punkt:
Benin sträcker sig mellan floden Niger i nordöst och Beninbukten i söder.
Topografi Landet är relativt platt. Kustområdet och Beninbukten och Atlanten består av sandstränder och laguner. Innanför kusten finns sumpiga markområden samt lerslätter. I mitten av Benin ligget Beninplatåerna cirka 100-250 meter över havet vilka är täckta av röda jordar. Landets högsta del är 640 meter över havet och ligger i Atakoramassivet, vilket är en fortsättning på Togobergen. I nordöstra Benin finns ett slättområde av sandsten och lerskiffer.
Hydrografi Nigerfloden avvattnar den nordöstra delen av landet tillsammans med sina bifloder. Dessutom finns de tre större floderna Mono, Couffo och Ouémé. Mono utgör gränsen mellan Togo och Benin nära kusten, Couffo rinner söderut från Beninplatåerna för att dränera in i kustlagunerna vid Ahémé och Ouémé reser sig i Atakorabergen och rinner söderut 450 mil. Nära mynningen delar den sig i två grenar, den ena dränerar österut till Porto-Novo-lagunen och den andra i väster till sjön Nokoué. Atakorabergen bildar en klyfta mellan Volta- och Nigerbassängerna. Benin har också en sandig kustremsa mot Atlanten.
Klimat Benin är ett varmt land. I söder faller temperaturen sällan under 24 grader. Den kallaste tiden är juli till september. Resten av året är temperaturen oftast över 30 grader. Upplevelsen av tropisk värme förhöjs av den höga luftfuktigheten. I norra Benin är klimatet mycket torrare, men temperaturen är också högre. En varm, torr, dammfylld vind (harmattan) kan påverka landets norra delar från december till mars.
Växt- och djurliv I närheten av kusten finns bland annat afrikansk mahogny och palmarter i regnskogen. I samband med stora skövlingar har regnskog ersatts med gräsmark och oljepalmsodlingar. Mangrove finns vid kusten och kustlagunerna. Träd- och grässavanner återfinns längre norrut.
I Benin finns ungefär 2000 arter av blomväxter, 200 arter däggdjur och 300 arter häckande fåglar. Colobusapor, dykarantiloper och skogssvin, samt fågelarterna turakor och näshornsfåglar återfinns i regnskogarna. Det finns få arter av storvilt men afrikansk elefant, lejon och leopard samt grön markatta finns på savannerna i norr. Nilkrokodil finns i några floder.
Naturskydd Ett av Benins största miljöproblem är bristen på färskvatten och vattenföroreningar. Överavverkningen av skog leder till ökenspridning. I norr påskyndas detta av regelbunden torka. Tjuvjakt hotar de vilda djuren.
Benin hade två nationalparker år 2010; Pendjari i nordväst med galleri- och regnskog samt den beninska delen av den stora parken ”W”. Där återfinns en av de största kvarvarande elefantpopulationerna i Västafrika.
Styre och politik Författning och styre
Benin är en flerpartirepublik. Presidenten väljs i direkta val vart femte år. Presidenten kan väljas för högst två på varandra följande perioder. Denne fungerar som både stats- och regeringschef. Presidenten kan biträdas av premiärministern. Premiärministerpost krävs inte enligt konstitutionen och har i perioder varit vakant. Den lagstiftande makten ligger hos nationalförsamlingen, som väljs i direkta val vart fjärde år. Nationalförsamlingen består av 83 ledamöter.
Konstitutionen från 1990 garanterar bland annat mänskliga rättigheter, frihet att organisera politiska partier och rätten till privat egendom.
Administrativ indelning
miniatyr|120px|Benins departement
Benin är indelat i 12 departement som i sin tur är indelade i 77 kommuner. Departementet Littoral består av endast en kommun, Cotonou.
Alibori Atacora Atlantique Borgou Collines Donga Couffo Littoral Mono Ouémé Plateau Zou
Politik Historiskt sett har Benin varit uppdelat mellan norra och södra etniska grupper, som utgör grunden till dagens politiska partier. De dominerande politiska partierna är Det demokratiska förnyelsepartiet, Det socialdemokratiska partiet och Renässanspartiet för Benin. Korruptionen, som trots allt är på lägre nivåer än många av grannländerna, fortsätter att plåga Benin. Två separata institutioner har etablerats för att bekämpa korruption de senaste åren, båda med begränsade bevisade effekter. Kérékou återkom som president 1996 efter att ha besegrat Soglo, och återvaldes 2001, men misstänktes för visst valfusk. Kérékou hade anpassat sig till nya tider genom att bli en "pånyttfödd kristen" och frimarknadsförespråkare, som gärna refererade till Bibeln i sina tal.FN:s IRIN om Benin , se avsnittet "From Marxist revolutionary to born again Christian"
Kérékou efterträddes av Thomas Yayi Boni, den tidigare ledaren för Afrikanska utvecklingsbanken, i presidentvalet år 2006. Trots omfattande trassel med röstlängderna hölls presidentval, efter flera förseningar, år 2011. Då omvaldes Yayi Boni genom att vinna med 53 % av rösterna i första valrundan och undvek således en andra valrunda. Under sin tid som president var Yayi Boni utsatt för flera komplotter i syfte att avsätta honom. År 2013 försökte Yayi Boni få till en ändring av konstitutionen som skulle tillåta att han ställde upp för en tredje mandatperiod. Detta misslyckades dock.
2016 valdes affärsmannen Patrice Talon till ny president. Han omvaldes för ytterligare en femårsperiod som president i april 2021.
Rättsväsen Rättsväsendet är en blandning mellan franska rättssystemet och lokal sedvanerätt. Domstolssystemet består av de lokala domstolarna i varje distrikt samt den Högsta domstolen i Cotonou. År 2016 avskaffades dödsstraffet för samtliga brott.
Benin är genomfartsland för narkotikahandel från Afrika till Europa.
Internationella relationer Benin är medlem i ACP, Afrikanska utvecklingsbanken, Afrikanska unionen, CD, ECOWAS, Entente, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FZ (Franc Zone), Förenta nationerna, G77, Internationella atomenergiorganet, IBRD, ICAO, ICCt, ICRM, IDA, IDB, Internationella fonden för jordbruksutveckling, IFC, IFRCS, ILO, Internationella valutafonden, IMO, Interpol, IOC, IOM, IPU, ISO, ITSO, ITU, ITUC (NGOs), MIGA, United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali, MNJTF, FN:s fredsbevarande styrkor i Kongo-Kinshasa, NAM, OAS (adjungerad), OIC, OIF, OPCW, PCA, African Union – United Nations Hybrid Operation in Darfur, FN:s konferens om handel och utveckling, Unesco, UNHCR, UNIDO, UNISFA, UNMIL, UNMISS, UNOCI, Världsturismorganisationen, UPU, Världshälsoorganisationen, Världshandelsorganisationen, WADB (regional), WAEMU, WCO, WFTU (NGOs), World Intellectual Property Organization, WMO.
Försvar Under perioden 1985 till 2020 minskade försvarskostnaderna från 1,1 % till 0,5 % av BNP. Benins armé har försvarsmateriel som är av franskt och sovjetiskt ursprung år 2021. Benin har varit delaktiga i FN:s fredsbevarande styrkor i Mali, Elfenbenskusten, och Kongo (Kinshasa). Benin har även bidragit med observatörer i Liberia och Sudan.
Ekonomi och infrastruktur