Broar i Stockholm

thumb|stående=1.5|Några få broar syns på Stockholmskartan från 1637. miniatyr|stående=1.5|Ett urval av 20 broar i Stockholm år 2010.

Stockholms läge på ett antal öar mellan Mälaren och Östersjön har i alla tider gjort det nödvändigt att anlägga broar. Från att i början vara komplement till båttrafiken mellan öarna blev Stockholms broar under 1800-talets industriella revolution och under 1900-talets ökning av bilismen viktiga inslag för att lösa stadens trafikproblem. Stockholms höga broar med upp till 32 meter segelfri höjd är ett betydande inslag i Stockholms stadsbild.

Historik thumb|”Nya Kungsholmsbron”, karta från 1702. Stockholmsåsens sträckning över Mälaren medförde att genom den pågående landhöjningen var utloppet begränsat till två vattenvägar, norr och söder om Stadsholmen - Norrström och Söderström. I Norrström låg små öar och i Söderström fanns det en längre åstunga som förkortade avståndet mellan det vatten som behövdes överbryggas för att ge en fast förbindelse mellan Södermanland och Uppland.

Bron över Norrström mellan Helgeandsholmen och Norrmalm har gamla anor, den är källbelagd sedan 1288 och hette då Stockholms norra bro.Stockholms gatunamn, sida 145 Dagens bro heter Norrbro och är Stockholms äldsta bevarade bro, uppförd 1807 efter ritningar av Erik Palmstedt. Redan på den äldsta stockholmsbilden, Vädersolstavlan från 1535, redovisas en bro mot norr, mellan Stadsholmen, Helgeandsholmen och Norrmalm, en mot söder mellan Stadsholmen och Södermalm samt en bro mot väst, mellan Stadsholmen och Gråmunkeholmen. Till Kungsholmen, Skeppsholmen eller Djurgården fanns på 1500-talet inga broar, som en samtida karta visar. Den första bron mellan Norrmalm och Kungsholmen byggdes 1635 på änkedrottningen Maria Eleonoras initiativ och kallades Gamla Kungsholmsbron (riven 1880).

Färjor och roddbåtar ombesörjde överfarter till öarna runt den centrala staden. Broar var inte bara till fördel för den egna kommunikationen, de kunde även användas av fienden. Det var därför även nödvändigt med strategiska synpunkter vid anläggandet av nya broar.

Översikt

miniatyr|Norrbro smyckad vid Gustaf V:s 80-årsdag 16 juni 1938.

Över Mälaren-Riddarfjärden

Via Gamla stan där broförbindelser funnits sedan stadens äldsta tid: Norrbro (1807), bro källbelagd sedan 1288 Vasabron (1878) med Strömsborgsbron (nuvarande från 1993) Riksbron (1931), föregångaren kallades råttfällan Slussen (1935), förbindelse sedan äldsta tid Stallbron (1948), öppnad för trafik 1904 Strömbron (1961), ett permanentat provisorium sedan 1946

Via Riddarholmskanalen och Söderström: Den första bron var järnvägens sammanbindningsbana som anlades delvis som flottbro 1871. Riddarbron (1954–1967) Söderströmsbron (1957 i samband med tunnelbanan) Centralbron (1963), hela leden blev klar 3 september 1967 Norra Järnvägsbron Södra Järnvägsbron

Via Långholmen finns endast en byggd bro: Västerbron (1935) (Södermalm (Hornstull) - Kungsholmen (Marieberg))

Via Essingeöarna. De första broarna anlades som en del av Essingeleden 1961: Gröndalsbron (1961) (Gröndal- Stora Essingen) Fredhällsbron (1961) (Lilla Essingen-Kungsholmen (Fredhäll)) Essingebron (1962) (Stora Essingen–Lilla Essingen, på den västra brodelen går Gamla Essinge broväg) Alviksbron (1998) (spårvägs- och gångbro mellan Stora Essingen och Alvik/Äppelviken, Västerort)

Från Södermalm

Söderut via Skanstull fanns det inget behov av en större bro innan Hammarbykanalen anlades i slutet av 1920-talet. Här gick den medeltida Göta landsväg över en liten bro söderut: Skansbron (1927), klar 1925 Skanstullsbron (1949), klar 1947 Johanneshovsbron (1984)

Söderut över Årstaviken. En flottbro för en ny sträckning av Göta landsväg via Hornstull anlades på 1670-talet. En flottbro för järnvägen anlades på 1860-talet: Liljeholmsbron (västra brodelen klar 1928, östra delen klar 1954) Västra Årstabron (tåg-, cykel- och gångbro via Årsta holmar, klar 2005) Östra Årstabron (tågbro via Årsta holmar, invigd 1929, renovering 2012)

Österut via Danvikstull fanns inget behov av bro innan Hammarbykanalen anlades i slutet av 1920-talet: Danviksbro (1926)

Till Långholmen: Långholmsbron (1948), nuvarande bro byggd 1931 Pålsundsbron (1948)

Till Reimersholme: Reimersholmsbron (1949), nuvarande bro klar 1943

Från Kungsholmen Till Norrmalm. Den första bron anlades vid nuvarande Kungsbron i mitten av 1600-talet. Under sent 1600-tal tillkom en flottbro vid nuvarande stadshuset: Kungsbron (1881) (Kungsgatan-Fleminggatan, nuvarande bro 1944) Stadshusbron (1920) Klarabergsviadukten (1942)

Till Vasastaden/Solna: Sankt Eriksbron (1906) (Sankt Eriksgatan) Barnhusbron (1966) Ekelundsbron (1968) (Stadshagen-Karlberg, nuvarande bro byggd 1956)

Till Västerort. Den första flottbron anlades i mitten av 1700-talet: Tranebergsbron (1934) (Fredhäll-Traneberg, ombyggd 1999–2005)

Till Lilla Essingen: Mariebergsbron (1936)

Till andra öar i Mälaren och Saltsjön

Till Riddarholmen: Hebbes Bro (1924) Riddarholmsbron (1958)

Till Skeppsholmen: Skeppsholmsbron, nuvarande bro öppnad för trafik 1861 Kastellholmsbron (1961), nuvarande bro klar 1880, senare ombyggd

Till Djurgården: Djurgårdsbron (1897), stod klar till den stora Stockholmsutställningen 1897 Djurgårdsbrunnsbron (1884) Beckholmsbron (1961) Folke Bernadottes bro (2019)

Till Lidingö: Gamla Lidingöbron (1926) Lidingöbron (1971)

Till Kärsön och Ekerön, Ekerö kommun: Nockebybron (1961) Tappströmsbron (1973) Drottningholmsbron (1973) Lullehovsbron (1980)

Till Stäksön, Upplands-Bro kommun: Stäketbron (vägtrafik) Stäketbron (spårtrafik)

Mellan Danderyds kommun och Solna kommun: Stocksundsbron (vägtrafik) Stocksundsbron (Roslagsbanan) Stocksundsbron (tunnelbana)

Essingeledens broar

På sträckan Södertäljevägen–Norra länken är Essingeleden cirka 8 kilometer lång, av denna sträcka består cirka 4 kilometer av ett tiotal broar och viadukter. En del av dem är inte namngivna, som den 126 meter långa viadukten över Drottningholmsvägen eller den 250 meter långa viadukten över Hornsbergsdepån och Lindhagensgatan på västra Kungsholmen. Namngivna broar och viadukter är (från söder till norr):Dufwa (1985), s. 212–213 Hägerstensviadukten, längd 330 meter. Blommensbergsviadukten, längd 300 meter. Gröndalsviadukten, längd 300 meter. Gröndalsbron, längd 300 meter. Essingebron, längd 470 meter. Fredhällsbron, längd 270 meter. Karlbergsbron, dubbelbro längd 510 meter (västra delen) respektive 560 meter (östra delen).

Övriga broar i Stockholms län (urval) miniatyr|Smistabron på kvällen. miniatyr|Under Vårbybron, vy från väst. I alfabetisk ordning: Allébron även Sickla Allébron (2000), går över Sickla Kanal i Hammarby Sjöstad Bällsta bro (1960), går över Bällstaån mellan Centrala Sundbyberg och Mariehäll i Bromma Götalandsvägsviadukten (1967), går över Åbyvägen och Västra stambanan Huvudstabron (1967), går över Bällstaviken och är en del av Huvudstaleden Farstanäsbron (1914), ursprunglig militärbro, numera gång- och cykelbro, renoverad 1998 Flottsbros gång- och cykelbro (1975), militärbro, gångbro- och cykelbro Fredriksdalsbron (2002), leder Tvärbanan under Skanstullsbron Kvarnholmsbron (1932-1984), leder från Gäddviken över Hästholmssundet till Kvarnholmen Laduviksbron (1954), går över utflödet av Laduviken mot Husarviken Lilla Sjötullsbron (1966), en gång- och cykelbro över Djurgårdsbrunnskanalen Londonviadukten (1910), numera mer en vägbank än en viadukt Ladugårdslandsbron (1640-1840), en historisk bro över inre delen av Nybroviken Solnabron (1942/2011), sträckte sig över järnvägsområdet kring Norra station, numera en del av Solnavägen som förbinder Stockholms innerstad med Solna Sicklauddsbron (2003), gång- och cykelbro över Sickla kanal mellan Sickla kaj och Sickla udde Gamla Skurubron (1915-1957), en bågbro som tidigare användes för Värmdöleden över Skurusundet i Nacka kommun Skurubron (2023), den nya balkbron för Värmdöleden över Skurusundet Smistabron (2008), gång- och cykelbro över Södertäljevägen, E4/E20 Svindersviksbron (2016) är en högbro över Svindersviken i Nacka kommun. Sveabron (1897), ligger kvar under korsningen Sveavägen/Odengatan Ugglebacksbron (1954), går över utflödet av Uggleviken mot Husarviken Vårbybron (1994–1996), motorvägsbro för Södertäljevägen (E4/E20) i Botkyrka kommun Ågestabron (1971), går över sjön Magelungen och förbinder Farsta strand med Ågesta Ålkistebron (1937), leder Roslagsbanan och Roslagsvägen över Ålkistekanalen

Konstruktioner miniatyr|Tranebergsbron var 1934 världens längsta bågbro i betong. Bron har sedan 2005 ett tredje brospann, 1937. Under historiska tider byggdes längre broar oftast som flottbroar med en öppningsbar del i mitten, exempelvis en vindbrygga. Stockholms och förmodligen Europas längsta flottbro var Stadshusbrons föregångare.Från fornborgar till flygfält, sida 57 Denna förbindelse mellan södra Norrmalm och östra Kungsholmen, kallades Nya Kungsholmsbron, den var cirka 500 meter lång och byggdes åren 1669–1672.

Genom landhöjningen och omfattande utfyllnader blev avstånden mellan Stockholms öar och malmar allt mindre. Dagens Stadshusbron som förbinder Norrmalm med Kungsholmen vid Stadshuset är bara 85 meter lång. Sveriges längsta bro var på sin tid Årstabron invigd 1924 och ritad av Cyrillus Johansson. Årstabroarna (östra och västra) är fortfarande de längsta broarna i Stockholm, båda är 753 meter långa.Stockholms gatunamn, sida 243 miniatyr|left|Västerbrons stålvalv lyfts på plats, 1933. Problemet med tidiga brokonstruktioner var att den segelfria höjden var låg och man var tvungen att anordna en öppningsbar brodel, den hindrade dock trafiken över bron när ett fartyg skulle passera. Med den ökande bilismen under 1900-talets första hälft var ständiga broöppningar inte acceptabla. På 1930- och 1940-talen utfördes därför broar med stor segelfri höjd på omkring 25–30 meter.

Här kan nämnas Tranebergsbron, höjd 25,2 meter (invigd 1934), Västerbron, höjd 26 meter (invigd 1935) och Skanstullsbron, höjd 32 meter (invigd 1947). Tranebergsbron hade, när den byggdes, världens längsta brobåge gjuten i betong, med en spännvidd av 181 meter.Stockholms gatunamn, sida 34 miniatyr|Broraset på Fredhällsbron, 1964 Västerbron var en tysk skapelse: ursprungligen ritad av tyska arkitekter, konstruerad av tyska ingenjörer och byggd av svenska och tyska företag. När bron invigdes 1935 var den den största bågbron i stålkonstruktion som någonsin byggts i Sverige och det är den fortfarande (2008).Kulturfonden

Trots dessa höga broar finns en del öppningsbara brokonstruktioner i Stockholmstrafiken: Danviksbron som är en enkel- och Liljeholmsbron en dubbel klaffbro, och Nockebybron en svängbro. Liljeholmsbrons manövertorn är numera obemannat och när mekaniken krånglar och bron fastnar dröjer det till personal är på plats med trafikkaos som följd.

Broras och konstruktionsproblem En av Essingeledens broar rasade under uppförandet den 10 december 1964. Det var Fredhällsbrons västra brospann som störtade ner i vattnet när en provisorisk konstruktion (som bar upp betongformen) gav vika, varvid en 30 meter lång del av bron rasade ner i vattnet. Olyckan försenade bygget med några månader.Stockholm under 60-talet, sida 50

Broar i Stockholm

Źródło i licencja