Hårdost kallas den osttyp med fast konsistens, som man kan skära i skivor med kniv eller osthyvel och kan använda som pålägg på bröd. Hårdost kan även rivas och smältas för att användas i matlagning. Hårdostar delas in i grynpipig ost, rundpipig ost och tät ost.

Det går åt 10 kg mjölk för att tillverka 1 kg hårdost. Hårdostar har en vattenkonstistens mellan 30 % och 50 % och får olika textur beroende på tillverkningsprocessen: grynpipiga (till exempel prästost), rundpipiga (till exempel herrgårdsost) eller täta (till exempel cheddar).

Hårdostar Textur beskriver utseendet på en hårdosts hål eller pipor. De olika texturerna beror på skillnader i tillverkningsprocessen, och har gett namn åt tre olika typer av hårdost. Grynpipiga hårdostar miniatyr|200px|Port Salut Många små oregelbundna, grynformiga hål bildas när vasslen tappas av innan ostmassan rörs om och läggs i sin form. Koldioxiden som bakteriekulturen bildar under mognadsprocessen sipprar då ut genom hålrummen och bildar risgrynslika pipor, det vill säga hålen.

Hushållsost Prästost Svecia Västerbottensost

Rundpipiga hårdostar thumb|200px|Emmentaler Få, lite större och runda hål. Ostmassan formas och pressas samman under vätskeytan innan vasslen tappas. Bakteriekulturen bildar även här koldioxid men den stannar kvar i ostmassan och bildar stora hål som är fyllda med gas. Piporna blir färre och större än hos grynpipiga ostar. Appenzeller Edamer Emmentaler Grevé Herrgårdsost

Täta ostar miniatyr|200px|Cheddar Dessa har inga hål alls eller endast några smala sprickor. Ostmassan får ligga kvar i ostkaret efter att vasslen tappats av. Efter ett dygn mals och saltas den opressade osten för att därefter läggs i sin form för pressning. Under denna cheddringsprocess försvinner koldioxiden och inga hål bildas. Osten får en textur som är tätare än gryn- och rundpipiga ostar. Cheddar Gouda Gruyère

Övriga miniatyr|200px|Parmesan Parmigiano-Reggiano (Parmesan) Grana Padano

Svensk konsumtion av hårdost 2007 åt svenskarna 18,4 kg ost per person och av detta var 13 kg hårdost.

Referenser

Källor