thumb|250px|right|Arméns musikkår på Slottsbacken i Stockholm. Militärmusik är dels den militära musikorganisationen med signalspel och musikkårer, men även den repertoar som spelas av eller förknippas med militära musikkårer. I den betydelsen anses i Sverige att militärmusik också utförs av civila musiker, vilket internationellt är en okänd uppfattning. Äldre militärmusik kan delvis skilja sig från den moderna; virveltrumma har varit en viktig komponent i fält, och även säckpipan har varit militärinstrument i Sverige.
Militärmusikens utveckling På 1500-talet började två grupper av militärmusiker utveckla sig. Det var trumslagare och pipare för fottrupperna och pukslagare och trumpetare för kavalleriet. Under det trettioåriga kriget fick den militära marschmusiken betydelse för stridsmoralen, dels som samhörighetsymbol för enskilda förband och dels som stridsmusik under anfallet. Denna nya funktion för militärmusiken hängde samman med exercisens införande och vapenhanteringens utveckling. Genom de ottomanska krigen fick den europeiska militärmusiken viktiga impulser från janitsjarmusiken. Nya instrument, som janitsjarspel och cymbaler och nya former för musikaliskt uppförande infördes. De viktigaste musikinstrumenten under 1700-talet var trumpeten, tvärflöjten och trumman vilka användes för att hålla takten vid marsch i sluten ordning. Vid det lätta infanteriet fungerade jägarhornet endast som signalinstrument.
Militärmusik i Sverige miniatyr|Regementstrumslagare vid Västgöta-Dals infanteriregemente, 1760-tal. Ursprunget är behovet av signalgivning i den militära verksamheten. I Sverige kan detta spåras åtminstone tillbaka till 1500-talet, där flöjt och trumma var för fotfolket (infanteriet) och trumpet och puka för de beridna trupperna (kavalleriet) samt flottan. Dessutom tillkom harmonimusik under slutet av 1600-talet, som från 1700-talet delvis bekostades av regementenas musikkassor, stiftelseliknande juridiska personer till vilka officerarna avlade avgift.
Under det stora nordiska kriget år 1700–1721 hade de olika truppslagen i Sverige lite olika instrument och musiker. Infanteriet ägde trummor, pipor (marsch och revelj), valthorn, hautbois och dulcianer (skalmejor förekom också i början av kriget). Kavalleriet ägde trumpeter och pukor. Dragonerna ägde trummor, pukor, hautbois och dulcianer (skalmejor förekom också i början av kriget). Flottan ägde trumpeter, trummor, pipor, valthorn, hautbois och dulcianer. Artilleriet ägde pukor, trummor, hautbois och dulcianer. Drabanterna ägde trumpeter och pukor.Anders Larsson. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 s. 39, 69, 87, 116-118, 143, 192-193, 268-274. Jengel Förlag Östersund 2022.
Senare introducerades trummor, bäcken, triangel och klockspel, de så kallade janitscharinstrumenten med ursprung i Turkiet. Då indelningsverket upphörde 1901 blev militärmusiken i Sverige en helstatlig angelägenhet och musikkassorna upphörde. Musikkassorna var stiftelser/ekonomiska föreningar som bildats vid alla regementen, och som officerarna betalade avgift till. Syftet med kassorna var att kunna ge löneförstärkning och extra arvoden för musiker utöver den lön Försvarsmakten gav, och bekosta investeringar i musikinstrument som Kronan inte höll med. Vid denna tid hade varje förband en egen musikkår, dvs det fanns ett drygt sextiotal. Försvarsbeslutet 1925 drog in också på militärmusiken, men beredskapstidens nya förband, främst inom Flygvapnet och Kustartilleriet, innebar nyuppsättning av flera musikkårer, bl.a. inom det nybildade Hemvärnet. Efterkrigstidens politiska strömningar i Sverige och förhållanden inom Försvarsmakten fick slutligen till följd att de professionella militärmusikerna överfördes till Regionmusiken 1971. Hemvärnet behöll däremot sina musiker och musikkårer.
En klassisk svensk militärmusikkår innehåller flöjter, klarinetter, esskornett, B-kornett, trumpeter, horn, tenorbasun, tromboner, baryton, bastubor, pukor, trummor och bäcken. Den s.k. moderna stämbesättningen innebar att oboe, fagott och saxofoner ersatte esskornett och ventilbasun. I vissa sammanhang byts bastuban mot stråkbas (basfiol).
Behovet av musik inom Försvarsmakten påkallade dock ett omtänkande: uppsättandet av den värnpliktiga Arméns musikpluton 1982, (sedan 1994 Arméns musikkår), Arméns dragontrumpetarkår 1990, (1994-2007 Livgardets dragontrumpetarkår och från 2008 Livgardets dragonmusikkår), Arméns trumkår 1992 (nedlagd 2009) samt Arméns musikkår Norrland 1993 (nedlagd 2001). Därutöver finns den heltidsanställda Marinens musikkår i Karlskrona. Slutligen finns alltjämt omkring trettio hemvärnsmusikkårer, vilka tar flitig del i ceremonier och högvaktsbestridande.
Den militära signalmusiken (tapto, revelj m.fl.) utförs i anknytning till militära aktiviteter på signalinstrument som trumpet, jägarhorn, trummor eller pukor. Marschmusik förknippas oftast också med militär verksamhet och militärmusik. Militärmusikkårer spelar därutöver konsert- och underhållningsmusik som valser, ouvertyrer och populärmusik, oftast omarrangerad för militärmusikkår.
Svenska militärmusikkårer har sedan Kalla krigets slut genomfört insatser i utlandet.
Militära musikkårer i Sverige Militärmusikkårer i 1942 års Försvarsbeslut
Typ ITyp IITyp IIINRMusikkårGarnison1+391+251+17I 1Svea livgarde JärvaxI 19Norrbottens regementeBodenxI 3Livregementets grenadjärerÖrebroxI 4LivgrenadjärregementetLinköpingxI 5Jämtlands fältjägarregementeÖstersundxI 6Norra skånska infanteriregemente KristianstadxI 7Södra skånska infanteriregemente RevingehedxI 8Upplands regementeUppsalaxI 9Skaraborgs regementeSkövdexI 10Södermanlands regementeSträngnäsxI 11Kronobergs regementeVäxjöxI 12Jönköping-Kalmar regementeEksjöxI 13DalregementetFalunxI 14Hälsinge regementeGävlexI 15Älvsborgs regementeBoråsxI 16Hallands regementeHalmstadxI 17Bohusläns regementeUddevallaxI 18Gotlands infanteriregementeVisbyxI 20Västerbottens regementeUmeåxK 1Livregementet till hästStockholmxK 2Skånska kavalleriregementetHelsingborgxA 2Göta artilleriregementeGöteborgxA 6Smålands artilleriregementeJönköpingxA 9 (Lv 1)Karlsborgs luftvärnsregementeKarlsborgxT 4Skånska trängkårenHässleholmxA 9Bergslagens artilleriregemente (Ny)KristinehamnxLv 4Skånska luftvärnskåren (Ny)YstadxÖrlbas OÖrlogsbas OstStockholmxÖrlbas SÖrlogsbas SydKarlskronaxGbg depåGöteborgs marindepå (Ny)Göteborgx (+)KA 1Vaxholms kustartilleriregementeVaxholmxKA 2Karlskrona kustartilleriregementeKarlskronax (+)KA 3Gotlands kustartillerikår (Ny)Visbyx (+)Samtliga Fv-musikkårer nyorgF 1Västmanlands flygflottilj Västeråsx (+)F 5KrigsflygskolanLjungbyhedx (+)F 7Skaraborgs flygflottiljSåtenäsx (+)F 8Svea flygflottiljBarkarbyxF 10Skånska flygflottiljenÄngelholmx (+)F 11Södermanlands flygflottiljNyköpingx (+)F 12Kalmar flygflottiljKalmarx (+)F 13Bråvalla flygflottiljNorrköpingx (+)F 15Hälsinge flygflottiljSöderhamnx (+)F 17Blekinge flygflottiljRonnebyx (+)
PersonalstyrkorArmémusikenTyp ITyp IITyp III1+391+251+17MDir111MFj321MSg743MFu443MKorp421MVkorp1485Elever754Totalt4026181942-års försvarsbeslut:2 nya musikkårer typ II (A 9, Lv 1)6 musikkår typ III ökas till typ II K 1, K 2, A 2, A 6, Lv 1, T 4)Nyrekrytering totalt 100 musiker i armémusikenMarinmusikenFlottanÖrlbas OÖrlbas SGbgMdir111Uoff/Flaggkorpr10105Ubef24249Elever1010525Totalt454520KustartillerietKA 1KA 2KA 3Mdir111Flagguoff222Uoff 2.gr433Furirer433Korpraler211Meniga855Elever55515Totalt262020FlygvapenmusikenF 1F 5F 7F 8F 10F 11F 12F 13F 15F 17MDir1111111111MFj2222222222MSg3334333333MFu4444444444MKorp2222222222MVkorp4448444444Elever444544444441Totalt20202026202020202020Elever Elever avlönades med samma lön som vpl.ArménFlottanKustartillerietFlygvapnetTotalt139251541220 Militärmusikkårer i 1957 års Försvarsbeslut En viktig förändring var att befattningen som högste konstnärligt sakkunnig - musikinspektör - nu ej längre tillika var kombinerad med befattning musikdirektör vid Svea livgardes musikkår utan blev självständig. Musikinspektören placerades på arméstaben sektion III (Personal). C Sekt III blev tillika personalkårschef för alla musiker som nu ej längre tillhörde förbandens organisation.
I försvarsbeslutet fördes rent konstnärliga resonemang om musikkårernas besättning (instrumentsammansättning) och repertoar. Dessutom gjordes omfattande förändringar av utbildningen till musikunderofficer som var den tidens uttryck för fullständigt utbildad professionell musiker. Musikeleverna fick inte längre räknas som en del av respektive musikkårs besättning. Musikaspiranter infördes som begrepp och deras roll var vikariens i lämpliga fall men ej eget ansvar för en stämma. Musikfurirerna ansågs grundutbildade men statsrådet anger uttryckligen att deras furirtid skall ägnas åt fortbildning och att utbildning till musikunderofficer skulle påbörjas vid senast 25 års ålder. Musikunderofficersutbildningen förlades till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och omfattade två år för underofficerare jämte ytterligare fyra års utbildning för underofficerare lämpade som musikdirektörer.
ÖB motsätter sig bestämt den betydande minskningen av musikkårer som propositionen förebådar utan förordar en viss minskning av antalet kårer en förstärkning av de resterande. RÄJONGFÖRBANDORTFÖRBANDFÖRSVARSGRENTYPBODENI 19, A 8, Lv 7, Ing 3, S 1 B, JS, F 21BODENI 19ARMÉNIÖB ALT IIUMEÅI 20, K 4UMEÅI 20ARMÉNIIÖB ALT IIÖSTERSUNDI 5, A 4, F 4ARMÉNIIÖB ALT IISOLLEFTEÅI 21, T 3, Lv 5, KA 5SOLLEFTEÅI 21ARMÉNIIÖB ALT IIGÄVLE-DALAI 13, I 14, F 15FALUNI 13ARMÉNIIÖB ALT IIBERGSLAGENI 2, I 3, A 9, ArtSSKARLSTADI 2ARMÉNIIÖB ALT IISKÖVDE-KARLSBORGK 3, P 4, Lv 1, S 1 Sk, T 2, F 6SKÖVDEP 4ARMÉNIIÖB ALT IIUDDEVALLA-SÅTENÄSI 17, F 7UDDEVALLAI 17ARMÉNIIÖB ALT IIGÖTEBORGA 2, Lv 6, ösg, KA 4, F 9GÖTEBORGÖSG EL. KA 4MARINENIÖB ALT IIBORÅS-JÖNKÖPINGI 15, A 6BORÅSI 15ARMÉNIIÖB ALT IIHALMSTADI 16, F 5, F 10, F 14HALMSTADF 14FLYGVAPNETIIÖB ALT IIKRISTIANSTAD-HÄSSLEHOLMI 6, P 2, A 3, T 4KRISTIANSTADI 6ARMÉNIIÖB ALT IISÖDRA SKÅNEI 7, Lv 4YSTADI 7ARMÉNIIÖB ALT IIKARLSKRONAFSK, KA 2, F 12, F 17KARLSKRONAFSKMARINENIIÖB ALT IISMÅLANDI 11, I 12, Ing 2EKSJÖI 12ARMÉNIIÖB ALT IIGOTLANDI 18, A 7, KA 3VISBYI 18ARMÉNIIÖB ALT IIÖSTGÖTAOMRÅDETI 4, Lv 2, T 1, F 3, F 13LINKÖPINGI 4ARMÉNIIÖB ALT IIMÄLAROMRÅDETP 1, P 3, F 1, F 11, FCSSTRÄNGNÄSP 3ARMÉNIIÖB ALT IIUPPSALAOMRÅDETI 8, Lv 3, InfSS, LvSS, F 16, F 20, AUS, FLUPPSALAF 16FLYGVAPNETIIÖB ALT IISTOCKHOLMSOMRÅDETI 1, K 1, A 1, Ing 1, S 1STOCKHOLMÖSSMARINENIIÖB ALT IIKS, INFKS, TYGSSOLNAI 1ARMÉNIÖB ALT IIÖSS, KA 1, KSS, BERGA S, F 2, F 8, F 18BARKARBYF 8FLYGVAPNETIIÖB ALT IIVÄSTERÅSVÄSTERÅSF 1FLYGVAPNETIIFÖRESLAGNA AV STATSRÅDET MHT CIVILT MUSIKLIVÖREBROÖREBROI 3ARMÉNIIFÖRESLAGNA AV STATSRÅDET MHT CIVILT MUSIKLIVJÖNKÖPINGJÖNKÖPINGA 6ARMÉNIIFÖRESLAGNA AV STATSRÅDET MHT CIVILT MUSIKLIVVÄXJÖVÄXJÖI 11ARMÉNIIFÖRESLAGNA AV STATSRÅDET MHT CIVILT MUSIKLIV Försvarsmusikens musikkårer thumb|250px|right|Arméns trumkår på marsch i JönköpingArméns musikkår Livgardets dragonmusikkår Marinens musikkår Hemvärnsmusikkårer Hemvärnets Musikkår Blekinge Hemvärnets Musikkår BohusDal Hemvärnets Musikkår Borlänge Hemvärnets Musikkår Borås Hemvärnets Musikkår Eksjö Hemvärnets Musikkår Eslöv Hemvärnets Musikkår Guldsmedshyttan Hemvärnets Musikkår Gävle Hemvärnets Musikkår Göteborg Hemvärnets Musikkår Halland Hemvärnets Musikkår Jämtland Hemvärnets Musikkår Jönköping-Huskvarna Hemvärnets Musikkår Kalmar län Hemvärnets Musikkår Kristianstad Hemvärnets Musikkår Lund Hemvärnets Musikkår Lycksele Hemvärnets Musikkår Norrbotten Hemvärnets Musikkår Skaraborg Hemvärnets Musikkår Stockholm Hemvärnets Musikkår Umeå Hemvärnets Musikkår Uppsala Hemvärnets Musikkår Västmanland Hemvärnets Musikkår Ystad Hemvärnets Musikkår Ängelholm Hemvärnets Musikkår Östergötland
Se även Musikkår Arméns musikkår Marinens musikkår Marinens ungdomsmusikkår Livgardets dragonmusikkår Hemvärnsmusiken Försvarsmusiken Försvarsmusikcentrum Militärmusiken Militärmusiksamfundet Marschmusik Musikmarsch
Referenser
Externa länkar Försvarsmusikcentrum Avvecklat 2011