miniatyr|Ruiner av Erebunifästningen miniatyr|Tsitsernakaberd Jerevan (armeniska: Երեւան eller Երևան), är Armeniens huvudstad och en egen administrativ enhet på samma nivå som landets provinser. Staden hade invånare 2024.
Etymologi
Jerevan kan ha fått sitt namn efter den armeniske kungen Jerevand IV. Det är också möjligt att namnet kommer från Erebunifästningen, som grundlades av Argishti I år 782 f.Kr. i sydöstra delen av dagens Jerevan. Med tiden utvecklades namnet till Jerevan (Erebuni – Erevani – Erevan – Jerevan). Baghdasaryan A., Simonyan A, et al. "Երևան" (Yerevan). Soviet Armenian Encyclopedia Volume 3. Yerevan, Armenian SSR: Armenian Academy of Sciences, 1977, pp. 548–564. Forskaren Margarit Israelyan redogör för dessa ljudskridningar när hon jämför inskriptioner i kilskrift på två stentavlor från Erebuni. Israelyan, Margarit A. Էրեբունի: Բերդ-Քաղաքի Պատմություն (Erebuni: The History of a Fortress-City). Yerevan, Armenian SSR: Hayastan Publishing Press, 1971, p. 137.
Historik År 782 f.Kr. uppfördes Erebunifästningen av den urartuiske kungen Argisjti I och staden blev huvudstad i kungadömet Urartu, som låg vid den viktiga handelsvägen, sedermera benämnd Sidenvägen, mellan Europa och Asien. Jerevan anses vara en av de äldsta existerande kontinuerligt bebodda städerna i världen. Under dess långvariga historia och på grund av dess strategiska position, Armeniens uppdelning mellan stormakter och dessas erövringar, har Jerevan erövrats och kontrollerats av perser, araber och turkar, innan Ryssland 1828 annekterade staden, vilken sedermera blev huvudort i guvernementet Erivan. Efter Oktoberrevolutionen i Ryssland 1917 var Jerevan huvudstad i den så kallade Första armeniska republiken, vilken existerade enbart i tre år (1918–1920). Efter Röda arméns intåg 1920 blev Jerevan huvudstad i Armeniska SSR och en del av Sovjetunionen fram till 1991. Vid Sovjetunionens upplösning 1991 blev Jerevan huvudstad i det självständiga Armenien.
Erebuni Huvudartikel: Erebunifästningen
Kungariket Urartu bildades under 800-talet f.Kr. i Vansjöns bäcken på det armeniska höglandet och i detta ingick också området där dagens Jerevan ligger. Kung Arame grundade detta rike, som var ett av världens mest utvecklade länder på sin tid.
Arkeologiska fynd, såsom en bevarad kilskriftsinskription,Brady Kiesling, anger att den urartiska fästningen i Erebuni grundades 782 f.Kr. på order av kung Argisjti I av Urartu i utkanten av dagens Jerevan. Den skulle tjäna som en befästning för att skydda Urartu mot attacker från den norra delen av Kaukasus.
Kilskriftsinskriptionen på Erebunifästningen är följande:
Under den period som Urartu hade sin höjdpunkt byggdes bevattningskanaler och vattenreservoarer i Erebuni och i området runtomkring.
I mitten av 600-talet byggdes staden Teishebaini av Rusa II av Urartu omkring sju kilometer väster om Erebunifästningen.Ian Lindsay and Adam T. Smith, A History of Archaeology in the Republic of Armenia, Journal of Field Archaeology, Vol. 31, No. 2, Summer, 2006:173. Den var en befäst stad som låg på den kulle som nu benämns Katmirö Blur och ligger i distriktet Shengavit i Jerevan. Den byggdes för att skydda Urartus östra gräns mot de barbariska kimmerierna och skyterna. Vid utgrävningar har återfunnits guvernörens residens som hade 120 rum över en yta på 40 000 kvadratmeter. Där fanns också en borg som var tillägnad den urartiska guden Tesheba. Anläggandet av staden Teishebaini, liksom av guvernörsresidenset och borgen, var färdigt mot slutet av 600-talet f.Kr. under Rusa III:s regeringstid. Teishebaini förstördes av en allians mellan meder och skyter år 585 f.Kr.
Mediskt och akemenidiskt styre
År 590 f.Kr., efter att kungariket Urartu fallit för mederna, blev Erebuni och det armeniska höglandet en del av riket Medien.
Medien besegrades redan 550 f.Kr. av Cyrus den store, varefter Erebuni blev del av det akemenidiska imperiet. Mellan 522 f.Kr. och 331 f.Kr. var Erebuni ett av de viktigaste centra i Satrapiet Armenien, en region som kontrollerades av Orontiddynastin, som en av satrapierna inom det akemenidiska imperiet. Satrapiet Armenien var indelat i två delar: den norra regionen och den södra regionen, med städerna Erebuni (Jerevan) och Tushpa (Van) som huvudort i respektive del.
Mynt som präglats 478 f.Kr. och många andra fynd från Erebunifästningen påvisar Erebunis betydelse som ett viktigt handelscentrum under den akemenidiska eran.
Under två sekel under akemenidiskt styre omvandlades Erebuni gradvis till en stad med persiskt utseende och persisk kultur.
Kungariket ArmenienHuvudartikel: Kungariket Armenien'Under Alexander den stores segerrika tid, och efter det akemenidiska imperiets nedgång, åstadkom de orontidiska härskarna över Satrapiet Armenien självständighet genom Slaget vid Gaugamela 331 f.Kr. De grundade Kungariket Armenien, varefter Erebunis betydelse gradvis minskade genom grundandet av nya städer som Armavir, Zarehavan, Bagaran och Jervandashat.
Med uppkomsten av Armeniens Artsjiddynasti, som kom till makten 189 f.Kr., utökades Armenien kraftigt och kom att inkludera stora områden av Mindre Asien, Atropatene, Iberien, Phoenicia och den historiska regionen Syrien. Artjidkungarna Artaxias I, Artavasdes I och Tigranes II hade uppfattningen att Erebuni och Tushpa var städer med persiskt arv, och de byggde i stället nya städer och handelscentra. Erebuni förlorade sin ställning som en central ort till Artjirat och Tigranokert.
Under Arsaciddynastin 54–428 efter Kristus blomstrade många städer runt Erebuni, bland andra Vagharshapat och Dvin, men inte Erebuni, som tappade i betydelse.
Armenien blev en kristen nation under första delen av 300-talet, under Arsacidkungen Trdat III:s regeringstid.
Den sasanidiska perioden
Efter uppdelningen av Armenien av det Byzantinska imperiet och det Sasanidiska imperiet 387 och 428 e.Kr. kom Erebuni och hela det östra armeniska området under sasanidiskt styre. De armeniska områdena bildade provinsen Persiska Armenien inom det sasanidiska imperiet.
På grund av Erebunis minskade betydelse, och också i brist på historiska uppgifter, är mycket av stadens historia under sasaniderna ej känd.
Heliga Guds moders Katoghike kyrkan i Avan i nuvarande distriktet Avan i Jerevan, byggd mellan 595 och 602 e.Kr. under sasanidiskt styre, är den äldsta kyrkoruinen inom den nuvarande staden Jerevans gränser. Kyrkan skadades under Jordbävningen i Armenien 1679.
Provinsen Persiska Armenien varade till 656 e.Kr., då den upplöstes efter Den muslimska erövringen av Persien.
Arabisk islamsk invasion
År 658, när de arabiska islamska invasionerna var som intensivast, erövrades Erebuni under erövringen av Persien. Staden ingick därefter i Emiratet Armenien under Umayyadkalifatet. Staden Dvin blev centrum för emiratet. Från denna period ökade de armeniska områdena i strategisk betydelse på grund av den handel som araberna utvecklade. De blev en korsningspunkt för arabiska karavanvägar som gick mellan Europa och Indien över den arabkontrollerade armeniska Araratslätten. Sannolikt blev namnet Jerevan för Erebuni etablerat på 600-talet.
Bagratidernas Armenien Efter två sekler av arabiskt styre över Armenien ledde Bagratidprinsen Ashot I av Armenien en revolt mot Abbasidkalifatet. Ashot I befriade Jerevan 850 och erkändes som Prinsernas prins av Armenien av abbasidkalifen al-Musta'in 862. Ashot kröntes senare som kung av Armenien genom beviljning av kalifen al-Mu'tamid 885. Under den armeniska Bagratunidynastin mellan 885 och 1045, var Jerevan en tämligen säker del av det armeniska kungadömet tills detta föll för det Bysantinska imperiet.
Jerevan hade dock ingen strategisk betydelse under bagratiderna, vilka utvecklade många andra av den dåvarande provinsen Ayrarats städer, som Shirakavan, Dvin och Ani.
Seljukperioden, Zakaridiska Armenien och mongoliskt styre
Efter en kortvarig period av bysantinskt styre över Armenien mellan 1045 och 1064 erövrades landet av invaderande seljuker. Dessa leddes av Togrul Beg och senare av hans efterträdare Alp Arslan, och styrde över hela regionen, inklusive Jerevan. Under protektoratet Georgien etablerades 1201 Zakaridiska furstendömet Armenien, i vilket Jerevanområdet och Loriprovinsen hade växt och fått ökad betydelse. Efter det att mongolerna erövrat Ani 1236, blev Armenien ett mongoliskt protektorat som en del av Ilkhanatet och zakariderna blev vasaller till de mongoliska härskarna. Efter det att Ilkhanatet fallit vid mitten av 1300-talet, styrde zakaridprinsar över Lori, Shirak och Araratslätten fram till 1360, när de föll mot invaderande turkiska stammar.
Aq Qoyunlu- och Kara Koyunlustammarna
Under de sista decennierna under 1300-talet tog den sunnimuslimska oghuzturkmenska Aq Qoyunlustammen över Armenien, inklusive Jerevan. År 1400 invaderade Timur Lenk Armenien och Georgien och tog över 60.000 överlevande som slavar. Många distrikt, såsom Jerevan, avfolkades.
År 1410 föll Armenien under kontroll av den shiamuslimska oghuzturkmenska Kara Koyunlustammen. Under de första åren var det ganska fridfullt och viss återuppbyggnad av städerna skedde. Kara Koyunlusturkmenerna gjorde Jerevan till centrum i det bildade administrativa området Chukhur Saad, namngivet efter den turkiska ledaren Emir Saad.
Den fridfulla perioden tog slut med Qara Iskanders uppgång mellan 1420 och 1436. Denne förödde landet. Iskanders krigståg och slutliga fall mot det timuridiska imperiet ledde till fortsatt förödelse i Armenien, då ännu fler armenier togs till fånga och såldes som slavar.
Armeniska kungadömet Kilikien föll 1375. Detta ledde till att den Armeniska apostoliska kyrkans högkvarter 1441 flyttades från Sis tillbaka till Vagharshapat nära Jerevan. På så sätt kom Jerevan att bli Armeniens ekonomiska, kulturella och administrativa centrum.
Iranskt styreHuvudartikel: Khanatet JerevanEn snabb militärkampanj 1501–02 ledde till att större delen av östra Armneien, inklusive Jerevan, erövrades av den uppåtgående safavidiska dynastin i Iran under shahen Ismail I.Steven R. Ward. Immortal, Updated Edition: A Military History of Iran and Its Armed Forces pp 43. Georgetown University Press, 8 January 2014 Jerevan blev då centrum för det administrativa provinsen Erivan Beglarbegi. Efter att ha haft omväxlande perser och turkar som herrar under flera decennier, stabiliserades Jerevan under persiskt styre under Safaviddynastin, slutligen överenskommet 1556 genom Freden i Amasya.
Åren 1582–1583 hade ottomanerna under Serdar Ferhad Pasha en kortvarig kontroll över Jerevan. Ferhad Pasha lät bygga Jerevanfästningen på ruinerna av en tusenårig gammal armenisk fästning vid floden Hrazdan.
Perserna återtog makten över Jerevan 1604 i Ottoman–safavidkriget 1603–1618.
Shah Abbas den store, som styrde mellan 1588 och 1629 beordrade att ett stort antal armenier, inklusive stadsbor från Jerevan, skulle deporteras till det egentliga Persien. Till följd av detta sjönk Jerevans armeniska befolkningsandel till 20 procent av hela stadsbefolkningen. Armenierna bodde framför allt i stadsdelen Kond och i byarna utanför staden.
Under det andra Ottoman-safavidkriget, erövrade ottomanska trupper under befäl av sultanen Murad IV Jerevan 1635. Persiska trupper under befäl av Shah Safi återtog staden 1636.
Den 7 juni 1679 drabbades Jerevan av den förödande Jordbävningen i Armenien 1679, som hade sitt epicenter strax öster om staden.
År 1724 belägrades Jerevanfästningen av en ottomansk armé och föll efter någon tid. Efter en kort tid av ottomanskt styre över östra Armenien 1724–1736 blev Jerevan del av det nybildade Khanatet Jerevan under den iranska Afshariddynastin. Afshariderna kontrollerade östra Armenien fram till 1790-talet. Efter denna dynastis fall övertog den iranska Qajardynastin makten fram till 1828, då regionen erövrades av det ryska imperiet i Rysk-persiska kriget 1826–1828.Timothy C. Dowling Russia at War: From the Mongol Conquest to Afghanistan, Chechnya, and Beyond pp 728–729 ABC-CLIO, 2 December 2014