Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandeln, inre marknaden och handelspolitik. Till Kommerskollegiums uppgifter hör utredningar, yttrande och förslag angående frågor som hanteras inom EU, WTO, OECD, UNCTAD, ECE och liknande internationella organisationer. Kommerskollegium arbetar med att minska och förebygga handelshinder, analysera handelsutvecklingen, förse Sveriges företrädare med analyser och beslutsunderlag före, under och efter handelsförhandlingar samt underlätta för företag i utvecklingsländer att delta i den internationella handeln.
Kommerskollegium ansvarar för tillsynen av Sveriges handelskamrar.
Historik miniatyr|Sigill för Kommerskollegium från 1932. Ämbetsverket Kommerskollegium bildades 1651 som en utbrytning ur Kammarkollegiet och ansvarade då för frågor som rörde handel, industri och sjöfart. En speciell myndighet som handlade handelsärenden grundlades redan 1637 men stod vakant större delen av sin existens från 1644–1651. Med undantag för en kortare period under ett pestutbrott har Kommerskollegium alltid funnits i Stockholm, först i slottet Tre kronor och därefter bland annat på Riddarholmen. Åren 1840–1900 sorterade myndigheten under Civildepartementet, 1900–1920 under Finansdepartementet, 1920–1982 under Handelsdepartementet och från 1983 under Utrikesdepartementet.
Kommerskollegium har haft en rad uppgifter som på olika sätt berör handel, industri och sjöfartsfrågor. Till "nyttiga fabrikers understöd" inrättade riksdagen år 1739 "Riksens ständers manufactur contoir" och en särskild "manufaktur-fond". Kontoret lades ned 1766 och uppgifterna överfördes till Kommerskollegium. Under 1700-talet fick Kommerskollegium även ansvar för tillsyn av spinnhusen, fiskerinäringen och fåraveln.
1800-talet miniatyr|höger|Gabriel Poppius iklädd kommerskollegiums ämbetsmannauniform. Målning av Johan Gustaf Sandberg 1831. 1834 - Kommerskollegium fick ansvaret för patent. 1841 - Kommerskollegium blev överstyrelse till statliga navigationsskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle och Kalmar. 1857 - Bergskollegium, som kontrollerade gruvnäring och metallförädling, blev en del av Kommerskollegium. 1869 - Kommerskollegium fick i uppdrag att övervaka emigrantagenternas verksamhetskrav, tillståndskrav samt medla i tvister om emigrantresor. 1890 - Sprängämnesinspektionen, Yrkesinspektionen och tillsynen över sjukkassorna underställdes Kommerskollegium. 1891 - Patentfrågorna flyttades till nystartade Patent- och registreringsverket.
1900-talet 1913 - Yrkesinspektionen och tillsynen av sjukkassorna flyttades till nystartade Socialstyrelsen. 1946 - Monopolutredningsbyrån inrättades på Kommerskollegium, byrån skulle undersöka konkurrensen och karteller. 1956 - Sjöfartsbyrån på Kommerskollegium flyttades till nyskapade Sjöfartsverket. Merparten av Statens handels- och industrikommission övertogs av Kommerskollegium 1957 - Monopolutredningsbyråns uppgifter flyttades till nybildade Statens Pris- och Kartellnämnd. 1962 - Kommerskollegiums statistiska byrå med bland annat handelsstatistik fördes över till Statistiska Centralbyrån. 1962 - Kommerskollegium fick i uppdrag att administrera alla handelsregleringar, det vill säga utfärda licenser. 1969 - Kommerskollegium fick ansvar för resegarantier och att ge tillstånd till utlänningar att bedriva näring i Sverige. 1973 - Sprängämnesinspektionen bildades efter avknoppning från Kommerskollegium. Industrifrågorna flyttades till en egen myndighet, Statens industriverk, som blev NUTEK 1991 och senare en del av Tillväxtverket 2009. 1973 - Kommerskollegium fick uppdraget att auktorisera, ha tillsyn över och registrera revisorer. 1976 - Kommerskollegium fick uppdraget att auktorisera tolkar och översättare. 1994 - Auktorisationen av tolkar och översättare samt ansvar och hantering av resegarantier flyttades över till Kammarkollegiet. 1995 - Auktorisationen och tillsynen av revisorer flyttades till den nybildade myndigheten Revisorsnämnden.
2000-talet 2001 - Sveriges Solvit-center placerades på Kommerskollegium. Till Solvit kan företag och privatpersoner vända sig när de stött på regelproblem som hindrar den fria rörligheten inom EU:s inre marknad. 2005 - Open Trade Gate Sweden skapades och placerades på Kommerskollegium. Uppgiften är att underlätta för utvecklingsländernas företag att exportera till Sverige och EU.
Chefer för Kommerskollegium Kommerseråd är sedan gammalt tjänstetiteln för högre chefer inom Kommerskollegium. Högste chefen bar tidigare titeln president, numera generaldirektör.
Presidenter Clas Larsson Fleming, 1637–1644 Vakant, 1644–1651 Johan Berndes den yngre, 1651–1652 Erik Oxenstierna af Södermöre, 1652–1656 Christer Bonde, 1656–1659 Seved Bååt, 1660–1663 Knut Kurck, 1663–1678 Claes Fleming, 1679–1681 (tf) Claes Fleming, 1681–1685 Gustaf Lilliecrona, 1685–1687 Fabian Wrede af Elimä, 1687–1712 Jacob Reenstierna den yngre, 1713–1716 Vakant, 1716–1718 Gustaf Cronhielm af Flosta, 1718–1719 Magnus De la Gardie, 1719–1727 Daniel Niklas von Höpken, 1727–1741 Anders von Drake, 1741–1744 Vakant, 1744–1747 Erland Carlsson Broman, 1747–1757 Carl von Groth, 1757–1758 Carl Rudenschiöld, 1758–1761 Claes Gustaf Rålamb, 1761–1762 Edvard Carleson, 1762–1767 Niklas von Oelreich, 1767–1770 Gustaf Celsing den yngre, 1770–1789 Johan Liljencrantz, 1789–1812 Anders af Håkansson, 1812–1813 Abraham Niklas Edelcrantz, 1813–1821 Carl Peter af Klintberg, 1821–1824 (tf) Carl Peter af Klintberg, 1824–1826 Gabriel Poppius, 1826–1833 Carl David Skogman, 1833–1838 (tf) Carl David Skogman, 1838–1856 Fredrik Åkerman, 1856–1866 Vakant, 1866–1868 Ludvig Manderström, 1868–1873 Vakant, 1873–1875 Carl Fredrik Waern, 1875–1891 (tf)
Källa:Sten Lewenhaupt: Svenska högre ämbetsmän från 1634 (P.A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1961), s. 52–53, 88, 197.
Generaldirektörer Richard Åkerman, 1891–1905 Alfred Lagerheim, 1905–1913 Karl Axel Fryxell, 1913–1915 (tf) Karl Axel Fryxell, 1915–1935 Ragnar Sohlman, 1935–1936 (tf) Herman Eriksson, 1936–1945 Axel Gjöres, 1938–1940 (tf) Stig Sahlin, 1941–1945 (tf) Arvid Richert, 1945 (tf) Arvid Richert, 1945–1948 (tf) Axel Gjöres, 1948–1954 Nils Malmfors, 1954–1966 Bertil Swärd, 1966–1973 Olle Lindqvist, 1973–1979 Gunnar Söder, 1980–1991 Vakant, 1991–1992 Peter Kleen, 1992–2004 Vakant, 2004–2005 Lena Johansson, 2005–2014 Anna Stellinger, 2014–2019 Anders Ahnlid, 2020– Källa:Sten Lewenhaupt: Svenska högre ämbetsmän från 1634 (P.A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1961), s. 197.
Referenser
Externa länkar Officiell webbplats
Kategori:Myndigheter under Utrikesdepartementet Kategori:Kommerskollegium Kategori:Svenska ämbetsverk Kategori:Borgarrätt