miniatyr|260px|Fram för framgång (1938) med Åke Ohberg, Aino Taube och Jussi Björling. Aino Regina Taube, folkbokförd Henrikson (efter vigseln 1940), född 11 juli 1912 i Espergærde i Danmark, död 3 juni 1990 i Stockholm, var en svensk skådespelare. Hon var engagerad vid filmen i Sverige under 1930- och 40-talen och efter 1955. Hon var 1955–1984 engagerad vid Dramaten.

Biografi

Uppväxt, tidig karriär Aino Taube föddes 1912 i Espergærde i Danmark. Hon var dotter till skådespelaren Mathias Taube och hans maka journalisten Ella Ekman-Hansen. Aino Taubes morfar Peter Hansen var författare och under ett antal år även konstnärlig ledare vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. Hennes farfar Axel Taube, tulltjänsteman och körledare, var farbror till visdiktaren Evert Taube.

Aino Taube växte upp i Köpenhamn och i Stockholm, där hon gick i Annaskolan. Aino Taube utbildade sig vid Dramatens elevskola åren 1930–1932. Hon scendebuterade 1931 på Skansenteatern i rollen som Elisabeth Westling i Selma Lagerlöfs Dunungen.

Scen- och sångkarriär Aino Taube filmdebuterade 1931 i Ivar Johanssons komedi Skepparkärlek. Hon var filmstjärna i ingeny-facket under 1930-talet, för att sedan utvecklas till att bli en respekterad dramatisk aktris inom film, teater och TV från 1940-talet och framåt. Aino Taube sjöng även in ett antal tidiga filmschlagers.

Aino Taube kom att göra 35 filmroller. Däribland kan nämnas Fridolf i lejonkulan, 1933, Sången om den eldröda blomman, 1934, Kvartetten som sprängdes, 1936, Sara lär sig folkvett, 1937, Laila, 1937, Konflikt, 1937, Fram för framgång, 1938, Gubben kommer, 1939, Sjöcharmörer, 1939, Med livet som insats, 1940, Kvinnors väntan, 1952 och För min heta ungdoms skull, 1952. Under i stort sett hela sin filmkarriär spelade Aino Taube nästan uteslutande större roller eller huvudroller. Som manliga motspelare hade hon vid flera tillfällen Åke Ohberg och Edvin Adolphson, men främst sin make Anders Henrikson. Han regisserade henne också i några av hennes mest framgångsrika filmroller, som i Alle man på post 1940, Livet går vidare, 1941, Tåg 56, 1943, och titelrollen i Åsa-Hanna, 1946. Aino Taube samarbetade även med filmregissörer som Gustaf Molander, Gustaf Edgren, Per-Axel Branner, Schamyl Bauman och Alf Sjöberg.

Åren 1958–1959 ingick Aino Taube i TV-teaterns första fasta ensemble. Hon kom även att medverka i TV-serier som Ingmar Bergmans Ansikte mot ansikte, 1976, Håkan Ersgårds Hedebyborna, 1978–1980, baserad på Sven Delblancs romansvit, Per Sjöstrands Mor gifter sig, 1979, baserad på Moa Martinsons självbiografiska roman, och TV-filmen Sommarön, 1979, baserad på Tove Janssons roman Sommarboken.

Aino Taube turnerade med John W. Brunius, Hjalmar Lundholm och Riksteatern. Bland hennes många övriga engagemang märks de vid Blancheteatern 1935, där hon till exempel medverkade i revyer av Kar de Mumma, Skansenteatern, 1936, Vasateatern från slutet av 1930-talet till tidigt 1950-tal, samt Malmö Stadsteater 1953–1954. Efter detta gästspelade hon på Dramaten 1954, och var från 1955 fast engagerad där fram till 1984. Bland hennes många framgångsrika insatser där märks Arsinoë i Misantropen, 1955, modern i Pirandellos Sex roller söker en författare, 1957, körledarinnan i Trojanskorna, 1960, Tora i Kattorna, 1961, Polina i Tjechovs Måsen, 1961, Gunhild Borkman i John Gabriel Borkman, 1976 och Katarina Stenbock i Erik XIV, 1977.

Aino Taube avled i Stockholm 1990.

Privat Aino Taube var från 1940 gift med skådespelaren och filmregissören Anders Henrikson fram till hans död 1965. Hon var mor till skådespelarna Mathias Henrikson (1940–2005) och Ella Henrikson (1941–1972) – dottern medverkade i Morianerna 1965 och spelade på Dramaten i Mäster Olof 1972 – Ella Henrikson på Svensk FilmdatabasElla Henrikson i Dramatens rollbok. samt till Thomas Henrikson (född 1942).TAUBE, AINO R, skådespelerska, Bromma i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 1277.

Taube är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.Hitta graven

Eftermäle Aino Taube hann under sina dryga 50 år på svensk scen och filmduk gestalta nästan alla slags kvinnoporträtt, från pigga och rosiga 1930-talshjältinnor till 1940-talets moderna och redbara kvinnor, 1950-talets mödrar och satmorsor till senare års ångestplågade äldre damer samt robusta och kloka far- och mormödrar. Värdiga, vardagliga och trovärdiga porträtt, med små, naturalistiska medel. Hon var kultiverad och stilfull, respektingivande samt utstrålade en känsla av självklarhet. Ett exempel på slitstark och klartänkt kvinnokraft som inte finner sig i något nonsens, och varken reducerades till onyanserade rivjärns- eller menlösa våproller.

Aino Taube var en av våra stora skådespelare, på 1940-talet jämförd med Greta Garbo. Därför kom hon också att förbli en uppskattad, flitigt anlitad och respekterad svensk film- och teateraktris livet igenom.

Genom åren fick Aino Taube motta olika utmärkelser för sin skådespelarkonst, som Skådebanans och SF:s stipendium 1938, Inga Tidbladsstipendiet 1980 och O'Neill-stipendiet 1981.

Produktioner

Filmografi i urval

(TV-film)

TV-teater i urval miniatyr|260px|Höger|Taube (fjärde från höger) tillsammans med TV-teaterensemblen säsongen 1958/1959.

Bestigningen av Fujijama 1959 – Porträtt av jägare 1959 – En Skugga 1959 – Rum för ensam dam 1959 – Den skalliga primadonnan

1958 – Oh, mein Papa 1958 – Hemma klockan sju 1958 – Skandalskolan 1958 – Avsked 1958 – Jeppson 1958 – Påsk

Teater

Roller (ej komplett) År Roll Produktion Regi Teater 1931 Elisabeth Westling Dunungen <small> Selma Lagerlöf Gustaf Linden Skansenteatern 1935 Bibban Jonsson Härmed hava vi nöjet, revy <small> Kar de Mumma, Karl-Ewert och Alf Henrikson Harry Roeck-Hansen Blancheteatern Fräulein Schimzer Gatumusikanter <small> Paul Schurek Sigurd Magnussøn Blancheteatern sid. 125 1936 Regina von Emmeritz Regina von Emmeritz <small> Zacharias Topelius Ernst Eklund Skansens friluftsteater 1937 Syster Ann Doktor Clitterhouse <small> Barré Lyndon Gösta Ekman Vasateatern s. 192 Nina Popinot Ungdomen kommer med åren <small> Seymour Hicks och Ashley Dukes Gunnar Tolnæs Vasateatern 1938 Gertrud Stenen vill falla <small> Lars-Levi Læstadius Sandro Malmquist Nya Teatern Karin De 2 Thompson <small> Serck Rogers Martha Lundholm Vasateatern s. 1851940 Monique Felt Eldprovet <small> Henri Kistemaeker Martha Lundholm Vasateatern s. 211 1944 Sabina Det var nära ögat <small> Thornton Wilder Gunnar Skoglund Vasateatern Beatrice Lacy Rebecca <small> Daphne du Maurier Martha Lundholm Vasateatern 1946 Majken Patrasket <small> Hjalmar Bergman Anders Henriksson Vasateatern 1949 Valentine Inte för er, mina damer <small> Sacha Guitry Martha Lundholm Vasateatern Betty Chumley Harvey <small> Mary Chase Martha Lundholm Vasateatern 1951 Valentine Inte för er, mina damer <small> Sacha Guitry Martha Lundholm Vasateatern 1952 Sadie Thompson Regn <small> John Colton och Clemence Randolph Martha Lundholm Vasateatern 1953 Modern Sex roller söka en författare <small> Luigi Pirandello Ingmar Bergman Malmö stadsteater 1959 Stella Farväl till kärleken: Vi träffas som vanligt <small> Herbert Grevenius Stig Torsslow Dramaten <small> på Alléteatern 1961 Lady Faulconbridge Kung John (The Life and Death of King John) <small> William Shakespeare Alf Sjöberg Dramaten 1961 Polina Måsen <small> Anton Tjechov Ingmar Bergman Dramaten 1962 Mrs Edda Resan (Le voyage) <small> Georges Schehadé Alf Sjöberg Dramaten1963 Överstinnan Sagan <small> Hjalmar Bergman Ingmar Bergman Dramaten1964 Nunnan PeiTre knivar från Wei <small> Harry Martinson Ingmar Bergman Dramaten1965 Bondkvinna IMutter Courage <small> Bertolt BrechtAlf Sjöberg Dramaten1970 GummanBrända tomten <small> August Strindberg Alf Sjöberg Dramaten1971 MormorSol, vad vill du mig? <small> Birger Norman Ingvar Kjellson Dramaten1980 Martha Boll Fysikerna <small> Friedrich Dürrenmatt Per Sjöstrand Dramaten

Referenser Källor

Noter

Vidare läsning

Externa länkar

Kategori:Svenska skådespelare under 1900-talet Kategori:Svenska scenskådespelare Kategori:Alumner från Dramatens elevskola Kategori:Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm Kategori:Födda 1912 Kategori:Avlidna 1990 Kategori:Kvinnor Aino Kategori:Projekt Kvinnliga huvudpersoner