Hagbards galge är en fornlämning i Asige socken i Falkenbergs kommun i Halland. Fornlämningen består av två stensättningar där det på varje stensättning står ett par bautastenar. Hagbards galge kan avse specifikt stenparet närmast vägen eller fornlämningen i sin helhet. På stenarna finns olika hällristningar och skålgropar. I Halland är det annars ovanligt med hällristningar. De olika delarna har genom arkeologiska undersökningar daterats till bronsåldern.
Undersökningshistoria Fornlämningen nämns för första gången i skrift (med namnet Hagbards galge) 1598. Den nämns av Jacob Richardson i Hallandia antiqua et hodierna där han lade stor vikt vid att knyta platsen till sägnen om Hagbard och Signe (istället för andra konkurrerande platser knutna till sägnen). Stenarna undersöktes av Gustaf Brusewitz 1865. Han upptäckte då cirkelformade ristningar på en av stenarna. Vid undersökningar 2010 och 2018 (i det senare fallet genom laserscanning) har fler symboler hittats. Med början 2024 genomfördes de första arkeologiska undersökningarna.
En av stenar har legat ner sedan åtminstone Hallands landsbeskrivning 1729 och restes 1913.
Beskrivning Fornminnet har i botten stensättningar. Dessa är utan kantstenar. Den ena har en diameter på 24 meter och en höjd på 0,8 meter medan den vid vägen skadats av vägen och är ungefär 13 m × 8 meter. Dessa har daterats till 1300-1200 f.kr. Mellan stensättningarna finns också två stenskodda stolphål, som ligger i linje mellan de bägge bautastensparen. Dessa är daterade till övergången mellan bronsålder och järnålder. På bautastenarna finns hällristningar. På en av stenarna vid vägen finns människofigurer samt många skålgropar, medan den andra bland annat har en enklare båtristning. Vid en av stenarna en bit från vägen finns vad som tolkas vara en person med sköld på en av stenarna. Ristningarna bedöms vara gjorde ungefär 1000 f.Kr. I grävda schakt i samband med de arkeologiska undersökningarna hittades urngravar från ett ungefär 10 år gammalt barn och från ett 3-5 år gammalt barn. Inga andra gravfynd gjordes. Keramik i urnan för det äldre barnet har stil från yngre bronsåldern. Innehållet har Kol-14-daterats till 900-800-talet f.Kr, medan det yngre barnet daterats till 1000-800 f.Kr.
Relation till omgivningen Urnan har en sammansättning på leran och en stil som är identisk med keramik funnen i Stafsinge från samma tid. Fornminnet ligger längs en forntida förbindelse, förlandavägen, som gick i Hallands inland (där det var möjligt att korsa Hallands floder). En av få andra resta stenar av samma storlek i Halland ligger ungefär en kilometer syd om fornlämningen. Enligt ICP-datering restes den ungefär 850 f.Kr.
I Alfshögs socken finns Sveriges mest omfattande fynd av intakta gjutformar för brons. På Smörkullen vid Suseåns mynning finns en guldskål från bronsåldern (en av två funna från tidsperioden i Sverige). I närheten av fornminnet finns en fornborg, Kungabjär. Den är 2026 ännu inte är tidsbestämd.
Sägen Namnet kommer från en fornnordisk vandringssägen om Hagbard och Signe. Sägnen börjar med att en viking från Trondheim, Hagbard, ger sig ut på vikingatåg. Utanför Hallands kust möts han av en stor flotta under ledning av den lokale kungen Sigvard. De strider, men utan att någon vinner och sluter sedan fred. Sigvard bjuder hem Hagbard som då möter kungens dotter, Signe. De blir kära, men på grund av den fiendskap som sedan länge funnits mellan respektive släkter kan de inte gifta sig. Hagbard försöker senare förklädd ta sig in till Signe, men grips. Han döms vid tinget i Asige till döden. Signe hade lovat att följa sin älskade i döden och Hagbard bestämde sig för att pröva hennes trohet. Som sin sista önskan bad han därför att man först skulle hissa upp hans mantel i galgen. När Signe ser manteln och tror att Hagbard hänger där sätter hon eld på sitt slott och bränner sig själv inne med sina tärnor. När Hagbard ser röken från slottet går han lugnt i döden.Se Sverige. Vägvisare till 650 smultronställen från Ales stenar till Överkalix, Lars Magnusson. 2002 s. 62 Sägnen finns spridd över hela Norden, men området är det enda där materiella ting har namn från sägnen.Informationsskylt på platsen
Källor
Externa länkar Riksantikvarieämbetet
Bilder
Kategori:Fornminnen i Falkenbergs kommun Kategori:Fornminnen i Halland