Suzanne Osten

Carlota Suzanne Osten, född 20 juni 1944 i Essinge församling, Stockholm, död 28 oktober 2024 i Stockholm, https://www.minnesrummet.se/#/Case/934384/Dodsannons var en svensk dramatiker, regissör, teaterchef, författare och professor.

Biografi Suzanne Osten föddes på Stora Essingen i Stockholm. Hon var dotter till finmekanikern Karl Osten (1912–1970) och filmkritikern Gerd Osten, född Ekbom (1914–1974), vars frustrerade strävan efter att få regissera film i en manligt dominerad filmvärld kom att bli föremål för dotterns debutfilm Mamma (1982).

Fadern var tysk socialdemokrat och motståndsman som på flykt undan nazistregimen hade kommit till Sverige. Föräldrarna gifte sig 1941 men skilde sig när Suzanne Osten var liten. Hon avlade studentexamen vid den kreativt inriktade Viggbyholmsskolan 1963 och studerade därefter konsthistoria, litteraturhistoria och historia vid Lunds universitet.

Teater Osten grundade en av Sveriges första fria teatergrupper, Fickteatern, och inledde där också sin regibana i slutet på 1960-talet. 1971 fortsatte hon till Stockholms stadsteater, som kom att bli hennes fasta punkt under flera decennier. Där blev hon en ledande personlighet i utvecklingen av tidens politiskt engagerade teater. Tillsammans med Margareta Garpe skrev hon pjäser som Tjejsnack (1971), som var riktad till tonårstjejer. Några sånger från denna, som till exempel den feministiska kampsången Vi måste höja våra röster, finns med på skivan Sånger om kvinnor som utgavs samma år. Senare skrev Osten och Garpe pjäserna Kärleksföreställningen (1973), Jösses flickor (1974) och Fabriksflickorna (1980). I alla dessa pjäser fanns en tydlig koppling till Grupp 8.

Osten var en av de ledande pionjärerna inom utvecklingen av teater för barn och unga, även med stor uppmärksamhet internationellt. 1975 grundade hon en speciell avdelning inom Stockholms stadsteater för detta ändamål, Unga Klara, för vilken hon verkade som regissör"Aktuellt namn: Suzanne Osten" När Var Hur 1984, sid 246, Forum, Ljungföretagen, Örebro 1983 och konstnärlig ledare fram till sommaren 2014. På grund av besparingskrav och omstruktureringar inom stadsteatern frikopplades Unga Klara 2010 och har därefter tvingats överleva som en fristående teater – om än i sina tidigare lokaler i Kulturhuset Stadsteatern – under Ostens ledning med en helt ny, osäker finansieringsbörda. För ensemblen skrev hon barnteater, ofta influerad av psykoanalytiker såsom Alice Miller.

På senare år regisserade hon även på andra teatrar och i andra genrer, såsom operetten Glada änkan på Folkoperan 2008 och produktioner på Göteborgs stadsteater. I juli 2014 regisserade hon det stora nordiska samprojektet, queeroperan Magnus–Maria på Åland, vilket bland annat åtföljdes av Ålands första prideparad och med gästspel i flera länder. Hon gjorde flera produktioner på Radioteatern. Hon höll böcker, pjäser och filmmanus. Hon höll dessutom föreläsningar och workshops i Sverige och utomlands.

Film Osten började sin karriär inom film med två TV-filmer. Hon skrev manuset till Moa, Östen och Stella (1974) och var en av regissörerna till Barn i Afrika (1978). Till långfilmsdebuten Mamma (1982) som skildrade modern Gerds situation samarbetade Suzanne Osten med författaren Tove Ellefsen om manuset. Debuten fick goda vitsord, men hennes nästa film Bröderna Mozart (1986) kom att bli mer omskriven och hyllad. Idén till filmen uppstod efter att Etienne Glaser berättat för Osten om omständigheterna kring sin uppsättning av Don Juan på Stora Teatern i Göteborg. Manuset skrevs tillsammans med Niklas Rådström, som även deltog i manusarbetet inför Ostens två efterkommande filmer, Livsfarlig film (1988) och Tala! Det är så mörkt (1993).

För Bröderna Mozart fick Osten 1987 en Guldbagge för "Bästa regi". Osten erhöll även andra filmpriser internationellt för olika filmer.

I flera filmer använde hon sig av sina medarbetare från Stadsteatern och Unga Klara som Etienne Glaser och Philip Zandén med flera.

År 2005 spelade Osten in sin nionde långfilm sedan debuten 1982, Wellkåmm to Verona, med Jan Malmsjö, Ghita Nørby och Erland Josephson i huvudrollerna som pensionärer på ett äldreboende.

Teman Ostens filmer behandlar ofta politiska fenomen. I Skyddsängeln (1990) står problematiken kring den politiska terrorismen i fokus, med utgångspunkt i förra sekelskiftet och kraven på demokrati. Tala! Det är så mörkt handlar om nynazismens framväxt under 1980- och 1990-talen, samt dess orsakssamband med arbetslöshet och rotlöshet bland tidens unga. Hon har också baserat filmer på sin egen uppväxt, såsom Mamma, Bengbulan (1996) och Flickan, mamman och demonerna (2016). Ofta skildrar filmerna utsatta barn i splittrade familjer där modern är psykiskt sjuk eller frånvarande.

Professor och barnfilmambassadör Åren 1995–2009 var Osten professor i regi vid Dramatiska Institutet. År 2000 utsågs hon till filosofie hedersdoktor vid Lunds universitet. För sitt arbete har hon mottagit en rad utmärkelser världen över.

I november 2014 utsågs Osten till Sveriges första filmambassadör för Svenska Filminstitutet. I denna roll ska hon verka för att sprida intresse och kunskap om barnfilm, att inspirera till utveckling av mer "verklighetsnära", realistisk barn- och ungdomsfilm som motvikt till vad hon ser som mer "orealistisk" underhållningsfilm. Hon ska också arbeta för utveckling av forskning inom barn- och ungdomsfilm och om hur den unga publiken egentligen upplever denna.

Hon fick en dotter, Hanna Hartleb, född 1965, tillsammans med dokumentärfilmaren Rainer Hartleb. Hanna Hartleb har medverkat i ett fåtal filmroller.

Suzanne Osten är gravsatt på Skogskyrkogården i Stockholm.

Verk Filmografi miniatyr|stående|Suzanne Osten under Dramatens höstsamling i augusti 2015. Osten gästade Dramaten för första gången med David Grossmans Falla ur tiden. I nedanstående lista är Suzanne Osten ansvarig för både manus och regi, utom där detta nämns."Insatser". Svensk Filmdatabas. Läst 25 april 2016. (manus) (regi)

(regi)

(regi, roll)

Teater Regi (ej komplett) År Produktion Upphovsmän Teater 1971 Tjejsnack 1973 Kärleksföreställningen 1974 Jösses flickor, befrielsen är nära Suzanne Osten och Margareta Garpe Stockholms stadsteater 1980 Fabriksflickorna, makten och härligheten Margareta Garpe och Suzanne Osten Stockholms stadsteater 2009 Publiken El público Federico García Lorca Översättning Lars Bjurman Göteborgs stadsteater 2012 Flygräddare Ann-Sofie Bárány Unga Klara/ Riksteatern 2014 I Annas garderob Ann-Sofie Bárány Göteborgs stadsteater 2016 Falla ur tiden Nofel michutz lazman David Grossman Dramaten 2018 Fenix Ann-Sofie Bárány Dramaten 2019 Ett självmords anatomi Anatomy of a suicide Alice Birch Översättning Anna Kölén Malmö Stadsteater 2020 Furstinnan av Amalfi The Duchess of Malfi John Webster Översättning Per Lysander Dramaten 2021 Buster Keaton på månen Gunilla Linn Persson Unga Klara 2022 Temps mort Lars Norén Kulturhuset Stadsteatern 2023 Konspiration Erik Uddenberg Dramaten

Bibliografi (urval) Nedan listas Barndom, feminism och galenskap : Osten om Osten (tillsammans med Helena von Zweigbergk). Stockholm: Alfabeta, 1990. Papperspappan. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1994. Flickan, mamman och soporna. Stockholm: Bromberg, 1998. Mamman, flickan och demonerna. Brombergs, 2016. Mina meningar : essäer, artiklar, analyser 1969-2002. Hedemora: Gidlund, 2002. Hemliga masker : ett konstnärligt forskningsprojekt (tillsammans med My Walther och Unga Klara). Södertörn : Södertörns högskola, 2006. Babydrama : en konstnärlig forskningsrapport. Stockholm: Dramatiska institutet, 2009. Nio pjäser på Unga Klara, urval och efterord av Suzanne Osten. Stockholm: Themis, 2009. Det allra viktigaste : dagbok. Möklinta: Gidlund, 2013. Vem tror hon att hon är, Suzanne Osten? En självbiografi i tre akter. Stockholm: Ordfront 2021.

Priser och utmärkelser (urval) 1985 – Prix d'Assitej 1987 – Guldbaggen för Bästa regi (Bröderna Mozart) 1990 – Tage Danielsson-priset 1991 – Filmstipendium för filmen Skyddsängeln, Filmfestival Rouen 1992 – Alfons-bokalen 1995 – Henrik Steffens-priset, Kiel 2000 – Hedersdoktor vid Lunds universitet 2002 – Bernspriset, Svenska PEN-klubben 2002 – ASSITEJ:s internationella hederspris 2002 – Expressens teaterpris 2003 – Svenska Akademiens teaterpris 2003 – Natur och Kulturs kulturpris 2007 – Moa-priset 2008 – TCO:s kulturpris 2009 – Håbets pris, Institut for Folkeligt Teater i Danmark 2014 – Regeringens belöningsmedalj Illis quorum (åttonde storleken) 2014 – Per Ganneviks stipendium 2015 – Stig Dagermanpriset 2015 – Svenska regissörsföreningens Iris-pris för I Annas garderob på Göteborgs StadsteaterTeaterförbundet: IRIS-priset till Osten 2015 – Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning" 2017 – Stockholm stads hederspris 2019 – H.M. Konungens medalj i guld av 8:e storleken i Serafimerordens band (2019) framstående insatser inom teater-, film- och operakonst. 2021 – Anders Carlbergs minnespris – för livsgärning i kulturens och samhällets tjänst 2022 – Hedersguldbaggen 2022 – Bonnier-stipendium

Referenser

Unga Klara, om Suzanne Osten

Externa länkar

Suzanne Osten, personlig webbplats

Kategori:Svenska filmregissörer Kategori:Svenska teaterregissörer Kategori:Svenska manusförfattare Kategori:Svenska teaterchefer Kategori:Svenska operaregissörer Kategori:Svenska musikalförfattare Kategori:Svenska professorer inom scenkonst och film Kategori:Aktiva i Grupp 8 Kategori:Hedersdoktorer vid Lunds universitet Kategori:Mottagare av Illis Quorum Kategori:Mottagare av Hans Majestät Konungens medalj Kategori:Mottagare av Hedersguldbaggen Kategori:Guldbaggen för bästa regi Kategori:Personer inom barnkultur Kategori:Scenkonst för barn och unga Kategori:Sommarvärdar 2000 Kategori:Sommarvärdar 2024 Kategori:Regissörer från Stockholm Kategori:Författare från Stockholm Kategori:Gravsatta på Skogskyrkogården i Stockholm Kategori:Födda 1944 Kategori:Avlidna 2024 Kategori:Kvinnor Kategori:Projekt Kvinnliga huvudpersoner Kategori:Personer med verk i Sveriges kulturkanon

Suzanne Osten

Źródło i licencja