miniatyr|höger| Tecknade serier är ett etablerat medium i USA, som ibland även har kallats seriernas hemland. De första amerikanska serierna var dagspresserier och skapades på 1890-talet, däribland The Yellow Kid (populärt kallad "världens första serie") av Richard F. Outcault, Knoll och Tott av Rudolph Dirks, och Happy Hooligan av Frederick Burr Opper. Bland senare dagspresserier märks framför allt humorserier som Snobben av Charles M. Schulz, Blondie av Chic Young, Knasen av Mort Walker, Kalle och Hobbe av Bill Watterson, och Ernie av Bud Grace, men också äventyrsserier som Fantomen och Mandrake av Lee Falk, Prins Valiant av Hal Foster och Blixt Gordon av Alex Raymond. Vissa serier, däribland E.C. Segars Karl-Alfred och Floyd Gottfredsons Musse Pigg, har pendlat mellan humor- och äventyrsserie.

Parallellt med dagspresserierna har USA också en rik tradition av serietidningar, allt sedan det första numret av Famous Funnies ("världens första serietidning") publicerades 1934. Framför allt märks här superhjälteserier från förlagen DC Comics (Batman, Superman, Wonder Woman, etc.) och Marvel Comics (X-Men, Spider-Man, Hulk, med flera). Tongivande exempel utanför superhjältegenren inkluderar bland annat Carl Barks disneyserier med Joakim von Anka; satirtidningen Mad Magazine; undergroundserier av bland andra Robert Crumb; samt serieromaner av Will Eisner, Joe Sacco, Joe Kubert, Art Spiegelman, med flera.

Dagspresserier

Formaten höger|300px|thumbnail|Krazy Kat, en av de stora amerikanska dagspresserierna, här i en ruta från 1937. Dagspresserierna (eng. "comic strips") finns huvudsakligen i två format, dels som dagsstrippar, vilka publicerades med en seriestripp måndag till lördag, vanligen i svartvitt, och dels söndagssidor, vilka publicerades i färg och i längre avsnitt (dock sällan längre än en sida - det stora undantaget till detta är Will Eisners Spirit, som gick i en söndagsversion om 7 sidor/avsnitt). Den gängse ordningen har traditionellt varit att en serie börjar som dagsstrippserie för att, om och när den blivit tillräckligt populär, även få förtroendet att breda ut sig som söndagssida. Bland undantagen märks även här The Spirit, samt Hal Fosters Prins Valiant, vilken enbart publicerades som söndagssida.

Syndikaten Serierna produceras sedan lång tid av syndikat som distribuerar ut dem till dagstidningarna. Det mest framträdande av dem har under större delen av mediets historia varit King Features Syndicate, vars nuvarande serieutbud (2015) omfattar närmare 70 serier, däribland Knoll och Tott, Baby Blues, Knasen, Blondie, Mandrake, Dennis, Sam & Silo, Hagbard Handfaste, Familjen Flax, Blixt Gordon, Morrgan och Klös, Tigern, Fantomen, Tjalle Tvärvigg, Hazel, Ernie, Karl-Alfred, Prins Valiant, Zits, och strippversionen av Spider-Man.Comic Strips & Panels kingfeatures.com

Övriga aktörer av idag (2015) inkluderar framför allt Universal Uclick (den näst största aktören, med bland annat Dilbert, Gustaf, FoxTrot, Affe & Egon, Monty, Get Fuzzy, Pärlor för svin, Doonesbury, och Pooch Café), Creators Syndicate (med bland annat Trollkarlen från Id, B.C., och strippversionen av Acke), Tribune Media Services (med bland annat Kvast-Hilda och Dick Tracy), samt Washington Post Writers Group.

Serietidningar

Formaten vänster|200px|thumbnail|Försäljning av serietidningar på seriemässan i San Diego 1976. Serietidningar (eng. "comic book") säljs sedan 1970-talet huvudsakligen i specifika "comic book stores", seriebutiker. Dessförinnan, från 1930-talet och framåt, hade man huvudsakligen kunna köpa seriemagasin i kiosker, godisbutiker, apotek, varuhus, speceriaffärer och hos leksakshandlare.

Formatet är vanligen häftat, och vad gäller de stora förlagens utbud, färgsatt. Numreringen är löpande, och fortsätter år från år. I undantagsfall har en titels löpnumrering nollställts, och den nya numreringen benämns då "volym två", och så vidare.

Sedan 1980-talet har det blivit vanligare med så kallade limited series, serietidningstitlar som på förhand är bestämda att bara publiceras med ett visst antal nummer. Dessa benämns vanligen som "miniserier" (omfattande två till sex nummer), eller "maxiserier" (omfattande sju nummer eller fler). Bland de första försöken var Camelot 3000, utgiven med tolv nummer, 1982-1985, och Ronin, med sex nummer 1983-1984. I och med den fyra nummer långa Batman – mörkrets riddare från 1986 inleddes en ny era i amerikansk serietidningshistorik, vilket för utgivningsformaten innebar att mini- och maxiserier, liksom många nummer av pågående tidningstitlar som bildade enhetliga sviter, samlades i tjockare volymer, så kallade "trade paperbacks", och många gånger saluförs som "graphic novels" (serieromaner).

Vid sidan av den ordinarie utgivningen knoppar respektive förlags mest framgångsrika serietidningstitlar vanligen av sig till årligt utgivna extrautgåvor, så kallade "annuals".

Platinaåldern: Fram till 1938 höger|200px|thumbnail|Jerry Siegel, här fotad 1976, skaparen av den moderna superhjälten. Som USA:s (och världens) första serietidning anses allmänt premiärnumret av Famous Funnies, utgiven i juli 1934. Här samlade seriestrippar från äldre dagstidningsutgivning och titeln fortsatte sin utgivning till och med 1955. Famous Funnies föregicks dock såväl av enstaka seriealbum, som nyhetstidningarnas fristående seriebilaga The Funnies (från 1929), och barntidningen Mickey Mouse Magazine, som utkom med sitt premiärnummer 1933, men inte kom att inkludera serier förrän två år senare.

I spåren av Famous Funnies föddes ytterligare serietidningar på den amerikanska marknaden, till en början enbart innehållandes samlade dagspresserier, och undantagsvis någon enstaka nytecknad seriesida. Dock - redan i februari 1935 började den första serietidningen som fokuserade på originalmaterial utkomma: New Fun, utgiven av det nystartade förlaget National Allied Publications och snart omdöpt till More Fun Comics. Vid denna tid hade också dagstidningarnas humorserier fått sällskap av äventyrsserier, och denna genre kom snart också att bli allt vanligare i More Fun Comics; bland de tidigaste exemplen på äventyrsserier skapade direkt för serietidningsmarknaden märks Doctor Occult av Jerry Siegel och Joe Shuster, vilken fick premiär i More Fun i oktober 1935.

Doctor Occult har sedermera kommit att kallas den första superhjälteserien - en genre som under 1900-talet skulle komma att bli den i särklass största på den amerikanska serietidningsmarknaden. 1938 följde Siegel och Shuster upp Doctor Occult med att skapa Superman, som snart skulle bli själva sinnebilden för superhjältegenren. Serien kom att få premiär i det första numret av tidningen Action Comics utgiven av förlaget Detective Comics, Inc. i juni 1938. I och med Action Comics inleddes vad som brukar kallas den amerikanska serietidningens guldålder, medan åren dessförinnan refererats till som platinaåldernPlatinum Age gamespot.comSequential History: The Platinum Age (1897 – 1938) comicattack.netA Brief History of Comics comicspectrum.com

Utöver den kommersiella serieproduktion växte det fram, under den stora depressionen, en liten, men levande marknad med olagliga, pornografiska seriehäften, så kallade tijuanabiblar. Vanligen med ett omfång på omkring åtta sidor, innehöll dessa häften erotiska eskapader med såväl välkända figurer från dagsstrippserierna, som Hollywood-stjärnor. Då häftena var olagliga, är merparten av dess skapare ännu okända. Produktionen av tijuanabiblarna dalade kraftigt efter andra världskriget, men fortgick, i alltjämt minskande omfång, ända in på 1960-talet.

Guldåldern: 1938-1955 vänster|200px|thumbnail|Superhjälten Blue Beetle, från förlaget Fox Comics, en av många seriefigurer från guldåldern. Samtidigt med Action Comics påbörjades också utgivningen av en handfull tidningar som skulle komma att göra stort avtryck inom amerikansk - och internationell - serietidningshistorik: Detective Comics (påbörjad 1937) , var en systertidning till Action Comics. Ursprungligen fylldes den av detektivserier, men med tidens gång kom den att övergå till ett superhjältemagasin; här skapades framför allt Bob Kanes Batman. Förlaget Dell Comics tidningar Four Color (utgiven 1939-1962), en antologititel som, utöver traditionella humor- och äventyrsserier, också kom att inkludera komiska äventyrsserier och fabeldjursserier; och flaggskeppet för disneyserier: Walt Disney's Comics & Stories (påbörjad 1940). Inte minst kom dessa tidningar att publicera Carl Barks serier, i vilka bland andra Farbror Joakim först såg dagens ljus. Classics Illustrated (utgiven 1941-1971) från Gilberton Company, vars svenska version fick titeln Illustrerade klassiker. Archie (påbörjad 1942) från John L. Goldwaters förlag Archie Comics. Titelserien, som fick den svenska titeln Acke, var en vardagsnära humorserie i highschool-miljö, med fokus på kompis- och kärleksrelationer.

Förlagen National Allied Publications och Detective Comics Inc. gick tidigt samman till National Comics, senare omformat till National Periodical Publications och så småningom DC Comics. Bland dess huvudsakliga konkurrenter under guldåldern märks utöver Dell Comics (som publicerade serietidningar mellan 1938 och 1973) och Archie Comics (som inledde sin utgivning 1937, och fortfarande, 2012, är aktivt), också Standard Comics (1936-1956), Quality Comics (1939-1956), Fawcett Comics (1940-1953), Harvey Comics (1941-1994) och Charlton Comics (1946-1985). Ytterligare ett förlag, All-American Publications etablerades 1938, men gick upp i National Periodical Publications redan 1946 - bland förlagets seriefigurer, varav merparten var superhjältar, märktes bland andra Wonder Woman.

Genremässigt innebar guldåldern ett brett utbud av serietidningar, där flertalet förlag hade en diversifierad utgivning där fabeldjursserier, humorserier, romantiska serier, superhjälteserier, och traditionella äventyrsserier, samsades om utrymmet. I stil och ton skilde sig dessa serier inte i någon större utsträckning från dagspresserierna.

Under 1950-talet kom dock EC Comics, ett förlag som hade inlett sin utgivning i liten skala 1944, att bilda skola med ett antal nyskapande serietidningar med den vuxna publiken som tydlig målgrupp - bland dess titlar märks framförallt skräckserietidningen Tales from the Crypt (1950-1955) och satirserietidningen Mad Magazine (med start 1952). Parallellt började vid denna tid dock serietidningarna att ifrågasättas på moraliska grunder, inte minst genom psykologen Fredric Werthams opinionsbildande bok Seduction of the Innocent från 1954. Som en följd av den ökande kritiken skapades Comics Code Authority, en organisation ledd av Archie Comics förläggare/redaktör John L. Goldwater, i syfte att säkerställa serietidningarnas "moraliska kvalité".

Comics Code Authority ledde såväl till åtstramade tyglar hos serieredaktörerna, som hämmad kreativitet hos serieskaparna. Mitten av 1950-talet innebar slutet för serietidningarnas guldålder, och följdes av några år präglade av stagnation. 1956 fick EC Comics se sig tvungna att lägga ned större delen av sin utgivning - endast Mad Magazine fortlevde. Den begynnande nya serievågen hos övriga förlag kom av sig, och de ökade kraven på "sund underhållning", i kombination med TVs intåg, innebar också att efterfrågan på de traditionella serietidningarna avtog. I de på många sätt förändrade förutsättningarna för serietidningsmarknaden kom fokus nu sättas på den sedan länge populära superhjältegenren.

Silveråldern: 1956-ca 1970