Johann von Lamont, född 13 december 1805 i Corriemulzie nära Inverey i Aberdeenshire, Skottland, död 6 augusti 1879 i Bogenhausen i Bayern, var en skotsk-tysk astronom och fysiker.
Biografi Lamont, son till Robert Lamont (jägmästare åt Earl Fife) och Elizabeth Ewan, började sin utbildning på den lokala skolan i Inverey, nära Braemar. År 1817 dog hans far och John skickades för att utbildas vid St James-klostret (Scots Benedictine College) i Regensburg i Tyskland. Han började arbeta med astronomi vid Bogenhausen-observatoriet, blev dess chef 1835, tog sin doktorsexamen i filosofi 1830 och blev professor i astronomi 1852 vid Münchens universitet.Chisholm, Hugh, ed. (1911). "Lamont, Johann von" . Encyclopædia Britannica. Vol. 16 (11th ed.). Cambridge University Press. Han arbetade mest med jordens magnetism, samt beräknade Uranus och Saturnus månars banor. Han observerade Neptunus både 1845 och 1846, men trodde inte att det var en planet. Vid observatoriet åtog han sig uppgiften att utföra bestämning av positioner och skapa en stjärnkatalog över cirka 35 000 stjärnor. Katalogen publicerade i Erstes Münchener Sternverzeichniss (1890).
År 1845 valdes han till hedersmedlem av Royal Society of Edinburgh.
Lamonts viktigaste arbete handlade om jordens magnetism. Han utförde magnetiska undersökningar i Bayern och norra Tyskland, Frankrike, Spanien och Danmark. Han upptäckte en magnetisk tioårsperiod (tioårscykel) och att den elektriska strömmen i jorden sluter den elektriska "kretsen" som skapar magnetfältet år 1850. Detta följde ungefär den elvaåriga solfläckscykeln som upptäcktes av Heinrich Schwabe.
Han beräknade omloppsbanorna för Uranus' och Saturnus' månar och bestämde det första värdet för Uranus' massa. Av en slump observerade han Neptunus 1845 och två gånger 1846, men kände inte igen objektet som en ny planet.
Lamont dog ogift och barnlös i München, Tyskland, den 6 augusti 1879. Hans betydande förmögenhet användes till att grunda stipendier inom vetenskap. Han är begravd på Bogenhausens kyrkogård i utkanten av München.
Utmärkelser och erkännanden Bland hans många utmärkelser finns ForMemRS och FRSE. År 1867 tilldelades han den bayerska kronans förtjänstorden av kungen av Bayern, genom vilken Lamont adlades och fick använda predikatet "von". Monumentet på hans grav i München föreställer honom med en öppen hand, i vilken lokalbefolkningen stoppade små mynt. År 1934 reste Deeside Field Club ett minnesröse i granit till hans minne i Inverey, Skottland. Det avtäcktes av Sir James Jeans.
En av Mars kratrar är uppkallad efter honom.
Asteroiden 8368 Lamont är uppkallad efter honom.
Publikationer Lamont är författare till Handbuch des Erdmagnetismus (1849).
Referenser
Noter
Externa länkar
Catholic encyclopedia MNRAS 40 (1880) 208 Obs 3 (1879) 155
Kategori:Skotska astronomer Kategori:Tyska fysiker Kategori:Skotska fysiker Kategori:Skotska professorer Kategori:Tyska professorer i astronomi Kategori:Personer verksamma vid Münchens universitet Kategori:Astronomer under 1800-talet Kategori:Fysiker under 1800-talet Kategori:Tyska forskare under 1800-talet Kategori:Födda 1805 Kategori:Avlidna 1879 Kategori:Män Kategori:Svensk uppslagsbok