Skäggetorp är en stadsdel i nordvästra Linköping, bestående primärt av lägre hyreshus uppförda under 1960- och 1970-talen. I mitten av området finns ett köpcentrum med butiker och service.
Bebyggelse och utformning I Skäggetorp fanns 2025 drygt bostäder. Av dessa var omkring hyresrätter och 600 bostadsrätter. Den absoluta majoriteten av dessa är flerbostadshus med två eller tre våningar byggda på 1960- och 1970-talen. Den största fastighetsägaren är Willhem AB som förfogar över 2500 hyresrätter samt centrumbyggnaden.
När Skäggetorp uppfördes planerades ursprungligen för både flerbostadshus och småhus (villor och radhus). Småhusbebyggelsen planerades ligga i nordöstra Skäggetorp, men kraftig befolkningsutveckling under 1970-talet ledde till bostadsbrist, och därför byggdes i stället låga flerbostadshus. Flerbostadshusen kompletterades med koloniområdet norr om Skäggetorp. Detta fick till följd att Skäggetorp har ett mycket mera likriktat bostadsutbud än vad som ursprungligen var tänkt med i princip enbart flerbostadshus med hyresrätter bestående av tvåor och treor.
Skäggetorp bär tydlig prägel av 1960-talets och 1970-talets stadsplaneringsnormer och är ett tidstypiskt framtidsoptimistiskt miljonprogramsområde, luftigt och öppet byggt med många grönområden: konstruerat enligt dåtidens så kallade SCAFT-normer. Således är området grupperat i olika delområden kring ett större centralt grönområde. Centralt invid detta placerades en centrumanläggning med tillgång till gemensamhetsanordningar: service och handel. Centret placerades också nära E4:an för att vara tillgängligt för bilister.
Som del av dåtidens normer är Skäggetorp även tydligt trafikseparerat. Hela Skäggetorp omgärdas av en ringled, Nygårdsvägen. Från denna går infartsgator in i området. Dessa är återvändsgränder, vilket gör att det inte finns någon trafik inom området. Således avsåg man skydda bostäder, gående och cyklister från trafiken. Omkring parkeringsplatser byggdes runt om områdets ytterkanter och ett parkeringshus invid centrumanläggningen.
Delområden Skäggetorp kan delas upp i fem delområden eller storkvarter efter bostadstyp och byggår.
Längst i sydost i området är bostäderna placerade längs med öppna gårdar. Bostäderna består av tvåvåningsbyggnader med källare, sadeltak och fasader av bränt tegel med vita fogar. Detta var det första område att byggas omkring 1965.
miniatyr|Nämndemansgården (kvarteret Gulsparven 2) i sydöstra Skäggetorp.
Precis väster om detta område i Storgården/Klockaregården består bostäderna av två- eller trevåningsbyggnader med fasader av mexisten utan källare. Entréerna är placerade mot smala gränder. Området bebyggdes 1965.
Delområdet Västra Skäggetorp som stod klart 1976 har en tydlig kvartsstruktur med innergårdar som bildar allmänna ytor. Området omfattar hela västra delen från norr till söder.
thumb|Flerfamiljshus i västra Skäggetorp.
Den nordöstra delen Skattegården/Lilla Ullevi byggdes 1971 och var ursprungligen tänkt bestå av småhus, men på grund av 1970-talets bostadsbrist byggdes här också flerbostadshus. Husen är placerade i större kvarter i två rader med öppna gårdar mellan byggnaderna. Utmärkande är de fristående trapphusen i detta område. Mellan Västra Skäggetorp och Skattegården/Ullevi ligger Rosendalsskolan.
miniatyr|Skattegården (kvarteret Gåsen 1) i norra Skäggetorp i Linköping.
Norr om Skattegården/Lilla Ullevi ligger även Ullevi koloniområde som i slutet av 1970-talet uppfördes som en komplettering till den nordöstra stadsdelen, vars småhus aldrig byggdes.
thumb|Ullevi koloniområde.
Skäggetorps centrum uppfördes 1969–1971 i centrala Skäggetorp. Köpcentret är en låg byggnad på två våningar med parkeringsplatser under byggnaden. Centret sitter ihop med en högre sjuvåningsbyggnad som tidigare delvis var ett hotell. Omkring centret finns tio höghus som utmärker sig från resten av Skäggetorps låga hus.
miniatyr|Skäggetorps centrum i november 2025.
Historia Den moderna stadsdelen Skäggetorp har sitt namn efter en äldre gård i området med samma namn, vars namn är känt sedan 1325 i formen Skeggiathorpe. Namnet tros vara sammansatt av det äldre personnamnet Skägge och kan stamma från vikingatiden.
Området är byggt på bördig åkermark med goda jaktförhållanden och kommunikationsmöjligheter. På grund av detta har området varit befolkat från stenåldern, och i synnerhet i Skäggetorps södra del har ett antal fornlämningar påträffats i form av gravar, hällristningar och boplatser med mera från brons- och järnåldern.
Under medeltiden var gårdarna och byarna i området etablerade. Gården Skäggetorp hade stark koppling till Linköpings domkyrka under medeltid, i form av att kyrkan köpte mark i området och i slutet av medeltiden ingick gården i Domkyrkans godsinnehav.
Äldre bebyggelse Före den nyare bebyggelsen fanns ett antal gårdar i området. Ofta har de historiska gårdsbeteckningarna fått ge namn åt olika områden i Skäggetorp, till exempel Skattegården, Nygård eller Klockaregården.
Ullevi storgård En betydande by var Stora Ullevi, belägen på andra sidan Bergsvägen i nuvarande Tornby. I byn Stora Ullevi ingick även Ullevi storgård, som ännu finns kvar strax norr om Skäggetorp längs med Bergsvägen, och är den sista bevarade gården från byn Stora Ullevi.
miniatyr|Ullevi storgård i november 2025, den sista kvarvarande gården av byn Stora Ullevis historiska bytomt.
Nygård och Skattegården thumb|Den gamla mangårdsbyggnaden till gården Nygård, fotograferad 2025. Byggnaden var en av få i området som undandrog sig rivning när stadsdelen Skäggetorp anlades. I samband med skiftesreformerna under 1700- och 1800-talen kom en del gårdar att flytta ut från Stora Ullevis byområde till byns utjordar. En sådan gård var Nygård, belägen i det nuvarande områdets östra del. Utjorden bör ha bebyggts på 1770-talet och av Nygård är mangårdsbyggnaden ännu bevarad med en exteriör från 1860-talet. I samband med anläggandet av stadsdelen Skäggetorp fick mangårdsbyggnaden fylla behovet av en ungdomsgård i den nya stadsdelen, medan spannmålsmagasinet från 1870-talet nedmonterades och flyttades till Gamla Linköping 1967.
thumb|Mangårdsbyggnaden fotograferad 1965 före rivningen av resten av gården.
En annan gård utflyttad från Stora Ullevi var Skattegården, belägen strax öster om det nuvarande området på andra sidan Bergsvägen. Skattegården fanns länge kvar efter Skäggetorps färdigställande, men revs år 2005 i samband med anläggandet av en utbyggnad av området mellan Nygårdsvägen och Bergsvägen.
Skäggetorps gård Av Skäggetorps gård finns vissa spår. Skäggetorps kyrka står i centrala Skäggetorp på den plats där bostadshuset till gården Skäggetorp tidigare stod. Gårdens mangårdsbyggnad och ekonomibyggnader revs 1973 i samband med att kyrkan skulle byggas, men en ekonomibyggnad invid kyrkan finns bevarad, och likaså rester av en björkallé som ledde fram till gården. Vid kyrkan står även några ekar som kan ha varit gårdens vårdträd. Fram till 2023 fanns i södra delen av området även två röda tvåfamiljshus av trä från 1940-talet som utgjort arbetarbostäder till gården. 2023 revs dock den västra av de två byggnaderna.
Övrig äldre bebyggelse I samband med anläggandet av en ny Netto-butik 2006 påträffades bebyggelserester från backstugorna Anderstorp och Trädgårdstorp strax öster om Skäggetorps centrum. En liten rest av Trädgårdstorps stengrund är synlig.
Mellan Nygårdsvägen och stambanan strax söder om Skäggetorp finns även två egnahemshus med fruktodlingar från tidigt 1900-tal vid namn Ekhult. De var tidigare del av en handelsträdgård ännu verksam på 1970-talet, och ena huset ska ha varit bostad åt trädgårdsmästaren.
miniatyr|Ett av två äldre egnahemshus strax söder om Skäggetorp.
Anläggandet av stadsdelen På 1950-talet påbörjades planerna att bebygga det nuvarande området Skäggetorp med bostäder. Ett beslut fattades i Linköpings stadsfullmäktige i början av 1960-talet, och marken köptes in av Linköpings stad.
1964 framtogs en dispositionsplan för området av Eglers Stadsplanebyrå i Stockholm, som också ritade detaljplanen för Skäggetorps centrala delar.
1965 påbörjades byggnationen som del av miljonprogrammet. Först uppfördes områdets södra delar, som färdigställdes i slutet av 60-talet. Därefter påbörjades utbyggnaden av västra delarna av Skäggetorp, vilket pågick till 1976. Under tiden byggdes områdets nordöstra delar ut och även Skäggetorps centrum. Centrumbyggnaden invigdes 27 oktober 1971 och Skäggetorps kyrka på pingstafton 1975. I slutet av 70-talet anlades Ullevi koloniområde precis norr om området och 1986 färdigställdes flerbostadshus intill Skäggetorps centrum. Totalt beräknades området hysa 12 000–15 000 invånare.
Befolkning Demografi Skäggetorp hade 9688 invånare år 2024 och är Linköpings kommuns näst största stadsdel efter Innerstaden. Befolkningsprognosen för 2034 är 10 404 vilket är ungefär samma invånarantal som stadsdelen hade 2019.
Utländsk bakgrund Den 31 december 2024 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 7657, eller 79,0% av stadsdelens befolkning, vilket kan jämföras med 24,7 i kommunen i stort. Av dessa var 6068 personer utrikesfödda. I Skäggetorp fanns samma år 121 olika födelseländer. Dessa är de vanligaste födelseländerna för befolkningen i Skäggetorp.
+ Födelseland 31 december 2024 Land Antal Andel 3620 37,37 % 1425 14,71 % 873 9,01 % 751 7,75 % 306 3,16 % 231 2,38 % 189 1,95 % 152 1,57 % 133 1,37 % 52 0,54 % 44 0,45 % 39 0,40 % 16 0,17 %
Hushåll 2024 fanns 4125 hushåll i Skäggetorp. Av dessa bodde merparten (2874 hushåll; 69,8%) i hyresrätter uppförda perioden 1971–1980.
Den genomsnittliga bostadsarean per hushåll var 73,2 kvadratmeter. Antalet boende per hushåll var 2,35, något högre än kommunsnittet 2,04.
2024 var 28,0% av hushållen i stadsdelen trångbodda. I hushåll med minst ett barn var andelen 71,9%, vilket var högst i kommunen. Motsvarande siffror för hela kommunen var 6,8% för samtliga hushåll och 19,7% för hushåll med barn.
Ekonomi 2024 var arbetslösheten 20,1% vilket är högst i kommunen där motsvarande siffra var 5,0%. Andelen med något ekonomiskt bistånd var 18,5% år 2023, jämfört med 2,6% i kommunen i stort.
Social utsatthet Skäggetorp är, såsom många andra liknande miljonprogramsområden, en stadsdel med lågt rykte. Detta har att göra med områdets problem med segregation och utanförskap, låga socioekonomiska standard och kriminalitet. Jämfört med andra stadsdelar är arbetslösheten hög och utbildningsnivån låg och nära 70% av barn mellan 0 och 17 år lever i ekonomisk utsatthet. Redan när området var relativt nybyggt stack det ut sett till socioekonomisk och etnisk segregation.
Sedan 2015 klassas området av Polismyndigheten som kallat ”särskilt utsatt område” i Sverige. Enligt Polisens definition innebär klassificeringen bland annat att det i området finns en ovilja att delta i rättsprocessen och att det är svårt för Polisen att fullfölja sitt uppdrag i området. Enligt definitionen förekommer även i viss mån parallella samhällsstrukturer, extremism, fundamentalistiskt inflytande och en hög koncentration av kriminella.
Utbud Skolor I Skäggetorp finns tre skolor med årskurserna F–6: Nygårdsskolan, Ulleviskolan och Rosendalsskolan. I Ulleviskolans lokaler fanns tidigare högstadieskolan Skäggetorpsskolan. Denna stängde 2021 på grund av låga studieresultat hos eleverna och i ett försök att minska segregeringen genom att låta högstadieelever gå i skolan i andra stadsdelar. I området finns sedan 1996 även den fristående grundskolan Dar al-Uloum med arabisk-muslimsk profil.
Butiker och service I centrumbyggnaden finns butiker, restauranger, apotek, frisör, post med mera. Utanför byggnaden finns ytterligare service såsom vårdcentral, tandvård, öppen förskola med mera.
Kultur Kulturhuset Agora i Skäggetorp invigdes 2019 och är en mötesplats med bland annat bibliotek, kafé, ateljé, scener, musikstudio med mera.