Hund (Canis lupus familiaris eller Canis lupus domesticus, tidigare även Canis familiaris) är en domesticerad underart av varg (Canis lupus). Hundar finns av många olika raser, vilka framavlats av människan sedan hunden domesticerades. Idag bestäms dessa raser utifrån vissa rasstandarder som internationellt fastställs av Fédération Cynologique Internationale (FCI). Läran om hundar kallas kynologi.
En hund av hankön kallas hund, hane eller hanhund och en hund av honkön kallas för tik eller hynda. Dess avkomma kallas för valp.
Taxonomi Huruvida hunden är en underart, Canis lupus familiaris, till vargen (Canis lupus) har diskuterats, eftersom detta medför att de hundraser som vi känner idag kan klassificeras som varianter och subvarianter. Detta gör att vissa forskare fortfarande vill hävda hunden som egen art, Canis familiaris, precis som Linné gjorde när han beskrev den 1758. Senare forskning kring hundens DNA har dock påvisat hundens nära släktskap med vargen, och därför reklassificerade man den 1993 som en underart av varg.
En relaterad rapport framlades av 24 forskare 2020. Den troliggör att hunden åtminstone delvis härstammar från vargar av en eller ett fåtal nära besläktade, numera utdöda populationer.
När en hund och en varg av olika kön sammanförs i fångenskap kan hybrider uppstå. Kvarlevor av individer som med säkerhet tillhör hunden och som är till år gamla har hittas i Irak och Idaho i USA.
Släktskap mellan hundraser En studie ledd av Elaine Ostrander, genetiker vid Fred Hutchinson Cancer Research Center vid University of Washington, har förändrat synen på ålder och släktskap bland hundraser.Collie or Pug? Study Finds the Genetic Code, The New York Times 21 maj 2004 Deras analyser av mitokondrie-DNA har bland annat visat att tysk schäferhund är närmare släkt med mastiff, boxer och andra typiska vakthundar än de fårhundar de vanligtvis klassificeras tillsammans med. Samma analyser visar också att raser som greyhound, irländsk varghund, borzoi och sanktbernhardshund bär släktskap med fårhund.
Studien har vidare resulterat i att vissa rasers ålder har måst omvärderas. Raser som tidigare ansetts tillhöra de absolut äldsta som gråhund, faraohund och ibizahund kanske inte är äldre än 150–200 år gamla i nuvarande form.
Storlek Hundarnas storlek varierar mycket beroende på rasen. Till de minsta räknas chihuahua och en av de största är irländsk varghund. Allmänt varierar kroppslängden (huvud och bål) mellan 360 och 1450 mm, svanslängden ifall den inte blev kuperad 130 till 510 mm, mankhöjden mellan 150 och 840 mm och vikten går vanligen upp till 79 kg. Ett exemplar av sankt bernhardshund från USA hade 1987 en vikt av 150 kg.
Historia Hunden är en av människans äldsta följeslagare. Hunden härstammar från domesticerade vargar, som uppkommit genom att vargflockar uppehållit sig kring mänskliga boplatser, där de levde på människans matrester och därför blivit tamare för varje generation. Forskare har debatterat om domesticeringen skedde först i dagens Kina, Mellanöstern eller Europa. Det finns kvarlevor från hundliknande fossil i människans sällskap i Östasien, möjligen från 30 000 f.Kr. och med största säkerhet 7 000 f.Kr., bland annat de så kallade torvhundarna. Fynd av hundskelett kommer även från Oberkassel i Düsseldorf, Nordrhein-Westfalen, där människor levde för ungefär 15 000 år sedan. I en amerikansk studie från 2010 hävdas att domesticeringen skedde i Mellanöstern för 12 000 år sedan, vid den tid när jordbruket uppstod där.
En rad DNA-studier har successivt flyttat tillbaka tidpunkten för vargens och hundens gemensamma ursprung. En studie från 2011 av Peter Savolainen med flera på KTH drar slutsatsen att dagens vargstam och hundar förgrenade sig i Asien söder om Yangtzefloden för omkring 15 000 år sedan.Vargen tämjdes till hund i sydöstra Asien , KTH aktuellt (2011-11-23) I en studie av Svante Pääbo med flera från 2013 dras istället slutsatsen att vargen domesticerades under den europeiska istiden för 15 000–30 000 år sedan. Endast de vargar som höll sig nära människor och blev tama överlevde istiden; övriga dog ut på den europeiska kontinenten, och tid och plats för domesticeringen kan således inte upptäckas genom att undersöka moderna vargstammars DNA på det sätt som gjorts i tidigare studier. I studien från 2013 undersöktes istället DNA från varg- och hundstammar från arkeologiska utgrävningar i Sibirien och Europa.Karin Bojs, Så tämjde hunden oss människor, DN 17 november 2013. I en studie från 2015 av Pontus Skoglund med flera, också den baserad på DNA-jämförelse av en 35 000 år gammal varg från Sibirien och arktiska hundraser, dras slutsatsen att hundens DNA divergerade från vargens för mellan 27 000 och 40 000 år sedan. Dagens siberian husky och grönlandshund delar en överraskande stor andel DNA med den sibiriska vargen.Pontus Skoglund, Erik Ersmark, Eleftheria Palkopoulou, Love Dalén, Ancient Wolf Genome Reveals an Early Divergence of Domestic Dog Ancestors and Admixture into High-Latitude Breeds, Juni 2015http://www.sciencedaily.com/releases/2015/05/150521133626.htm
Med neolitiska revolutionen började människor bedriva selektiv avel, och skapade på så sätt hundraser. Nordamerikas indianer använde tidigt hunden som dragdjur.
Kanarieöarna har fått sitt namn efter det latinska ordet canis, och betyder alltså hundöarna. Namnet gavs åt öarna av den romerske författaren Plinius den äldre efter att han besökt kung Juba II av Numidien och Mauretania år 25 f.Kr. Namnet grundar sig alltså på hörsägen. Större landlevande däggdjur inplanterades först efter den europeiska erövringen på 1400-talet. Ursprungsbefolkningen guancherna skall således inte ha haft användning för hundar.Podenco Canario, Rasselexikon, Verband für das Deutsche Hundewesen (VDH) (läst 2011-07-25)
Förvildade hundar Förvildade hundar hittas ofta nära samhällen på Balkanhalvön, i norra Afrika, i Japan, på Nya Guinea samt på det östliga asiatiska fastlandet. De lever ensamma eller i flock och jagar mindre däggdjur som råttor, fåglar som har sina bon på marken samt ibland hjortdjur och tar kadaver samt andra näringsämnen som de får av människor som föda. När de lever i flock utvecklas en hierarki. I Maryland i USA lever ungefär 230 förvildade hundar på en kvadratkilometer. De vilar i övergivna byggnader, under parkerade bilar eller under trappor som har ett hålrum. Populationen är under sommaren främst aktiv mellan 5 och 8 på morgonen samt mellan 19 och 22 på kvällen. Honor i Alabama grävde ingen lya för att föda sina ungar. De gömmer sig istället mellan högar av bråte. Exemplaren följer ofta vägar, järnvägar eller rader med grönsaker när de vandrar. I New Jersey är hundarnas revir under sommaren 11 hektar stort och under vintern 5,7 hektar. Exemplaren visade inget revirhävande. När honor är parningsberedda kan 5 eller 6 hannar samlas i regionen och de är aggressiva mot varandra. I södra USA och Mexiko är förvildade hundar i vildmarken mer sociala än nära samhällen.
Människans bästa vän
mini|Hunden visar bland annat kärlek genom att pussas (slicka). Hunden har ofta kallats för människans bästa vän och det har länge funnits ett personligt band mellan människa och hund. I Sverige har arkeologer hittat hundgravar från cirka 5000 f.Kr.. Att hundarna begravdes på det viset tyder på att de hade en särskild roll i människornas gemenskap och samhälle.
Fredrik II av Preussen (1712–1786) ska ha hänvisat till sin en av sina italienska vinthundar, ”Biche”, som sin bästa vän, och Voltaire (1694–1778), i sitt uppslagsverk Dictionnaire philosophique, skrev följande om hunden:
Föda Trots sin härstamning från vargen, beskrivs hundar varierande i vetenskapliga och andra skrifter antingen som köttätare eller allätare. Till skillnad från strikta köttätande djur, kan hundar anpassa sig till en bred kost, och är inte beroende av protein specifikt från kött eller en mycket hög nivå av protein för att uppfylla sina grundläggande kostbehov. Hundar kan med god hälsa smälta en mängd olika livsmedel, inklusive grönsaker och spannmål, och den kan konsumera en stor del av dessa i sin kost. En strikt köttdiet rekommenderas inte för hundar på grund av brist på kalcium och järn.
Jämför man hund och varg, har hunden anpassade gener som är involverade i matsmältningen av stärkelse som bidrar till en ökad förmåga att frodas med en stärkelserik diet. Forskning visar att det var "avgörande för tidiga hundars överlevnad att kunna livnära sig på mat som till stor del bestod av vegetabilier, såsom rotfrukter och spannmål". Hundar har framavlats och domesticerats av människan och skiljer sig från vargen på flera punkter. "Förutom en tydlig anpassning av hundars matsmältningsapparat fann forskarna också många skillnader i gener som styr hur hjärnan utvecklas. Det är troligt att flera av dessa förändringar skulle kunna förklara varför hundar har ett annorlunda beteende än vargar."
För unga hundar är en kraftig och närande diet av största vikt. Dels för att ge en kraftig kroppsbyggnad hos medelstora och stora hundraser och dels för att undvika valpsjukan. En ständig tillgång till friskt dricksvatten är ett krav för alla hundars hälsa.
En överviktig hund löper även en större risk för sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och artrit.
Farliga födoämnen Teobromin som finns i kakaobönor, och följaktligen i mörk choklad, kan i större mängder orsaka livshotande teobrominförgiftning hos hundar.
Lök som blivit uppvärmd har observerats orsaka lökförgiftning hos hundar. Symptom till följd av lökkonsumtion innefattar bland annat bleka slemhinnor, hematuri, matvägran och inaktivitet, även blodvärdena hos hundarna försämrades. Ämnena natrium n-propyltiosulfat, natrium trans-1-propenyltiosulfat och natrium cis-1-propenyltiosulfat misstänks vara det som orsakar skadan hos hundar.
Det är inte nyttigt för en hund att äta födoämnen som innehåller mycket salt.
Fortplantning och avel miniatyr|Diande dalmatinervalpar. miniatyr|Golden Retrievervalpar.
Tamhundens fortplantning är inte begränsad till någon viss årstid. De flesta tikar blir dock brunstiga (löper) två gånger om året, vanligen i januari (sen vinter) eller februari och i juli eller augusti (tidig höst). När en tik och en hane parar sig med varandra, uppstår en förändring i hanens penis som gör att den sväller upp så att tiken och hanhunden inte kan skiljas från varandra; detta kallas för hängning. Parning kan ibland ske utan hängning, men då brukar tikens möjlighet att bli dräktig betraktas som mindre.
Efter dräktigheten, som tar omkring 63 dagar, föds valparna, som de första nio till tolv dagarna är blinda. Antalet valpar är varierande. Mindre hundraser får i allmänhet en till sju valpar, medan medelstora eller stora raser föder mellan sex och tio valpar. Eftersom tiken kan para sig flera gånger inför samma kull kan valparna i kullen härstamma från olika fäder. Detta syns tydligast när hanarna varit av olika ras.
Vid sex veckors ålder kan valparna klara sig utan tikens mjölk. Bäst är att redan tidigare successivt vänja dem vid annan föda. Mjölktänderna börjar komma i tredje eller fjärde veckan, och ungefär vid sex eller sju veckors ålder är alla på plats. Tandömsningen sker i tredje till sjätte månaden. Med fullbordad tandömsning upphör hundens valpperiod.
Mindre raser har vid denna tidpunkt nått sin slutliga storlek. Större raser växer ännu en tid, och de största blir fullstora först under tredje året. Könsmognaden inträder hos hanar vid en ålder av nio till elva månader (enligt en annan källa 10 till 24 månader). Tiken blir vanligtvis könsmogen under åttonde eller nionde månaden.
Den allmäna livslängden är 12 år och några exemplar kan bli 20 år gamla.
Hundens användningsområden höger|miniatyr|En svensk polishund. höger|miniatyr|En boskapsvaktare med sin fårflock. Hundens användningsområden är många. Idag tränas det till och med upp hundar som kan upptäcka allvarliga sjukdomar, som cancer.