William Shatner, född 22 mars 1931 i Montréal i Québec, är en kanadensisk skådespelare, författare, regissör och artist. Med en karriär som spänner över sju decennier är han antagligen mest känd för sin genombrottsroll som Kapten James T. Kirk i Star Trek: The Original Series (1966-1969). Han hade svårt att följa upp rollen och var hemlös en period under 1970-talet men kom att få en comeback när han återvände i rollen med långfilmerna Star Trek (1979), Star Trek II – Khans vrede (1982), Star Trek III (1984), Star Trek IV – Resan hem (1986), Star Trek V – Den yttersta gränsen (1989), Star Trek VI – The Undiscovered Country (1991) och Star Trek Generations (1994).
Han skulle också få stor uppmärksamhet utanför Star Trek som polisen T.J. Hooker i TV-serien T.J. Hooker (1982-1986) och som programledare för programmet På liv och död (1989-1996). Med sin medverkan i sista säsongen av serien Advokaterna (2004) och i serien Boston Legal (2004-2008) blev han prisad med två Emmy Awards och en Golden Globe Award. Vid sidan om skådespelarkarriären har han också varit en framgångsrik författare där han förutom flera böcker om sina upplevelser med Star Trek också skapat bokserien TekWar som blivit både film och TV-serie.
Som musikartist har han släppt 10 fullängdsalbum och utforskat de flesta genrer. Mest känd har han blivit för sina spoken word-versioner på andra artisters låtar så som Bob Dylans "Mr. Tambourine Man", Elton Johns "Rocket Man", Queens "Bohemian Rhapsody" och särskilt Pulps "Common People" som är hans mest framgångsrika spår som även dragit på sig hyllningar i efterhand. År 2021, som 90-åring blev han den äldsta personen i rymden då han åkte som passagerare med uppdraget Blue Origin NS-18.
Biografi Uppväxt William Shatner föddes som mellanbarn i en konservativ judisk familj i området Notre-Dame-de-Grâce i Montréal. Hans föräldrar var Ann Garmaise (1905-1992) och Joseph Shatner (1898–1967) som ägde en mindre klädfabrik. Hans äldre syster var Joy Rutenberg (1928–2023) och hans yngre syster är Farla Cohen (född 1940). Shatners morföräldrar och farföräldrar immigrerade samtliga från Ukraina och Litauen som då var under styre av Österrike-Ungern respektive Kejsardömet Ryssland. Hans farfar Wolf Schattner var den som angliserade efternamnet till Shatner.
Shatner gick grundskolan i sitt födelseområde Notre-Dame-de-Grâce på Willingdon Elementary School och West Hill High School. Han är också alumn från barnteaterskolan Montreal Children's Theatre. Han studerade sedan ekonomi på McGill University och examinerades med en kandidatexamen 1952. Shatner var också lägerledare på ett judiskt läger vid Laurentiska bergen där han under sex veckor lärde den tonåriga förintelseöverlevaren Fred Bild engelska. 2011 tilldelade McGill University Shatner till hedersdoktor. Även skolan New England Institute of Technology tilldelade honom samma titel 2018.
Tidig teaterkarriär Shatner gjorde filmdebut 1951 medan han fortfarande gick på college. I den kanadensiska dramakomedin The Butler's Night Off står han absolut sist i eftertexterna som "Bill Shatner" i rollen som "bov". Efter examen arbetade han som biträdande chef och som skådespelare på teatrarna Mountain Playhouse i Montréal och Canadian National Repertory Theatre i Ottawa.
Han var även anställd på Stratford Shakespeare Festival där han hade roller i bland annat pjäsen Tamburlaine, som också skulle bli hans Broadwaydebut 1956. Han hade också en mindre roll i en uppsättning av Kung Oidipus som regisserades av Tyrone Guthrie. Pjäsen spelades in och sändes i kanadensisk TV senare. I en uppsättning av Henrik V var han både ersättare till Christopher Plummers huvudroll samtidigt som han spelade rollen som Humphrey, hertig av Gloster. På grund av njursten ställde Plummer in en föreställning och Shatners val att göra en helt egen tolkning framför att vara så lik Plummer som möjligt i rollen imponerade på Plummer. Även regissören Guthrie har nämnt att han värderade Shatner högt som den mest lovande skådespelaren på festivalen.
Tidig TV-karriär 1954 lämnade Shatner Stratford och flyttade till New York i hopp om att få en karriär på Broadway. Han blev då erbjuden en roll i barnprogrammet The Howdy Doody Show där han själv fick utforma sin karaktär Ranger Bob. Hans medarbetare bestod av dockor och clownen Clarabell som kommunicerade med Shatner enbart via en cykeltuta. Shatner kämpade på i fyra år innan han fick sin första större roll i perioddramat Bröderna Karamazov (1958) bredvid Yul Brynner. Samma år medverkade han också i ett uppmärksammat julavsnitt av TV-programmet Hallmark Hall of Fame tillsammans med flera högprofilerade skådespelare som Jessica Tandy, Margaret Hamilton, Bernadette Peters, Richard Thomas, Cyril Ritchard och Carol Channing. Han fick också stor uppmärksamhet när han medverkade som huvudroll i avsnittet "The Glass Eye" av Alfred Hitchcocks serie Alfred Hitchcock presenterar, även det 1958. vänster|miniatyr|Ett pressfoto på Shatner inför Bröderna Karamazov 1958. Året därefter, 1959, fick Shatner fina recensioner för sin huvudroll som Robert Lomax i Broadwayuppsättningen av The World of Suzie Wong. Pjäsen gick i över ett år och ändrades ständigt vilket också gjorde att folk gick och såg den flera gånger. Pjäsen fick flytta till en större teater och vann 2 priser på Theatre World Award däribland Shatner som Bästa skådespelare. Under tiden han medverkade i pjäsen fick han också en av huvudrollerna som detektiven Archie Goodwin i TV-serien Nero Wolfe (1959). Det filmades ett par avsnitt innan det första avsnittet sändes och sedan lades ner av TV-kanalen CBS. Shatner medverkade sedan i ett avsnitt av TV-serien Twilight Zone 1960. Han skulle återvända till serien redan 1963 i avsnittet Nightmare at 20,000 Feet som skulle få en remake när serien gjordes till långfilm 20 år senare. Han återvände även till TV-serien Alfred Hitchcock presenterar redan 1960.miniatyr|Shatner som Archie Goodwin och Kurt Kasznar som Nero Wolfe i den nedlagda TV-serien Nero Wolfe 1959.Shatner återvände till Broadway 1961 i en uppsättning av L'Idiote tillsammans med Julie Harris och Walter Matthau, som vann en Tony Award för sin insats i pjäsen. Shatner mottog också goda recensioner. Han fick sin första huvudroll i filmen Farlig ungdom (1961) och hade också en biroll i Dom i Nürnberg samma år som blev hyllad för sina skådespelarinsatser och sättet den återgav Nürnbergrättegångarna på. Han skulle sedan ha huvudrollen i dramafilmen Hetsaren (1962) i regi av Roger Corman i vilken han spelar en rasist som hetsar ett gäng ortsbor till rasvåld. Filmen fick ett blandat mottagande och skulle kritiseras för sin överdrivna ensida skildring. Filmkritikern Stanley Kauffmann skrev dock för The New Republic att det var Shatners första intressanta roll. Han fortsatte vara gästskådespelare i TV-serier som Försvarsadvokaterna (1961), Naked City (1962), The Nurses (1963), Route 66 (1963) och The Outer Limits (1964). Han medverkade också i radioprogram med familjeinrikting. miniatyr|Shatner och Jeanne Cooper i Hetsaren (1962). Shatner hade en biroll i Skändaren (1964) som var en nyinspelning av Akira Kurosawas Demonernas port (1950) tillsammans med Paul Newman, Laurence Harvey, Claire Bloom och Edward G. Robinson. Han medverkade samma år i ett avsnitt av TV-serien Mannen från UNCLE, tillsammans med Leonord Nimoy som senare skulle bli hans medskådespelare i Star Trek. 1964 hade han också titelrollen i en tilltänkt TV-serie om Alexander den store. I Alexander the Great spelade han bredvid Adam West och pilotavsnittet de spelade in sändes inte. Istället packades den om som en TV-film och sändes först 1968 för att kapitalisera på bådas kändisskap när Shatner var högaktuell i Star Trek och West i Batman. Shatner hoppades hela tiden på att serien skulle bli en succé medan West var övertygad om att den skulle misslyckas då han tyckte det var det sämsta manus han någonsin läst och en av de värsta sakerna han gjort.
Star Trek: The Original Series Shatner fick huvudrollen i det rättsliga TV-dramat For the People (1965) där hans karaktär var gift med en kvinna som spelades av Jessica Walter. Även den serien lades ner efter första säsongens 13 avsnitt. Han skulle året efter medverka i den gotiska skräckfilmen Incubus som är den andra filmen någonsin med dialog helt på esperanto. Filmen blev brutalt sågad och klassad som en B-film. Skådespelarna skulle också bli hånade för sina dåliga uttalanden av språket, men det gjorde också filmen till en kultfilm inom somliga kretsar. Däremellan fortsatte han synas som gästskådespelare i TV-serier som 12 O'Clock High (1965), The Big Valley (1966) och Krutrök (1966). miniatyr|Shatner som James T. Kirk i Star Trek (1966-1969). På grund av att serien For the People lades ned fick Shatner möjligheten att medverka som James T. Kirk, kommendör på rymdskeppet Enterprise, i TV-serien Star Trek (1966-1969). Serien hade fått en ovanlig början, då det första pilotavsnittet blev nekad av TV-bolaget CBS, där man valt att göra ett andra pilotavsnitt. Det var i det andra pilotavsnittet som hette Where No Man Has Gone Before som Shatner fick rollen tillsammans med en stor del av sin besättning, däribland Leonard Nimoy, James Doohan och George Takei. När serien blev av anslöt också DeForest Kelley och Nichelle Nichols till besättningen. Serien fick under sin gång bara mediokra tittarsiffror och recensioner. Detta ledde till att CBS funderade på att lägga ner serien redan efter två säsonger. Men en kampanj av brev från en entusiastisk följarskara fick dem att satsa på en tredje och sista säsong. Genom alla tre säsonger och 79 avsnitt satt Shatner i kaptensstolen på Enterprise vilket blev hans stora genombrott.
I avsnittet Plato's Stepchildren, som sändes 22 november 1968, kysstes Shatners karaktär Kirk och Nichelle Nichols karaktär Löjtnant Uhura. Det blev den första kyssen mellan en vit man och en svart kvinna på TV i USA. Serien började sändas utomlands senare och i slutet av 1970-talet var det en internationell succé och en kultserie. Den kom att göra ett stort intryck på populärkulturen och även rymdprogram på NASA. Under seriens gång medverkade han också i spagettiwestern Comanche blanco (1968) där han både spelade den dygdiga halv-comancher revolvermannen Johnny Moon i vit hatt och hans onda tvilling, den blodtörstiga krigsherren Noah i svart hatt. Shatner återvände i rollen som James T. Kirk som röstroll i den animerade Star Trek: The Animated Series 1973. Serien gick i två säsonger med 22 avsnitt.
Albumdebut och motgångar Medan Shatner var mitt i inspelningen av Star Trek spelade han också in musikalbumet The Transformed Man som till största del innehåller andra artisters låtar och monologer från kända pjäser från Shakespeare samt poeter som Edmond Rostand. Bob Dylans "Mr. Tambourine Man" i Shatners spoken word version skulle få stor spridning, mest i ett satirisk sammanhang. Albumet har ofta hamnad på listor om tidernas sämsta album men också fått en kultstatus. Efter att Star Trek lades ned hade Shatner svårt att hitta arbete då han hade blivit något typecastad som James T. Kirk. Med inga eller få arbeten i sikte och en kassa som sinade efter en skilsmässa samt tre barn att försörja förlorade han sitt hem och fick under en period bo i en husvagn i San Fernando Valley. En kort period bodde han även i sin bil och i intervjuer hänvisar han till denna period som "den perioden" där han tog alla arbeten han fick däribland att göra gästframträdanden på kalas.