thumb|Vitznau-Rigi Bahn i Schweiz, på denna bild trafikerad av museifordon. Den dagliga trafiken utförs av elektriska motorvagnar. thumb|Detaljbild på ett kuggstångsspår. thumb|Fyra olika typer av kuggstång: Riggenbach, Strub, Abt och Locher. Kuggstångsbana är en järnväg där tåget driver sig uppför en bergssluttning via en kuggstång; denna är utlagd mellan skenorna och ger fordonets drivanordning fäste. På detta sätt kan tågen klara betydligt brantare stigning än utan kuggstång, och banan kan även dras vidare på plan mark utan kuggstång. Den här typen av banor är ett alternativ till vajer-/kabeldrivna bergbanor, kan trafikeras mer flexibelt och bansträckan kan vara längre.
Teknik
Adhesionskraften är i regel tillräcklig för att driva fram vagnar på en järnvägsräls, om lutningen är mindre än sju grader. Blir den högre, minskar adhesionen och halka riskerar att uppstå. I sådana fall är en kuggstång längs med banan ett sätt att komplettera eller ersätta framdrivningen.
Förekomst Kuggstångsbanor är relativt vanliga i bergslandskap i Alperna. Där gör lutningen uppför och nedför dalarna ofta en vanlig friktionsdrift otillförlitlig, och bergbanor i Alperna är i regel försedda med kuggstångsdrift.
Världens längsta kuggstångsbana är Wengernalpbahn vid Jungfraujoch i Schweiz. Med en längd av drygt 19 kilometer förbinder den Grindelwald, Wengen och Mürren, över bergspasset Männlichen–Kleine Scheidegg.Wengernalpbahn , Jungfrau, läst 2011-05-27. Det finns både kuggstångsbanor som är kombinationer av kuggstångs- och adhesionsdrift, men även banor som enbart har drivning på kuggstången.
Historik Den första kuggstångsjärnvägen var Middleton Railway mellan Middleton och Leeds i West Yorkshire i Storbritannien], där det första kommersiellt framgångsrika ånglokomotivet, Salamanca, körde 1812. Den använde ett kuggstångssystem, som hade patenterats av John Blenkinsop.
Den första kuggstångsbanan på ett berg var Mount Washington Cog Railway i delstaten New Hampshire i USA, som öppnade 1868. Spåret upp till toppen av Mount Washington blev klart 1869. Den första bergskuggstångsbanan i Europa var Vitznau-Rigi-Bahn på berget Rigi i Schweiz, som öppnade 1871 och kunde hantera en lutning på upp till 25 procent. Båda dessa linjer är fortfarande i drift.
Senare har andra typer av kuggstångssystem utvecklats. Bland dessa finns Abt-systemet (1883; även känt som Lamella-systemet), ett schweiziskt system med lättare kungstänger, och Aguido-systemet (1884). Locher-systemet lanserades 1889 och Strub-systemet 1896 (USA-patent 1898). Senare har även Morgan-systemet (1900) utvecklats.
Se även Friktionsbana
Referenser
Noter
Kategori:Järnväg
pt:Cremalheira#Sistema de cremalheira em ferrovias