mini|Delar ur den albanska mässboken (på albanska Meshari) av Gjon Buzuku, den äldsta daterade tryckta boken på albanska. Albansk litteratur är skriven på två dialekter: gegiska (nordalbanska) och toskiska (sydalbanska).
Skriven litteratur på albanska är ej så gammal. De tidigaste skrifterna dateras till omkring 1300- och 1400-talen.Götz Keydana, Wolfgang Hock, Paul Widmer (2021). Comparison and Gradation in Indo-European. sid. 81. De första utgivna böckerna på albanska var skrivna av romersk-katolska prästmän. Detta skrivande var inte stadigvarande under 1700-talet, men växte fram under 1800-talet.
På grund av Osmanska rikets erövring av Albanien på 1400-talet nåddes inte albanerna av renässansens humanism med undantag för de som bodde i förskingringen i Västeuropa, framför allt arberesjer i Italien. Några albaner som gjorde ett avtryck i renässansens humanism var Marin Barleti, Marin Beçikemi, Gjon Gazulli, Nikollë Leonik Tomeu, Michele Maruli och Michele Artioti.”Letërsia Shqiptare – A brief history of Albanian literature – Renaissance” – shqiperia.com.
Före 1900-talet använde albanska författare sig av flera olika alfabet för att skriva på albanska (kyrilliska, latinska, grekiska, arabiska och så vidare).Keith Brown (2006). Albania: Language Situation i: Encyclopedia of Language and Linguistics.
Den äldsta kända albanska skriften författades av Teodor Shkodrani och publicerades 1210. Den upptäcktes i slutet av 1990-talet i arkiven hos Vatikanstaten.Albanian literature – Britannica Online. Den är numera försvunnen och kan ha varit en förfalskning.Ardian Vehbiu. ”Fabrikim e nevojshëm”, Peizazhe të fjalës, 2022-09-01.
Den första kända albanska boken i säkert förvar är Meshari från 1500-talet, skriven av Gjon Buzuku.Jared Klein, Brian Joseph, Matthias Fritz (2017). Handbook of Comparative and Historical Indo-European Linguistics.
Författarna Frang Bardhi, Gjon Buzuku, Lekë Matrënga, Pjetër Bogdani och Pjetër Budi, vilka levde på 1500- och 1600-talen, utgör kärnan i den tidiga albanska litteraturen.
Under det osmanska riket kväste osmanerna albanernas litteraturliv och all litteratur skriven på albanska förbjöds. De albanska författarna bosatta i Italien drog emedan nytta av den kulturella friheten som rådde i landet, då ingen restriktion för bokutgivning på albanska gällde på italiensk mark.Adam Yamey (2014). From Albania to Sicily. Under 1800-talets andra hälft uppstod den albanska nationella rörelsen i ursprungslandet och i förskingringen som återupplivade den albanska litteraturen. Bland författarna, många förevigade på gatunamn, märks Naim Frashëri, Gjergj Fishta och Migjeni.
thumb|upright|right|Naim Frashëri räknas i dag som Albaniens nationalskald.
Albaniens skrivna litteratur av nationalistisk karaktär utvecklades först av italoalbaner i Kalabrien i mitten av 1800-talet och av albanska intellektuella i Konstantinopel under 1800-talets andra hälft. Naim Frashëri (1846–1900), Albaniens nationalskald, hörde till gruppen i Konstantinopel. Hans mest ansedda verk är Bagëti e Bujqësi (Boskap och jordbruk), Histori e Skenderbeut (Historien om Skanderbeg), och en samling korta dikter, Lulet e Verës (Vårens blommor).Charles Jelavich, Barbara Jelavich (2012). The Establishment of the Balkan National States, 1804-1920. sid. 282. Gjergj Fishta (1871–1940), en franciskanmunk som var aktiv inom den albanska nationalistiska rörelsen, skrev ett lyriskt episkt diktverk, Lahuta e Malcís (Höglandets fiddla), som anses vara ett mästerverk i albansk litteratur. Han var den förste alban att nomineras till Nobelpriset i litteratur.The highland lute - Central European University Press, OpenEdition.
Den mest kände bland de arberesjiska författarna är Jeronim De Rada.Marcel Cornis-Pope, John Neubauer (2010). History of the Literary Cultures of East-Central Europe: Junctures and Disjunctures in the 19th and 20th Centuries.
Den första kända albanska sonetten skrevs 1777 av arberesjen Nikollë Keta.
Den huvudsakliga riktningen i albansk litteratur under mellankrigstiden var realism med inslag av romantik.Genc Myftiu (2000). Albania: A Patrimony of European Values: Guide of Albanian History and Culture Heritage. sid. 146.
Migjeni, kallad "en meteor av albanskt litteraturliv", sågs av kommunistregimen i Albanien som en föregångare till socialistisk realism.Wojciech Roszkowski, Jan Kofman (2016). Biographical Dictionary of Central and Eastern Europe in the Twentieth Century. sid. 2022.
Mångsysslaren Fan Noli översatte William Shakespeares verk, och andra verk av betydande författare, till albanska.Richard C. Frucht (2005). Eastern Europe: An Introduction to the People, Lands, and Culture. sid. 718.
Musine Kokalari var den första kvinnliga författaren i albansk litteratur.MaryLee Knowlton, Debbie Nevins (2020). Albania (Cultures of the World). sid. 99.
Ali Podrimjas dikter hör till de mest översatta i den albanska poesin.Bavjola Shatro (2016). Between(s) and Beyond(s) in Contemporary Albanian Literature. sid. xiii. Han avled i Frankrike sommaren 2012.”Poet found dead in France”, Channel24, 2012-07-22.
thumb|upright|right|Ismail Kadare är en av de främsta författarna i albansk litteratur.
Ismail Kadare anses vara Albaniens främste och internationellt mest kände författare.Elez Biberaj (2019). Albania in Transition: The Rocky Road to Democracy. sid. 30. Hans mest kända verk är Gjenerali i ushtrisë së vdekur ("Den döda arméns general"), som finns med i Århundradets 100 böcker enligt Le Monde. Flera av hans böcker finns översatta till svenska, bland annat Den hårda vintern (1980) och Vem förde hem Doruntine? (1988). Han blev 2005 första pristagare av Man Booker International Prize.”Albanian beats literary titans to first international Booker prize”, The Guardian, 2005-06-03.
En samling albanska ord sammanställdes av tysken Gottfried Wilhelm von Leibniz. Författaren till den tidigaste kända ordboken på albanska språket, den latinsk-albanska ordboken (Dictionarium latino-epiroticum, publicerad 1635 i Rom), var den katolske biskopen Frang Bardhi (på italienska känd under namnet Franciscus Blanchus).John Considine (2017). Small Dictionaries and Curiosity. sid. 243. En grammatika baserad på denna ordbok utgavs 1716 av Francesco Maria da Lecce och återpublicerades 1822 av Johann Severin Vater i hans verk Vergleichungstafeln der europaïschen Stamm-Sprachen und Süd-, West- Asiatischer.Giulio C. Lepschy (1994). History of Linguistics: Nineteenth-Century Linguistics. sid. 405.
Kulturen i Albanien undertrycktes av den kommunistiska regeringen, som även förföljde albanska författare och intellektuella. Ur detta uppstod ett litterärt och kulturellt vakuum i syfte att skapa en ny nationell identitet baserad på den kommunistiska ideologin.Robert Elsie (2001). A Dictionary of Albanian Religion, Mythology and Folk Culture.
Ortografi-kongressen i Tirana fastslog 1972 principerna för ett enat skriftspråkAmmon Ulrich, Dittmar Norbert, Mattheier Klaus (2005). Sociolinguistics: An International Handbook of the Science of Language and Society. sid. 1878., varefter den upptogs även av Kosovos akademi.
Se även :Kategori:Albanskspråkiga författare
Källor Noter
Vidareläsning Albanias litteratur (på norska) Store norske leksikon. Albansk litteratur (på danska) Den Store Danske Encyklopædi.
Kategori:Kultur i Albanien Kategori:Litteraturöversikter