Carl Jonas Birgersson, född 21 november 1971, är en svensk IT-entreprenör. Han var med och grundade internetkonsultföretaget Framtidsfabriken (senare Framfab) och bredbandsoperatören Bredbandsbolaget och blev mycket omskriven under IT-boomen i slutet av 1990-talet, i Sverige och internationellt.

Efter IT-boomen har Birgersson fortsatt som entreprenör inom bredbands- och nätinfrastruktur, bland annat genom Labs2 och ViaEuropa, och har under 2020-talet arbetat med EnergyNet för lokal produktion, lagring och distribution av elektricitet.

Biografi Jonas Birgersson är född och uppvuxen i Lund. Han hade tidigt ett starkt intresse för rollspel och var en av grundarna av spelföreningen DMF. Han engagerade sig även i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund Sverok, där han blev invald i förbundsstyrelsen 1991 och 1994-1996 ordförande. Han blev 2004 invald som hedersmedlem i förbundet.

Birgersson studerade bland annat samhällsgeografi och freds- och konfliktforskning samt kurser om teknik, krig och underrättelsetjänst vid Lunds universitet., s. 266–267.

Framtidsfabriken och Bredbandsbolaget När Birgersson 22 år gammal företrädde Sverok på Lek och Hobbymässan i Älvsjö kom han i kontakt med Jan-Erik Fiske och Ken Ceder från Telia. När Telia startade portalen Passagen anlitades Jonas Birgersson och andra i hans krets i spelföreningen PX1 för att bidra med dataspelsrecensioner. Efter ett tag uppmanades de att starta ett företag och 1995 grundade de Framtidsfabriken med Passagen som en av de första kunderna.

Via kunder som Bilia och Volvo växte Framtidsfabriken snabbt. Bolaget bytte senare namn till Framfab och börsnoterades 1999. Bolaget blev ett av de mest uppmärksammade svenska internetföretagen under IT-boomen. Newsweek beskrev våren 2000 Birgersson som en centralgestalt i Stockholms snabbt växande internetsektor och noterade att Framfabs aktiekurs hade stigit med mer än 1 500 procent sedan börsintroduktionen.

I juli 2000 hade Framfab enligt Time omkring 1 700 anställda i åtta länder och ett börsvärde motsvarande 1,7 miljarder amerikanska dollar. Som mest hade bolaget omkring 3 000 anställda och ett börsvärde på cirka 42 miljarder kronor, och när aktiekursen stod som högst våren 2000 var Birgerssons aktieinnehav värt omkring 1,2 miljarder kronor.

Under dessa år var Birgersson engagerad i frågor om snabb internetuppkoppling och fiberutbyggnad. Efter kontakter med Telia, där han enligt senare skildringar inte fick gehör för sina idéer om fiber till hushåll, var han med och grundade Bredbandsbolaget.

Bolaget satsade på fiberbaserat bredband som alternativ till det traditionella telefonnätet. Ett avtal med HSB 1999 omfattade 350 000 bostäder och bidrog till att påskynda bredbandsutbyggnaden i Sverige. Birgerssons satsningar på bredband uppmärksammades även internationellt; The Wall Street Journal porträtterade honom 1999 som en utmanare till Telia på bredbandsmarknaden.

När IT-bubblan sprack föll Framfabs aktiekurs kraftigt. Birgersson lämnade vd-posten i Framfab i november 2000 och gick över till att leda innovationsenheten Framfab Labs. Under 2001 hade han även lämnat styrelsen för Bredbandsbolaget.

Labs2, ViaEuropa och EnergyNet thumb|Birgersson i en intervju 2016Svenska internetpionjärer: Jonas Birgersson Videointervju, Internetmuseum, 2016

Efter Framfab fortsatte Birgersson med den mjukvaruverksamhet som hade bedrivits inom Framfab Labs. År 2001 såldes huvuddelen av verksamheten till personal och externa investerare, med Birgersson som ledare för det nya bolaget. Verksamheten utvecklades till Labs2, där Birgersson var grundare, vd och storägare. Labs2 avnoterades från First North 2011.

Birgersson grundade även kommunikationsoperatören ViaEuropa, som utvecklar och driver öppna fibernät där flera tjänsteleverantörer kan konkurrera i samma nät. Bolaget har drivits sedan 1999 och har sitt huvudkontor i Lund med projekt i bland annat Schweiz, Israel, Costa Rica och Tyskland. Birgersson är 2026 fortsatt verksam i bolaget som grundare och vice styrelseordförande.

Under 2020-talet har Birgersson genom ViaEuropa inriktat sig på teknik för lokal produktion, lagring och distribution av elektricitet. Konceptet, kallat EnergyNet, bygger på att lokala elnät kopplas samman med en arkitektur som Birgersson jämför med internet. År 2025 testades en pilot i Brunnshög i Lund, och under 2026 byggdes lösningen vidare i ett bostadsområde med tio byggnader och 278 lägenheter och uppmärksammades i bland annat The New York Times.

Uppmärksamhet och utmärkelser Under IT-boomen blev Birgersson starkt förknippad med Framfab och den nya internetbranschen. Han uppträdde ofta offentligt i en orange fleecetröja från Helly Hansen och kallades i medier för "Bredbands-Jesus". Birgersson utmärkte sig även för sitt sparsamma leverne. Samtidigt som han var god för miljarder bodde han kvar i sin studentlägenhet i Lund. Han uttryckte även ett intresse för Wikipedia.

Han fick omfattande uppmärksamhet även i internationella medier, däribland Time, The Wall Street Journal, Newsweek, International Herald Tribune, The Observer, Le Monde och Der Spiegel, samt senare i The New York Times.

År 2000 utsågs han av World Economic Forum till en av dess Global Leaders for Tomorrow vid organisationens årsmöte i Davos.

I Sverige har han bland annat fått utmärkelserna Årets lobbyist 1999 och Stora Annonsörpriset 2008. År 1999 fick Birgersson priset Rookie of the Year av Financial Hearings för presentationer till kapitalmarknaden, en utmärkelse som senare kom att kallas Jonas Birgersson Prize.

Se även Internets historia i Sverige

Referenser

Externa länkar

Kategori:Födda 1971 Kategori:Svenska IT-entreprenörer Kategori:Rollspelspersonligheter Kategori:Näringslivspersoner från Lund Kategori:Män Kategori:Alumner från Lunds universitet Kategori:Levande personer Kategori:Portal: Internet i Sverige Kategori:Personer som saknar uppgift om födelseort i Wikidata