miniatyr|Armbindel för arbetare i Organisation Todt Organisation Todt, OT, var en militärt ordnad bygg- och ingenjörsorganisation i Nazityskland, grundad 1938 av Fritz Todt. Organisation Todt byggde bl.a. Atlantvallen samt en rad motorvägar. Reparation av krigsskadade järnvägar, broar och vägar var också en huvudverksamhet. När verksamheten var som störst sysselsatte OT mer än 1,5 miljoner arbetare, av vilka många var tvångsarbetare. Dessutom användes koncentrationslägerfångar och krigsfångar.
Översikt över OT och dess verksamhet 1938-1945 Organisation Todt (OT) var inte en nazistisk partiorganisation utan en riksmyndighet. OT var en paramilitär myndighet där den tyska personalen och en del utländska frivilliga var beväpnade. Dessa hade även svurit samma trohetsed till Hitler som krävdes av Wehrmacht. Till sin funktion var OT Wehrmachts byggnadsorganisation, som fanns i hela det ockuperade och med Tyskland förbundna Europa. Grundare och förste chefen för OT var Fritz Todt, efter hans död rustningsministern Albert Speer. Som chef för OT var han direkt underställd Hitler. OT:s centrala ledning (Amt Bau-OT) hade sitt säte i Berlin och leddes av en generaldirektör direkt under Speer.Handbook of the Organisation Todt (London: MIRS 1945) , s. 3-4. 2012-06-03
OT:s grundprincip var samarbetet mellan den tyska byggnadsindustrin och den tyska staten. Byggnadsindustrin stod, genom enskilda byggföretag med personal och utrustning, för den tekniska delen av OT. Staten stod för arbetskraft och materiel. Principen utarbetades av Fritz Todt för att genomföra bygget av Västvallen 1938. Chefen för ett OT-företag hade dubbla uppgifter, som en entreprenör tog han ansvar för sitt företags intressen, som en avlönad OT-tjänsteman tog han ansvar för statens intressen.
När verksamheten var som störst (1942-1943) sysselsatte OT mer än 1,5 miljoner arbetare. Den tyska personalen i OT var aldrig fler än 350 000 personer. Vid tiden för invasionen av Normandie hade den minskat till 200 000 på grund av Wehrmachts och krigsindustrins krav. Strax före krigsslutet uppgick de till 75 000 personer. Det fanns ett regelverk som föreskrev att i etappområdet fick den tyska personalen inte vara färre än 10 % av den utländska och närmare fronten inte färre än 25 %.
OT var organiserat i Einsatzgruppen på armégruppsnivå och Einsatze på fältarménivå. OT använde sig av två typer av byggnadsprojekt: mobila projekt och stationära projekt. En Oberbauleitung var ansvarig för varje stationärt projekt. Mot krigsslutet blev OT efterhand allt mer mobilt organiserat. OT:s mest framskjutna enhet kallades OT-Front men var inte verksam i frontområdet utan omedelbart bakom detta. Transporterna för OT genomfördes av olika organisationer tillhöriga Nationalsozialistisches Kraftfahrkorps.
Organisation Lednings- och projektorganisation Amt Bau-OT - central ledning Einsatsgruppe - ledning på armékårsnivå Einsatz - ledning på fältarménivå Oberbauleitung - projektledning för stationära projekt Bauleitung - ledning av underprojekt Abschnittsbauleitung - lokal ledning Baustelle - byggplats Källa:Handbook of the Organisation Todt (London: MIRS 1945) , s. 9, 26. 2012-06-03
Typer av OT-enheter Vid tiden strax före den allierade landstigningen vid Normandie, när OT arbetade på Atlantvallen, fanns det följande typer av enheter inom OT i Frankrike. Fästningsenheter för kustfästningar, hamnar och kraftförsörjning. Direkt underställda fästningskommendanten. Mobila enheter i stridszonen vilka skulle samarbeta med arméns ingenjörstrupper och var underlagda arméns taktiska ledning. Till de mobila enheterna hörde enheter för brobyggnad, ammunitionsröjning, fordonsreparationer, ammunitionshantering, järnvägsbyggnad samt allmän byggverksamhet. Enheter i etappområdet. Till dessa hörde enheter för järnvägsbyggande, allmän byggverksamhet, kraftförsörjning och bevakning. Enheter för Luftwaffes byggnadsverksamhet. Dit hörde enheter för fordonsreparationer, brobyggnad och allmän byggverksamhet. Underhållsenheter i stridszonen bestod enbart av tysk personal och bildade beväpnade enheter anslutna till divisions- och arméunderhållsförband. Arbetsenheter i etappområdet bestod av "pålitlig" utländsk personal som tjänstgjorde i obeväpnade enheter. Tysk ledningspersonal skulle dock vara beväpnad med handvapen. Dessa enheter stod till arméunderhållschefens förfogande för byggnadsarbete vid underhållsbaser. Transportenheter från Nationalsozialistisches Kraftfahrkorps. Källa:Handbook of the Organisation Todt (London: MIRS 1945) , s. 13-14. 2012-06-03
Verksamhet i Skandinavien mini|Rustningsministern Albert Speer i samtal med generalöverste Eduard Dietl någonstans i norra Norge 1944. En särskild Einsatzgruppe Wiking för Norge, Danmark och norra Finland, med stab i Oslo grundades på sommaren 1942. Wehrmacht använde i Norge och Danmark egna fältarbetsförband i större utsträckning än i andra områden.Handbook of the Organisation Todt (London: MIRS 1945), s. 194-196. 2012-06-03
Organisation Under Einsatzgruppe Wiking i Oslo fanns följande organisation: Einsatz Polarbereich, Rovaniemi Oberbauleitung Kirkenes Bauleitung Kirkenes, Vadsö, Limhammar i Petsamoområdet Oberbauleitung Alta Bauleitung Hammerfest, Repparfjord, Lakselv, Honningsvåg Oberbauleitung, Kirkenes Einsatz Nordnorwegen, Tromsø Bauleitung Tromsø, Nordreisa Oberbauleitung Narvik I Bauleitung Harstad, Engelöy Oberbauleitung Narvik II Bauleitung Mörsvik, Kråkmoen, Tömmernes, Drag, Kaldvik, Lagmannsvik Oberbauleitung Fauske Bauleitung Rösvik, Engan Oberbauleitung Fauske Bauleitung Rösvik, Engan Oberbauleitung Nordlandbahn Bauleitung Naevernes, Rognan Einsatz Mittelnorwegen, Trondheim Oberbauleitung Mo i Rana Bauleitung Bodö, Sandnesjoen Oberbauleitung Trondheim Bauleitung Trondheim, Namsos Oberbauleitung Åndalsnses Bauleitung Gossen, Ålesund, Kristiansund Oberbauleitung Mo i Rana Bauleitung Bodö, Sandnesjoen Oberbauleitung Kristiansand Bauleitung Kristiansand, Vara, Lista, Stavanger Einsatz Oslo, Oslo Oberbauleitung Bergen Bauleitung Bergen, Målöy, Sognefjord, Bergen-Nord, Bergen-Süd, Haugesund, Fjell Oberbauleitung Tønsberg Bauleitung Bodö, Sandnesjoen Einsatz Dänemark, KöpenhamnBauleitung'' Hjörring, Thistedt, Holstebro, Esbjerg, Struer Källa:.
Större projekt I Norge byggde OT riksväg 1, som förband södra och norra Norge, från Nordlands fylke genom Karasjok till Rovaniemi i Finland. I Finland ansvarade OT för utvinning av nickel i Petsamoområdet.Handbook of the Organisation Todt (London: MIRS 1945) , s. 47. 2012-06-03 Under åren 1943-1944 var OT:s verksamhet som mest omfattande i Norge. Man sysselsatte då omkring 50 000 arbetare. Det är en av de största verksamheterna i Norge någonsin.Førstearkivar Kåre Olsen: "Kjempearkiv tilgjengelig for bruk", [Arkiv]magasinet nr 1/2012
Organisation Todts arkiv i Norge Arkivmaterialet från Organisation Todt i Norge finns i det norska riksarkivet.Tyskland. Organisation Todt 2014-12-24. Materialet utgörs av 440 hyllmeter dokument. Arkivförteckningen är på 670 sidor. Det är oklart om arkivet är komplett eller om material saknas.
Grader och gradbeteckningar Grader OT-lönegrad Teknisk tjänst och transporttjänst Förvaltnings- och ledningstjänst Sjukvårdstjänst 16 OT-Arbeiter OT-Arbeiter OT-Sanitäter 15 OT-Stammarbeiter - - 14 OT-Vorarbeiter OT-Vorarbeiter OT-Stammsanitäter 13 OT-Meister OT-Meister OT-Obersanitäter 12 OT-Obermeister OT-Truppführer OT-Obermeister OT-Truppführer OT-Hauptsanitäter OT-Sanitätstruppführer 11 OT-Obertruppführer OT-Haupttruppführer OT-Obertruppführer OT-Haupttruppführer OT-Sanitätsobertruppfüher OT-Sanitätshaupttruppführer 10 OT-Bauführer OT-Frontführer OT-Arzt 9 OT-Oberbauführer OT-Oberfrontführer OT-Oberarzt 8 OT-Hauptbauführer OT-Hauptfrontführer OT-Stabsarzt 7 OT-Bauleiter OT-Stabsfrontführer OT-Oberstabsarzt 6 OT-Oberbauleiter OT-Oberstabsfrontführer OT-Oberfeldarzt 5 OT-Hauptbauleiter OT-Oberstfrontführer OT-Oberstarzt 4 OT-Einsatzleiter OT-Einsatzleiter - 3 OT-Einsatzgruppenleiter II - - 2 OT-Einsatzgruppenleiter I - - Källa: Rudolf Absalon, Die Wehrmacht im Dritten Reich (Boppard am Rhein: Harald Boldt Verlag, 1995), band IV, s. 59.
Gradbeteckningar på armen för arbetare och förmän 1943-1945 miniatyr|500px|Vorarbeiter (1) Meister (2) Obermeister (3)
Gradbeteckningar på kragspeglar 1943-1945 miniatyr|500px| (1) Arbetare och förmän (2) Truppführer (3) Obertruppführer (4) Haupttruppführer (5) Frontführer/Bauführer (6) Oberfrontführer/Oberbauführer (7) Hauptfrontführer/Hauptbauführer
Källor
Se även Legion Speer Transportflotte Speer
Kategori:Organisationer i Nazityskland Kategori:Organisationer bildade 1938 Kategori:Motorvägar i Tyskland